Andreas Benkel, Lerum

(Intervjun börjar med presentation etc.)

Andreas: Tyvärr så har vi ju inte gått med officiellt, som kommun. Men det kanske Cyrille sa? Louise: Nej, men jag blev cc:ad in i ett av era mejl där jag då såg ditt svar om att ni ser fram emot att göra det i framtiden.

L: Det är ju väldigt spännande för dem, både i sin handbok och för min del, att höra er position nu, när ni har tankar om att gå med i alla fall. Och era förutsättningar i dagsläget, för att kunna jämföra lite mellan de olika kommunerna.

A: Ja.

L: Jag vill bara, som jag skrev till dig tidigare, vara helt tydlig med att jag spelar in det här samtalet och jag kommer transkribera det.

A: Mm. Det är inga problem.

L: Jättebra. Har ni några odlingar i Lerum i dagsläget? Urbana odlingar. A: Nej, inte mer än traditionella odlingslotter.

L: Mm.

A: Som då på något vis är kommunal mark, men upprättat enligt gamla sådana här kolonilotts-arrende principer. Dels så kan man väl säga att dem, vissa av dem, eller någon av dem är väldigt chanserad och skulle behöva underhåll, och behöva ett nytag, och vi tror att vi skulle behöva göra mycket mer. L: Mm.

A: Och skulle gärna titta på Stadsbruk, eller stadsodlings-varianter med lite modernare tappning. Så lite friare former kanske.

L: Ja. Varför känner ni att ni vill utveckla detta?

A: Ja, alltså varför… Det ligger väl egentligen mycket i, om man ska vara rent krass, vår politiska styrning. Att tänka på mål både global och nationell och regional nivå understödjer ju sådana satsningar, men också våra egna kommunala politiska mål. Vi har ju en vision, alltså de flesta kommuner har någon typ av styrande vision, och vår är då ‘Sveriges ledande miljökommun 2025’, som vi har haft sedan 2009. Så det är 9 år nu vi har haft den, och den formeras mycket utefter hållbar utveckling i dess tre, eller fyra dimensioner beroende på hur man delar upp det. Och många andra politiska styrdokument går också att matcha väl mot Stadsbruk, stadsodling. Så varför? Ja, vi tänker att det gynnar den här ekologiska sidan, biologisk mångfald. Det gynnar kunskap om odling, och skulle kunna förstärka vår självförsörjningsgrad, alltså mer av den mat som konsumeras och förbrukas i kommunen är också odlad och producerad i den egna kommunen. Och sen så tror jag också så klart att på att det finns väldigt mycket andra kopplingar, både socialt och ekonomiskt, för att det kan leda till nya företag, det kan användas för sociala ytor mellan generationer, och mellan människor från olika bakgrunder och så.

L: Mm.

A: Så jag tänker att, jag har jobbat mycket med en förstudie de senaste halvåret kan vi säga, som kretsar kring mat. Hållbar, innovativ matproduktion som en förändringsfaktor, alltså att man kan bygga väldigt mycket på det, kan koppla väldigt mycket verksamhet till mat just för att det är så väsentligt. Mm, ungefär så.

L: Ja, men absolut. Det låter verkligen som om det finns både dokument och genomförda studier och så vidare för att stödja detta.

A: Mm, absolut.

L: I min forskning så arbetar jag med det här med socialt entreprenörskap och då är det ju intressant att tänka på den kommersiella biten. Finns det även politiskt stöd för det?

A: Eh ja, det finns… Vad ska man säga? Jag skulle väl dela upp politiskt stöd i det som är… Det kan väl vara sådär en lite känslig fråga. Det som är beslutat i olika sammanhang och olika lång tid tillbaks, och det man faktiskt bestämmer och beslutar sig för att göra nu. Och där finns ofta en skillnad. Jag som tjänsteman kan ju då känna ibland att vi har ju det här dokumentet eller det här politiska målet gav ni oss det och det året, det och det datumet, och för att uppfylla det så borde vi göra så här. Då kan dem ju tycka att nja, men det finns säkert andra sätt att göra det, eller att man säger något annat, något år senare, eller att man inte vågar satsa i pengar eller att när det väl kommer till kritan så kan det ibland bli lite ehm, vad ska man säga…? Ja, då kan det ibland bli mer komplicerat än vad man tror. Ehm, nu glömde jag bort frågan litegrann…

L: Ja, hur det politiska stödet, eller intresset egentligen för kommersiell urban odling. Det här med att skapa arbetstillfällen.

A: Just det. Ja, vi har ju bland annat den näringslivsstrategi som finns, och i näringslivs-inriktningarna så pratar man ju om socialt entreprenörskap och sociala företag och så, så att det finns absolut en öppenhet och positiv inställning till det. Och så klart också om vi pratar om utmaningar på

en positiv grundsyn, men det bygger ju ofta också på att när ett socialt företag eller någon förening eller annat som vill satsa på detta och bygga upp något i samverkan i kommunen, då behöver också kommunen möta upp eller backa upp. Där kan det vara lite svårt, att det ibland är lite svårt för politikerna att känna av och veta ‘vad är en kommuns roll’ och på vilket sätt kan man stödja, och är det bara med rådgivning och inspiration och motivation eller finns det också andra… Går det att stötta rent ekonomiskt med olika typer av investeringsstöd eller hur man arrenderar ut eventuell kommunal mark och annat. Där känner jag att vi har en bit och vandra fortfarande, det finns inga liksom färdiga lösningar för det. Och det är bland annat därför jag är så nyfiken på att, och några till här då, på just Stadsbruk, att där kan vi ta del av olika metoder och dem har ju liksom hållt på ett tag ändå, och testat och trial and error. Kanske hittat sånt som funkar för en kommun, utan att man bryter mot några regler eller att det blir tokigt på något sätt.

L: Ja precis. Finns det andra anledningar till att ni är intresserade av Stadsbruk än dem nämnde nu? Nätverket?

A: Ehm… Ja men det är väl för att inte behöva uppfinna mycket, alltså kompetens och kunskap själva utan ta del av det som redan har gjorts. Vi har exempel från regionernas både företag och personer som har varit involverade på ett eller annat sätt i Stadsbruk, och får väldigt goda intryck och referenser därifrån. Lerums kommun är med i ett stort regionalt hållbarhetsprocess kan man säga, som heter Labb190. I det så samverkar fyra kommuner och även några olika regionala aktörer, för att bygga fram eller experimentera kring ett modellområde för hållbar utveckling. Och i det sammanhanget så ser vi att det finns en jättestor matchning och likhet, eller koppling till just Stadsbruk. Det är ju mycket via Göteborgs stad då som ju är en av aktörerna som är med, eller en av kommunerna som är med i Stadsbruk.

L: Förlåt, du nämnde ett modellområde? Kan utveckla det lite?

A: Ja. Jo men det är ett ehm, vad ska vi säga, ett projekt fast det finns inget slutdatum än så länge. Själva ägandeskapet ligger på Västra Götalandsregionen, och det ligger på ett antal regionala nationella styrdokument inom miljö- och hållbarhetsområdet. Då kom det ett initiativ från några driftiga personer som sa att ‘ja men vad händer om vi tar det här området…?’ Och området, det ska säga, det är fyra ehm, det finns en väg som heter 190, alltså riksväg 190 som går rakt igenom fyra kommuner. Från Angered, det är i nordöstra Göteborg upp till Essunga kommun på Skaraslätten, och då passerar det också då Lerums kommun och Allingsås kommun. Så det är fyra kommuner som den här vägen sträcker sig igenom, och det är ett tämligen orört, frodigt jordbrukslandskap. En grön kil kan man säga. Och då såg man där potentialen då att här har vi verkligen en resurs att utveckla mycket hållbarhetsfrågor kring, eller arbeta med hållbar utveckling, konkret och praktiskt. Och teoretiskt så klart. Hur kan vi bevara den här landsbygden samtidigt som det på sätt och vis kan tillåtas viss exploatering eller… Det byggs ju ändå, det behöver byggas bostäder och så. Hur kan man

åstadkomma det på ett hållbart sätt? Ur de olika dimensionerna då. Hur kan vi utveckla näringslivet, besöksnäringen? Ja, en lång rad frågor. Så där är vi med, och jag är med i arbetsgruppen där och ett av arbetspaketen handlar om gröna näringar. Tanken är också så klart att man tillsammans blir lite starkare. Att vi inte ska göra var och en på sin kant, när vi kanske vill samma saker, och kan samarbeta. Och att man kanske också kan växla upp genom att tillsammans söka EU-medel till exempel, eller andra bidrag eller finansiering från olika håll. Så ja, du får gärna skriva upp… Om du googlar Labb190...

L: Ja, nä men jag ska göra det sen efteråt. Det låter ju jättespännande. A: Så där finns en bra eh, där kan du läsa lite grann.

L: Ja, men det kommer jag absolut göra. Det är ju en väldigt prioriterad fråga i Göteborg, har det på något sätt påverkat Lerums intresse tror du?

A: Ja, det tror jag. Vi ser ju att Lerums kommun ligger ju så nära Göteborg. Det både gränsar direkt till Göteborg på vissa ställen, och sen så väldigt nära, även Partille ligger i mellan då så vi är ju en del av stor-Göteborg. Det är extremt många invånare som jobbar i Göteborg, och vi har Göteborgs invånare som jobbar i Lerum. Det går liksom inte att särskilja på det sättet. Så vi är en del av stor-Göteborg och vi behöver samverka och vi behöver ta efter varandra och inspirera varandra, så det tycker jag absolut. L: Hur ser intresset för urban odling ut för boende i Lerum?

A: Jo men det känns som om att det finns ett stort intresse. Det finns olika så här

medborgarundersökningar och annat som görs, och där upplever vi att det finns ganska stort stöd för vår vision, och att jobba med hållbarhetsfrågor och miljöfrågor, och även intresse för odling. Både för

estetisk trädgårdsodling och mat-odling tror vi är stort. Jag får skjuta in det att det finns ett eh, vi har något som heter Växtrum i Lerum. Har du stött på det eller hört talas om det?

L: Nej, inte än.

A: Nej, det är ett projekt eller en verksamhet som vi har jobbat med i några år, som är ganska unik och som får mycket publicitet och så där i Sverige. Där handlar det om att invånare tillsammans med etablerade kända trädgårdsprofiler och trädgårdsskapare, skapar offentliga gröna rum som vi kallar då Växtrum, som är då permanenta. Man brukar ofta prata om utställningsträdgårdar och annat som finns på olika ställen men här skapar man då permanenta nya små mini-parker kan man säga. Det är

invånare som gör det ideellt, och där har vi alltid många deltagare som är med varje år och skapar dem här miljöerna. Så vi vet att det finns ett stort trädgårdsintresse så. Just när det kommer till urban odling, om vi säger mer grönsaker och matodling. Där kanske skulle behövas ytterligare någon undersökning, någon enkätundersökning eller något för att verkligen ha på fötterna. Men utifrån hur populärt ändå vi ser att det brukar vara runt om i Sverige så tänker vi att eh, vi utgår ifrån att det kan finnas ett stort intresse, i nuläget i alla fall och sen så… Nä vi kanske skulle behöva undersöka lite till. L: Nä jag har bilder på det här växtrum framför mig, det ser ju helt fantastiskt ut.

A: Ja, precis. Det har varit i snitt nu eh, det har varit 2 per år som har skapats, så jag tror att i år är det väl trädgård nummer 7 och 8 som skapas, och som invigs sista maj här. Så det är trevligt. Det kommer då och då lite publicitet och så där, kommer med i lite olika tidningar och så.

L: Ja jag förstår. Nä, men Lerum måste vara jättevackert.

A: Men jag kan säga det också att vi hade ehm första året och till viss del även andra året så var ett av växtrummen med flera sorters ätbar odling, men det var så i sin linda då så att det fanns kanske inte riktigt något klar bild av hur den platsen skulle förvaltas och skötas och, ja det var ju också ätbar odling men skapad på ett oerhört vackert sätt av Simon Irving som är en sån specialist på potager. Vet du vad det är eller?

L: Nej?

A: Nä, det stavas potager, och det är estetisk matodling. L: Ja!

A: Så att man odlar kål och hundra andra sorters grönsaker i vackra formationer som blir spektakulärt och tilltalande både för smak och ögon. Så att vi hade det, det var ju lite speciellt. Jag tror att om man ska göra något sånt, är det nog bättre att göra det enligt Stadsbruks modell, att man har antingen företag som odlar i pallkragar och på hårdgjorda ytor, att man höjer upp eller att man helt enkelt brukar upp jordplättar som man delar upp och så där. Och att man har det tydligt vilka som är där och vilka som tar hand om det, och vad man har för ansvar för respektive plats.

L: Jo ska vi komma in lite på det. Nu har ni tänkt att ni ska bli medlemmar av nätverket. Det kanske inte finns några konkreta planer, men hoppas ni då också Stadsbruks modell i form av testbäddar och så vidare?

A: Ja, alltså det har vi bland annat inom Labb190, så har vi sådana projekttankar. Så det kan absolut bli aktuellt. Nu är det ju så att ehm, jag hade ju hoppats att vi kanske redan hade varit medlemmar eller att vi hade haft beslut på att vi ska bli medlemmar, men det har inte gått igenom hos politiken ännu. Vi kan inte säga att vi som kommun är redo att gå med eftersom det inte har gått igenom på politisk nivå. L: Som tolkar dig så finns det potential i framtiden men det är ingenting som är bestämt ännu?

A: Nä, precis.

L: Vad spännande. Jo, när det kommer till odling och så, det nämnde ätbara odlingar tidigare och Växtplats och så. Vilken typ av mark använder ni för de odlingarna?

A: Ja. Då är det kommunal mark, alltihop än så länge. Fokus har varit då på bortglömda platser, nära stråk. Alltså platser som många passerar och är nära utan att tänka på att dem finns. Det kan vara en bortglömd gräsplätt eller dunge som bara klipps och som ingen tar hand om, och så förvandlar man den till ett levande grönt rum med olika typer av växtlighet. Det har varit lite av en framgångsfaktor. L: Är det planerad jordbruksmark eller är det parkmark eller är det kvartersmark eller….?

A: Det är ofta sådana platser som det inte har funnits någon plan för överhuvudtaget, utan bara allmän platsmark liksom. Ingen av de här platserna har varit på planerad jordbruksmark eller sådär. På en plats fanns det ett tillfälligt bygglov för en förskola, ehm förskolepaviljonger som stod och som sen flyttades, och sen fanns det ingen plan för fortsättningen där, så skapade man en trädgård där istället. Men tänker jag framåt, med Stadsbruk och så där, så kan det absolut bli aktuellt med att man tittar på

om det finns kommunal mark som jordbruksmark som arrenderas ut, där någon har hästar eller ja, det finns nog lite olika varianter.

L: Ja, jag förstår. Det här är kanske ett lite tidigt stadie men vilken förvaltning faller detta under och har ni planer på förvaltningsöverskridande samarbete?

Kort avbrott.

A: Jo, vi är en medelstor kommun, men vi har en förvaltning bara så att vi har inte uppdelat bara… Vi har en förvaltning, men i den så har vi istället sektorer. Så sektor samhällsbyggnad, där finns ju så klar mycket miljökompetens och ansvar för markfrågor och den typen. Men jag jobbar på en central utvecklings- hållbarhetsenhet. Så det centrala samordningsansvaret utgår därifrån men absolut vi försöker ju alltid jobba förvaltningsgemensamt så att vi samarbetar då. Särskilt om det kommer till att man vill blanda in sociala frågor eller lärandefrågor. Det kan ju också vara aktuellt med skola och utbildning. Så att olika åldersnivåer inom skolans verksamhet kan bli involverade på olika sätt. Så ja absolut, vi samarbetar.

L: Finns det något samarbete med ‘näringslivsenheten’ eller motsvarande i Lerum?

A: Ja precis, vi har en näringslivsenhet med en näringslivschef, och den ligger organiserad på samhällsbyggnad, och det blir absolut en naturlig partner. Så det är viktigt att ha med.

L: Ja, det förstår jag.

A: De är också delvis drivande inom Labb190.

L: Okej. Finns det några andra lokala organisationer eller föreningar eller så, som ni kan tänka er att samarbeta med i framtiden också?

A: Ja, det finns det. Vissa är väl närmare än andra, men vi har heller inte gått ut brett och

kommunicerat att ‘nu söker vi…’. Vi har inte kommit dit ännu. Men å andra sidan så finns det väl en och annan förening eller till och med från företagssidan som är med och pushar på oss att börja. Dem är ju väldigt på liksom, för att se detta hända.

L: Ja jag förstår.

(Avslutar intervjun och informerar Andreas att transkribering kommer först skickas till honom för godkännande, och därefter till White.)