Janine Österman, Lund

(Samtalet börjar med presentation etc.)

Louise: Som du skrev i ditt mejl, är ni inte delaktiga i själva projektet, utan ni är delaktiga i nätverket? Janine: Ja, precis. Vi har precis gått med i nätverket, vi har inte varit på någonting som har anordnats alls av Stadsbruk.

L: Nej. Men det är också de enda planerna ni har för närvarande? Att endast vara medlemmar i nätverket?

J: Ja, det är det. Vi har inga planer på att ha ett sånt här projekt nu, eftersom vi har ett område för kommersiell odling här i Lund där man kan odla...

L: Kan du berätta lite mer om det kanske? Hur det ser ut för er idag?

J: … och vi kanske utvecklar det men jag vet inte om vi kommer göra det i framtiden med Stadsbruk, eller om vi kommer utveckla en satsning själva. Där Stadsbruk är med eller inte, det vet inte jag. Det är tidigt och så där.

L: Var ligger den här kommersiella odlingen i Lund idag?

J: Ja, det är ett vanligt odlingsområde, men dem som odlar där har möjlighet att sälja. Det ligger på Brunnshög.

L: Är det kommunal mark eller är det…? J: Va sa du?

L: Är det kommunal mark eller är det privat mark? J: Ja det är det, absolut det är kommunal mark. L: Parkmark då?

J: Nä, det ligger utanför detaljplanerat område. L: Okej, yes.

J: Annars är våra regler så att när det är eh, ja alltså enligt plan- och bygglagen är det inte tillåtet att saker som odlats på parkmark säljs. Alltså kommunen kan inte ens arrendera ut lotter på platser som ligger på planlagd parkmark.

L: Nej, precis. Nu när ni har blivit medlemmar av det här nätverket, vad hoppas ni få ut av det? Vad ser ni för fördelar av att gå med?

J: Ja, det är att utbyta information med andra kommuner och för att träffa andra som är intresserade, helt enkelt. Det är enklare för oss, att dem som är intresserade är ju med, och det har ju Stadsbruk gjort

det jobbet. Att söka upp kommuner och folk som är intresserade. Så vi tror att eh, jag räknar väl med att det blir ett väl värt nätverk att vara med i, förhoppningsvis.

L: Det ni hoppas att lära från andra kommuner, är det då på något slags organisatoriskt plan eller hur ni skulle kunna utveckla det nuvarande...?

J: Ja, men det är hur andra kommuner organisatoriskt har lagt upp sina satsningar. Så det är mest på, ja det är på det organisatoriska planet kan man väl säga. Och hur man har, ja till exempel hur man har finansierat, vilka förvaltningar som är inblandade, vilka personalresurser det kräver, såna grejer, som är svårt att räkna på. Alltså odlingsområden i sig, och kommersiell småskalig odling, det har vi bra koll på här i Lund skulle jag säga. Så praktiska grejer har vi inte alls lika stort behov av som organisatoriska.

L: Nej, precis. Hur ser, vad ska man säga, prioriteringen ut av urban odling i Lund? Eller då

framförallt kommersiell urban odling? Det är lite olika i olika kommuner hur viktigt man anser att det är att det blir en del av den politiska agendan, eller vad man ska säga.

J: Eh, ja… Alltså kommersiell urban odling, om det är det vi pratar om? L: Ja, precis.

J: Så ligger den rätt så långt ned i dagsläget. Vi satsar i första hand på att kommuninvånarna ska få tillgång till odling på kolonilottsområden, odlingslottsområden och i park-odlingar. Det är nummer 1. Det kommersiella kommer ju att komma säkert, och utvecklas. Men, ja överlag är väl det en fråga om hur man ser på matproduktionen, vart den ska ske.

L: Mm, precis. Var kom initiativet att gå med i nätverket ifrån? Var det dem som kontaktade er eller var det ni som kontaktade dem?

J: Dem kontaktade oss.

L: Mm, och hur såg den här kontakten ut? Vad var deras pitch eller vad man ska säga?

J: Eh, jag har väldigt bra koll på Stadsbruk, så jag har odlat själv som odlare eh arrendator inom Stadsbruk. Så vi, ja deras pitch är väl nätverksmötena, vad dem kan erbjuda, och att det är

kostnadsfritt nu under detta året är väl en stor del i det. Så att man får lov att testa och se vad man får ut av de här två träffarna. För sen är kostnaden på 45 000 kr, så nätverk är ju verkligen något vi får fundera över, om det är möjligt. Per år alltså.

L: Ja, det förstår jag.

J: Det är bara två nätverksträffar så, in princip, och det finns ingen dokumentation från tidigare år och så det finns inget att kolla på som jag eh, det finns inget arkiv som jag får tillgång till uppenbarligen. L: Nä.

J: Det finns inga minnesanteckningar eller så heller. Så det handlar ju bara om de här nätverksträffarna.

L: Ett slags prova på-erbjudande.

J: Och då är inte våra personalkostnader eller resor inräknade. L: Det är inte det eller det är det?

J: Det är inte det. Utan det är bara avgiften till Stadsbruk. Sen om vi ska åka då, mellan 2 och 5 personer till Göteborg och arbetstid på det. Så därför får vi göra en utvärdering på det helt enkelt. L: Mm, naturligtvis.

J: Så får man se vad Stadsbruk har att erbjuda, haha. Jag hoppas att det känns värt det.

L: Ja, du har ju lite erfarenhet iallafall, så du har ju säkert en idé om vad det skulle kunna medföra. J: Ja.

L: Hur ser ni på urban odling? Vad tillför det till staden? Nu sa du ju tidigare att, och då tänker jag främst kommersiellt, du sa innan att ni vill kunna erbjuda boende i Lund möjligheten att odla. Men vad finns det för fördelar, enligt Lunds kommun, med kommersiell odling? Nu vet jag att det inte står jättehögt upp på agendan men…

J: Det kan jag inte säga, för det är ingenting vi har utvärderat. L: Nä okej.

J: Helt enkelt. Utan det är något, alltså att gå med i det här nätverket är ju en början på det. Att skapa en dialog kring om det kunde vara aktuellt. Så det kan jag inte ge dig något svar på vad vi säger officiellt.

L: Nej, det förstår jag ju. Jag tänker att det finns ett visst kommunalt engagemang i den här urbana odlingen, hur ser finansieringen av den ut i dagsläget?

L: Ja, ja då eh… precis. Det är kanske svårt för er att särskilja mellan det kommersiella och det icke- kommersiella, men ja finansieringen av urban odling i stort.

J: Alltså det är väldigt skilt beroende på vilken odling det är. Pratar du om odlingslotter och kolonilotter, som är traditionella områden, så tar vi in arrendeavgifter. Och i övrigt går det in i vår driftsbudget för parker och så. En del av de här områdena är ju delvis öppna. Och vi ska göra nya kostnadsberäkningar på det för att vi ska justera arrendekostnaden för kolonierna nu om två år. Så vi håller på att räkna på vad det kostar oss. Det ligger i den vanliga driftsbudgeten. Och sen har vi då parkodlingar, och dem är gemenskapsodlingar som drivs av föreningar på parkmark. Och det har vi ju inte så mycket kostnader för helt enkelt, utan det är väldigt små kostnader och där går ju det också in i driftsbudgeten för parkmark. Där har alla som är eh, vistas i parker kan ju eh vad säger man, ja men sätta sig där, prata med folk, det är liksom en social yta. Det skapar mycket mervärde, precis som ja, vad vi har med lekplatser, olika saker. Så det ser vi som parkelement. Och sen har vi ju det här området där man kan odla kommersiellt om man vill som odlare, eller sälja det man odlar, som ligger utanför den planlagda marken. Och det har vi fått bidrag från delegationen för hållbara städer. Det har blivit som ett projekt. Så där har vi haft en rätt så väl tilltagen projektbudget under många år. Och vi får också pengar från vår exploateringsbudget i kommunen, eftersom det handlar lite om placemaking och etablering av nätverk på ett område som ska komma att bli bostäder, företag och så där. Så vi har exploateringspengar i det, och sen har vi lite samordningspengar från våra, ja odlingssamordningen också. Jag vet inte om det säger dig något, haha.

L: Jo, nä jag förstår ju vad du menar.

J: Ja, vår vanliga parkbudget och Tekniska förvaltning.

L: Ja, precis. Den här odlingen i Brunnshög, du nämnde att ni har fått projektpengar för det. När startade det projektet?

J: Ja, det har gått mellan -12 och -16 tror jag. Som vi har fått pengar för eh, projektpengar. L: Och det fortsätter nu? Alltså det är självständigt efter att projektet är avslutat? 2 år senare.

J: Ja, det drivs som ett odlingsområde nu fortsatt. Och sen är det tänkt att det här området ska flytta till en park. Vi håller på att anlägga en jättestor park i Brunnshög, och den projekteras just nu. Så om några år så kommer odlarna få flytta vidare till en planlagd park istället för nu när det är mer eller mindre på en åker. Så det blir spännande. Det är ju roligt att det projektet har mynnat ut i att det blir ett permanent urbant odlingsområde, med växthus och skogsträdgård och ängsfruktodling och så.

L: Ja precis. Och det är självförsörjande nu då? Finansiellt sätt? Att dem säljer sina grönsaker och kan…?

J: Nej nej nej, alltså man får sälja om man vill. L: Aha, okej.

J: Men det är ju få som gör det. Men en del gör ju det för att finansiera sin egen verksamhet eller olika projekt dem driver. Men det drivs med exploateringspengar och parkbudget.

L: Ah okej, just det. Och hur lång tid tog…?

J: För att vi har ju en rätt så liten efterfrågan på kommersiell odlingsmark skulle jag säga. Det är inte så efterfrågat.

L: Mm. Nä jag förstår. Hur lång tid var det från att projektet startade till att odlarna kunde börja odla? Hur lång tid var den här etableringsfasen eller vad man ska säga?

J: Jag har fått uppfattningen att dem började odla direkt när lotterna var anlagda. L: Okej, jag förstår. Men det låter ju jättespännande.

J: Men det är liksom, nån eh under en vår så var den ju fyllt, den odlingen.

L: Och den är fylld? Det finns så pass intresse för odling överlag att det finns liksom inte platser över till…?

J: Nej generellt sätt i Lund har vi köer från 1 år till 5 år ungefär på odlingslotterna. Det beror väl på, men de flesta får väl vänta 1 till 2 säsonger kanske, på odlingslott.

L: Jag förstår. Nu nämnde du att ni kommer flytta den här odlingen till parkmark. Trots att det inte finns så mycket intresse för kommersiell odling, kommer de som gör det kunna fortsätta sälja sina grönsaker eller är det…?

J: Nej, det kommer de inte kunna göra. L: Nä, för då är det ju på planerad parkmark.

J: Precis och det kommer också drivas av en förening, vi kommer inte arrendera ut till enskilda

arrendatorer. Utan det blir en förening som sköter den odlingen. Så den möjligheten faller ju bort i den utsträckningen som det har varit idag. Det gör det ju.

L: Mm. Och ni tycker inte att det finns tillräckligt intresse för att erbjuda andra möjligheter. J: Ja, om tre år är det inte helt otänkbart att vi har igång ett annat område där man kan odla

kommersiellt. Det är ju så vi ser det. Det är ju därför vi inleder också arbetet nu med och kolla vad det finns för möjligheter och hur olika kommuner har lagt upp det. Och det finns ju inte jättemånga som har det, småskalig kommersiell odling, alltså på friland. Inte i staden liksom, i och med att vi har plan- och bygglagen som reglerar hur man får använda allmän mark, och eh… ja tappade bort mig lite i frågan.

L: Nä men det förstår jag absolut, det är ju rätt ovanligt som du säger.

J: Men det är ju något som vi så här ser. Det skulle kunna hända, det kan vara aktuellt. Vi börjar titta på möjligheter nu, hur det kan se ut, vilken grupp man riktar in sig på och så. Det ska ju finnas intresse både från utförare och beställare för det här. Om det är kopplat till skolor eller om det bara är kopplat till små entreprenörsföretag eller ja, det är det vi vill ha lite exempel på.

L: Mm, precis. När ni kartlade marken för att kunna hitta den här icke-planlagda delen, som odlingen befinner sig på nu, hur såg den kartläggningen ut och ja hur såg processen kring det ut?

J: Det vet faktiskt inte jag, för jag jobbade inte här, så tyvärr vet inte jag exakt hur man gick tillväga. Men generellt skulle jag säga, skulle vi göra det idag så ringar vi ju in områden där det finns goda förbindelser med kollektivtrafiken. Alltså så, det kan ju inte ligga helt off och innebära biltransporter kanske.

L: Nej.

J: Utan det får ju vara en mark där man inte planerar att bygga på ett bra tag, eh också… När det nu ska ligga utanför planlagt. Och så får man ju kolla föroreningar och sånt här. Och så får det väl ligga i hyfsad närhet till stadskärnan. Lund växer ju rätt så koncentriskt så det går ju inte att hitta någon bra mark särskilt eh, jättecentralt, men eh… Nä men så är det väl. Och sen är det ju den aspekten att det ska finnas en jordbrukare i anslutning, det är väldigt viktigt för oss.

L: Varför då? J: Vad sa du?

L: Varför ska det finnas en jordbrukare i anslutning? Varför ser ni det som viktigt?

J: För att jag tror att vi om vi nu ska prata om att binda ihop stad och land, så är ju det ett väldigt bra sätt att göra det på och det krävs maskiner ofta för en viss drift av sådana här områden. Och då ser ju jag ingen möjlighet till att odlarna själva har råd att införskaffa en sådan maskinpark som krävs. Då är det ju mycket mer intressant att kolla på vem som skulle kunna erbjuda den tjänsten, och vara

tillgänglig under odlingssäsongen. Och sen beror det ju på hur man lägger upp sin satsning. Alltså vem det är som ska odla, och vad det krävs för maskinell kraft i koppling till det. Om vi pratar

frilansodling, om vi inte pratar tak eller vägg eller källarodlingar, utan frilandsodling.

L: Men det är jätteintressant att ni använder eh, det blir ju också en form av lokalt företagande som dras in i den urbana odlingen.

J: Ja. Nä men det kan jag säga, att det är väl ett av Stadsbruks eh, i Malmö då, det är väl ett av dem eh den stora problematiken som har varit där, att det inte har funnits en sådan facilitator som har kunnat erbjuda sådana tjänster på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt.

L: Mm, precis. Ja det är ju jätteviktigt för att kunna få det att gå runt, det blir ju stora kostnader. J: Ja, om man vill använda maskiner. Det finns ju många som inte vill det av de här odlarna, som vill jobba fossilfritt, men alltså det är därför man får kolla efter, eller tänka efter hur mycket det ska odlas. L: Ehm, jag får intrycket av att projektet kanske startade innan du började arbeta på Lunds kommun. J: Ja, precis.

L: Men, vet du om det har funnits några former av utmaningar med den här odlingen? Antingen något som har varit problematiskt eller som har varit en lärande erfarenhet?

J: Ja, alltså logistiskt så har ju inte… Tidsapekten kan man väl säga. Sen var den här odlingen inte tänkt att finnas jättelänge på den platsen. Utan det var tillgänglig mark en kortare tid. Och det har utökats successivt hela tiden. Och hade vi vetat att det skulle finnas där i nära på 10 år så hade vi byggt upp en helt annan infrastruktur vad det gäller vatten och förvaringslokaler och så där. Så det är väl det. Tidsaspekten är alltid jätteviktig när man pratar om det här, så folk lägger enormt mycket tid och pengar och energi på att bruka sin jord, och få till en jordstruktur som är bra. Och när man odlar

bra, även vill man veta flera säsonger vad man eh, hur man ska planera sin växtföljd, vad man har tillgång till för liksom tekniska hjälpmedel.

L: Mm, precis. Den här att det har blivit så pass lång tid, beror det på förseningar i exploateringen då? J: Ja, precis. Det beror på att det här park-projektet dit dem ska flytta skjuts på framtiden. Har gjort det flera gånger.

L: Mm, jag förstår. Du nämnde placemaking, när dem då kartlägger området så blir den här odlingen inte bara något att fylla marken med medan man väntar, utan ett verktyg för att göra området mer attraktivt.

J: Ja precis.

L: Och det är också på ett sätt identitetsskapande, tänker jag. Att genom att använda sig av odling för placemaking, det säger något om den typen av område man tänker sig att skapa och typen av

människor man vill attrahera.

J: Mm, odlingen kommer att ligga i Brunnshögsområdets största park. En stadsdel med blandat näringsliv och moderna bostadshus. Ledordet är hållbarhet. Det är ju många högteknologiska näringar som ska etableras där, eh forskning på liksom olika sätt där, partikelgenerator där väldigt nära

odlingen, med eh som kommer producera lågtempererat rest eh spillvatten. Så det tittar vi på nu hur det kan värma växthuset till exempel. Så det blir ju såna samarbeten förhoppningsvis, längre fram. Men apropå placemaking så är ju inte eh det var ju inte därför projektet startades, utan det är ju en bieffekt som är bra och som motiverar viss finansiellt stöd.

L: Ja, det kan jag förstå absolut. Jag har ju fått den här listan med frågor från White, men det är ju mycket av det som inte är relevant i och med att ni har en lite speciell position så jag har gjort om lite, och det är också därför jag inte har skickat de här frågorna till dig i förväg för det kändes inte relevant för din del. Men något som jag tycker är väldigt intressant och som dem kommer värdesätta också är vad ni har fått för typ av respons på era satsningar inom odlingen överlag?

J: Vi har växlat upp på odlingssidan rätt så mycket, till exempel med min tjänst som är ny. Och vi nyanlägger områden, det har vi inte gjort under rätt så lång tid tidigare, och restaurerar gamla

områden. Och det som händer då är inte att köerna kortas, har vi märkt nu, vilket man ju hade kunnat önska sig. Våra köer blir längre för att det är ändå många som vill odla, och ser också att det finns förutsättningar och att det möjliggörs liksom odling på olika sätt. Så vi har folk i kö trots att vi satsar mer.

L: Ja, en positiv förstärkning kan man säga.

J: Ja, det är det väl. Ja, det är ju jättepositivt men vi hinner kanske inte riktigt med. Många pratade ju om att det var liksom en bubbla ett tag, att folk bara kommer vilja odla i några år. Men det har ju gått, eh det är ju verkligen ett konstant tryck som ökar. Och kanske i takt med förtätning också, att det känns ännu viktigare och att man vill ha något litet grönt själv, och att ja men många vill ha tillgång egen-odlad ekologisk mat och hantverket liksom. Det ger ju värde hela tiden att man vet alltså, man vill vara ute och hålla på.

L: Mm, ja. Det tror jag att man kan ser över hela Sverige nu, både i Göteborg och Växjö och överallt att trycket fortsätter, eller ökar till och med.

J: Ja.

L: Har du eller ni någon form av tips eller lärdomar för dem som vill etablera urban odling i framtiden, för andra kommuner som skulle vara intresserade av detta? Odling överlag, nu har ni ju en del

erfarenhet av det.

J: Långsiktiga placeringar är ju jätteviktigt, där man kan vara länge. Och att man tänker igenom infrastrukturen med vatten och sådär, och om man vill växla upp det och så, så tycker jag att det är väldigt viktigt att fundera igenom vart odlingskompetensen egentligen finns. Om det är då, alltså vem ska utbilda odlarna. Vi har sett den stora vikten av att ha stora utbildningsprogram, och där är en folkhögskola kopplad till vår utbildning som bedriver grönt entreprenörskap, ekologisk

odlingsutbildning och så. Och det är jätteviktigt att ha den kompetensen och, eh också det här med eh,