1 Elever inom SFI kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen.
2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk.
3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal.
Sida 3 av 13
3. Skolenhetens kvalitetsarbete
3.1 Arbetsformer
Vårt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet sker efter ett årshjul. Vi arbetar kontinuerligt med vår kvalitet och genomför olika typer av kvalitetsgrundande aktiviteter. T ex Arbetsplatsträffar, APT, arbetslagsmöten, betygskonferenser och sambedömningar av olika slag. Vid t ex betygskonferenserna har vi fördjupade diskussioner kring om vi har en avvikelse, mellan provutfall och betyg. Vi analyserar tillsammans i arbetslaget, jämför mot tidigare erfarenheter och detta kan då mynna ut i ett förslag till beslut att genomföra en förändring av något slag. Vid dessa betygskonferenser pratar vi också mycket kring vilka åtgärder vi behöver ta för att t ex öka ordförråd och skrivförmågan hos våra SFI, studieväg 2 elever:
Vi höjer ständigt våra siffror vad gäller prov och betyg, på flera kurser har vi nu upp mot 100 %. Vad ligger bakom denna ökning? Tydlig process från kursstart till anmälan till prov och betyg som lärarna känner stor trygghet i. Arbetslagsledarnas tydlighet och trygghet i sambedömning och myndighetsutövningen kring betygsättning ger en stabilitet i arbetslagen som visar sig i våra fina siffror. Att lärarna mer systematiskt sammanställer och också genomför mer genomtänkta förtester och inlämningar än tidigare är också en bidragande orsak till våra klart förbättrade resultat.
Vårt interna arbete för att säkra att vi följer utbildningsavtalet med Stockholm stad sker också genom översyn av vår kvalitetshandbok. Competens, är som ett av de första företagen i Sverige, auktoriserade av Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag, SAUF. Våra kvalitetshandböcker och kvalitetsrutiner granskas av Bureau Veritas.
3.2 Underlag och källor
Underlag för denna kvalitetsrapport är
• Iakttagelser av utbildningsansvarig/platschef och arbetslagsledare i ett antal grupper vid lektionsbesök under året
• protokoll och minnesanteckningar från möten där kvalitetsarbetet varit föremål för frågor och diskussion
• vårt arbete med arbetsplan och likabehandlingsfrågor
• resultat och analys avseende prov- och betygsstatistik
• rapporter från praktiksamordnare/studie- och yrkesvägledare samt administrativ personal
• protokoll från klass- och elevråd
• lärarsamtal.
Utbildningsansvarig/platschef och biträdande platschef för enheten har samlat underlaget via protokoll, minnesanteckningar och rapporter. Dessa har bearbetats och analyserats vid bland annat ledningsmöte, arbetsplatsträffar, pedagogiska möten, arbetslagsmöten, möten med våra elevgrupper samt genom enskilda samtal med såväl lärare som elever.
Sida 4 av 13
3.3 Medverkan av lärare, elever och övrig personal
Vårt kvalitetsarbete sker löpande och involveras i det dagliga arbetet. T ex inkommen synpunkt tas om hand direkt och ”utredning” startar. Sedan följer en analys och reflektion som avslutas med ett förslag på lösning. Vid behov sker en förändring av te x material, lärare, tider för handledning osv. om detta är en bra lösning.
Bedömning av lärares kompetens sker vid bl a lektionsbesök och följs sedan upp vid medarbetarsamtalet.
Våra elevers medverkan sker främst på individnivå vid t ex uppdatering av individuella studieplan tillsammans med läraren. I detta sammanhang planerar läraren och eleven den enskilde elevens utveckling. Vid denna uppdatering sker också en genomgång av kursens mål och betygskriterier samt en preliminär tid för anmälan till prov.
Vid varje lektion går varje lärare igenom dagens punkter, vilka förmågor vi ska arbeta med samt kursmålens innehåll och hur vi mäter mot dessa.
Under läsåret 2012-2013 hade vi på skolan en fungerande elevrådsstyrelse. Den var också ansvarig för vår skoltidning.
På gruppnivå sker kvalitetsarbetet genom klassråd och elevråd. Klassråden är ett forum för eleverna där många av frågorna är av pedagogisk karaktär, bland annat har kursplaneringen tagits upp. En del av dessa frågor hänskjuts också till elevrådet där skolledningen finns representerad. Såväl klassråd som elevråd dokumenteras och delges all personal. Protokollen från elevråden återkopplas alltid till alla elever. Elevrådsrepresentanterna tar också med sig resultaten från elevrådsmötena i sina respektive grupper.
3.3.1 Klassråd/elevråd
Två gånger, höst och vår har platschef elevråd som också dokumenteras skriftligt. Denna dokumentation gås sedan igenom och de förbättringspunkter som behöver göras läggs fram som förslag till beslut till nästa månads APT.
Klassråd sker en gång i månaden, dessa minnesanteckningar hängs upp tydligt på enheten. Lärarna kommunicerar dessa minnesanteckningar i varje grupp. Återkoppling sker också vid förändringar av olika slag.
3.3.2 Elevenkäter
Två stycken elevenkäter har ägt rum, en på hösten 2012 och en våren 2013.
För att kunna jämföra svar och svarsfrekvens mellan de båda enkäterna har vi valt ut två av frågorna samt hämtat en från vårens enkät där vi inte är nöjda med utfallet.
Många fritextsvar ger oss en bild över att många av våra elever är nöjda och till och med mycket nöjda med oss som utbildningsanordnare, att vi har bra och trevliga lärare och att vi har ett trevligt och tillåtande klimat på skolan. Det som återkommer ofta är att vi under hösten inte hade läromedel i den utsträckning som eleverna vill ha, men detta tillrättades under våren.
Sida 5 av 13
Urval av några frågor
Höstens enkätsvar anges i procent samt vårens i medelvärde.
Vad tycker du om kursens böcker och material?
Hösten Våren
37 % är inte nöjda 3.03 av 4, högsta angivna värde var 3,55
Från våren har vi ett bättre utfall på denna fråga.
Vi kan bl a se det utifrån att vi inte har fått in några skriftliga kommentarer kring läromedel och material.
Fria svar från höstens enkät, vi vill ha läroböcker i vår undervisning, vi vill låna böcker, mindre papperskopior Jämförelsen mellan höstens och vårens utfall påvisar att vi har gjort rätt val, att köpa in fler böcker och annat material till stöd vid våra lektioner.
Känner du till Competens likabehandlingsplan? digitala enkäterna samt att vi hade problem med slutförandet av enkäterna.
Fria svar,
Varför vårens resultat är sämre än hösten har vi inget direkt svar på. Dock kan det vara så att i samband med den årliga revideringen av likabehandlingsplanen sker på hösten är fler elever informerade, uppdaterade och förstår vilket dokument vi menar.
Har du en individuell studieplan?
Siffran kring denna fråga borde varit upp mot 3,6 – 3,7.
Fria svar,
Att så många svarar negativt på frågan Har du en individuell studieplan är inte bra. Frågan är om alla elever vet vilket dokument vi menar. Vi räknar med att när vi går över till digitala studieplaner och när vi under hösten ännu mer systematiskt kommer att följa uppdateringar av elevernas studieplaner förbättrar våra siffror. Nästa mättillfälle höstens KLS-rapport.
Sammanfattningsvis: Värt att notera är dock är de alldeles för låga siffrorna vad gäller utfallssvaren på Känner du till Competens likabehandlingsplan samt Har du en individuell studieplan. Dessa frågor tas med till kvalitetsplanen för 2013/2014.
Det vi behöver göra innan nästa enkät går ut till eleverna är att förenkla språket, förenkla vissa begrepp. Allt för att göra enkäten elevanpassad men också enklare att analysera inkomna svar.
Sida 6 av 13
3.4 Bedömning och analys av kvalitetsarbetet
Under hösten kommer vi att fortsätta med digitala enkäter. KSL kommer att genomföra en total för hela Stockholm samt att vi också gör en lite större i egen regi.
På skolan behöver vi ständigt förbättra vår kvalitetsprocess. På individnivå behöver vi utveckla formerna för kommunikationen samt förbättra dokumentationsarbetet.
På gruppnivå behöver vi arbeta med att hitta ett arbetssätt där eleverna blir mer kontinuerligt involverad i kvalitetsarbetet. Från hösten 2013 kommer vi att införa snabbenkäter. Dessa snabbenkäter har tre frågor och som stöd till eleverna finns s k” glada, ledsna gubbar”. Vi planerar att genomföra dessa mätningar en gång i månaden. Svaren i dessa enkäter kan då snabbare ge oss svar om förändringar som gagnar eleverna och deras lärande behöver vidtas.
4. Verksamhetens prioriterade mål och åtgärder för utveckling i föregående läsårs kvalitetsredovisning och arbetsplan
I kvalitetsredovisningen för läsåret 2011/2012 och i arbetsplanen för 2012/13 identifierade vi följande utvecklingsområden:
Kvalitetsarbetet
Vi behöver förbättra arbetet med underlag och källor, i form av samlade elevenkäter, så att eleverna anonymt kan vara med och lämna synpunkter på undervisningen och skolan i allmänhet.
Kunskap och ansvar och inflytande
Vi behöver fortsätta med att arbeta med de individuella studieplanerna bland annat genom en tätare uppföljning och göra den mer tillgängliga för eleverna.
Vi behöver också utveckla vårt arbete för att kunna stödja elever med särskilt behov.
Vi måste även se till att öka andelen behöriga SFI-lärare samt kompetensutveckla personalen.
Bedömning och betygssättning
Vi kommer att behöva fortsätta att utveckla vår metodik för så att andelen deltagare på studieväg 1B når sina kunskapsmål. Vi behöver också arbeta mer med information om proven och med den formativa bedömningen. Vi kommer fortsätta att behöva arbeta så att fler av våra deltagare når sitt kursmål snabbare.
Normer och värden
Vi vill att våra elever ska blir mer delaktiga i deras undervisning och för deras skolmiljö. Vi behöver utveckla våra samrådsforum och ha en mer kontinuitet i vår dialog, detta gäller såväl på individnivå liksom på gruppnivå.
Vad det gäller klagomålshanteringen behöver vi tydligöra vår information om regler och vad skolan som enhet är skyldig att utreda och åtgärda. Vi behöver säkra vårt arbete så att vi vet våra elever känner till likabehandlingsplanen.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Fokus på arbete och vidare studier måste få ett större inslag i undervisningen. Vi behöver utarbeta former så att arbetslivet blir ett återkommande tema i alla våra kurser.
Sida 7 av 13
Vi behöver utöka vår samverkan med universitet och högskolor. Studie- och yrkesvägledningen behöver också utvecklas så att den i större utsträckning finns med i såväl undervisningen som vid elevärenden.
5. Uppföljning av verksamhetens mål 5.1 Kunskaper och ansvar och inflytande
Mål
Deltagarna ska känna sig delaktiga i studieupplägget och ta ansvar för sitt lärande.
Målet är att under kommande läsår nå följande resultat:
100 % av deltagarna ska känna till att de har en studieplan
Resultat
För alla nya elever som genomgått introduktionsverksamheten har den individuella studieplanen presenteras och upprättats av introduktionslärarna. I sin reguljära kursgrupp har sedan läraren, uppdaterad planen med eleven två gånger per termin. Från hösten 2013 kommer alla individuella studieplaner vara digitala och upprättas i intro/sluss-verksamheten.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Genom att den individuella studieplanen är en viktig del av introduktionen vet vi att eleverna fått den presenterad och varit med i upprättandet.
Förbättrad introduktion och slussverksamhet
I början av 2013 inkom flera synpunkter kring vår introduktion och slussverksamhet. Flera förbättringsåtgärder vidtogs omgående. Bl a mer datorstöd tidigt i intron, nytt material i form av tunnare häften som är framtagna av SFI-lärare delas ut till eleverna. Materialet- de tunna häftena, lämpar sig bra utifrån sitt sätt att arbeta med elevernas progression i svenskämnet. Mer individanpassning med hjälp av digitala hjälpmedel, t ex iPads och internet.
Arbetet kring elever med skrivproblem samt elever i behov av särskilt stöd
Fler och fler elever uppvisar behov av stöd av olika slag. Många elever har problem med sin skrivprocess och sitt ordförråd, ojämna resultat vid våra mätningar inför anmälan till prov. För att möta upp detta har under våren 2013 vår speciallärare haft nedsatt undervisningstid och istället kunnat erbjuda samtal, struktur, nivåbedömningar och individuellt stöd till flera elever. Vi hoppas att detta ska ge oss ett ännu bättre betygsutfall på våra kurser.
Arbetet i datasal
Under våren anställdes en datahandledare på heltid. Detta för att ännu bättre kunna erbjuda våra SFI-elever ett bra stöd kring inlärning via datorer och internet samt som extra stöd vid ansökningar till grund och vux. Det är alltid läraren som bestämmer vad som ska genomföras under datalektionen, inte datahandledaren. Inom dessa lektioner ryms också att vi lär eleverna att surfa och kunna skriva och spara dokument. De enklaste funktionera i t ex word lärs ut.
Lärarnas behörighet
Vi arbetar ständigt med att på tillsvidare-tjänster endast anställa personal som har minst 60 p svenska som andraspråk i sin lärarbehörighet. Vidare så sker all rekrytering via vår personalenhet på
Sida 8 av 13
vårt huvudkontor för att samordna och se till att kravprofilerna stämmer överens med tänkta kandidater.
Sambedömning sker nu vid flera tillfällen under en elevs studietid i varje kurs.
Förbättringspunkter från kvalitetsrapporten 2011-2012 Kvalitetsarbetet
Vi behöver förbättra arbetet med underlag och källor, i form av samlade elevenkäter, så att eleverna anonymt kan vara med och lämna synpunkter på undervisningen och skolan i allmänhet.
Vi startade våren 2013 arbetet kring en ny lärplattform, It´s learning. Med hjälp av denna nya plattform kommer vi mycket lättare att kunna genomföra enkäter, kursutvärderingar på våra elever.
Enkäterna kan genomgöras som öppna eller anonyma.
Kunskap och ansvar och inflytande
Vårt arbete kring de individuella studieplanerna fortsätter.
Vi behöver också utveckla vårt arbete för att kunna stödja elever med särskilt behov. Ny organisation kring detta sjösattes i Vällingby maj 2013.
Vi måste även se till att öka andelen behöriga SFI-lärare samt kompetensutveckla personalen. Denna process pågår hela tiden och till vår hjälp har vi vår rekryteringsavdelning på huvudkontoret.
Under hösten 2012 infördes nya rutiner kring vårt arbete med elevråd och klassråd. Klassråd, en gång per månad och elevråd, två gånger per år. Elevråd för skolans alla elever. Representanter utses från varje studieväg och kurs på vux-kurserna.
5.2 Bedömning och betygssättning
Mål
I kvalitetsplanen angav vi att andelen godkända betyg i snitt ska vara 90% samt att fler elever genomgår sin utbildning inom ett år efter påbörjad kurs. Målet var att under läsåret nå följande resultat (godkända betyg) per kurs:
1A, 100 %
1B, 75 %
2B, 90 %
2C, 90 %
3C, 95 %
3D, 90 %
Vi angav också att ett mål är att diskrepansen mellan godkända och resultat på våra prov och betygssättnigen inte ska överskrida 10 procentenheter.
Sida 9 av 13
Resultat
Antal prov, andel godkända betyg och godkända inom ett år
Antal som gjort prov Andelen godkända betyg, totalt Godkända inom ett år på D-kursen
414(435) 91% (87%) 47% (31%)
inom parantes avser läsåret 2011-2012
ANDELEN GODKÄNDA NATIONELLA PROV OCH BETYG
2009-2010 2010-2011
Studieväg Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B
SFI 1A ** 100% ** 91% ** 69% ** 91%
SFI 1B ** 67% ** 86% ** * 45% 60%
SFI 2B ** 84% ** 89% ** 85% ** 87%
SFI 2C ** 81% ** 69% 71% 77% 68% 79%
SFI 3C ** 90% ** 98% ** 90% ** 92%
SFI 3D 50% 53% 70% 83% 67% 77% 70% 81%
2011-2012 2012-2013
Studieväg Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B
SFI 1A ** 100% ** 97% ** 100% ** 98%
SFI 1B 25% 25% 52% 68% 100% 100% 70% 88%
SFI 2B 82% 88% 86% 91% 89% 92% 91% 95%
SFI 2C 70% 88% 76% 84% 82% 89% 85% 91%
SFI 3C 88% 93% 91% 95% 96% 98% 93% 97%
SFI 3D 76% 85% 80% 89% 81% 90% 81% 89%
Förklaringar
Comp NP = Competens provresultat. Comp B = Competens betygsresultat
Sthlm NP = Stockholms genomsnittliga provresultat. Sthlm B = Stockholms genomsnittliga provresultat
** = Urval saknas då nationella prov ej genomförts för deltagare på denna studieväg.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Bortsett ifrån elever på studieväg 2 kurs B har vi under året nått våra de mål vi angav i vår kvalitetsplan. Vi har också nått vårt mål om minst 90 % godkända betyg under läsåret.
Vad det avser diskrepansen mellan resultatet på provet och betygssättningarna ligger liksom föregående år på en acceptabel diskrepans på högst 9 procentenheter. På kurs C, studieväg 2, där diskrepansen varit 18 % är denna nu halverad.
Vad gäller elever som inom ett år blivit godkända på D-kursen är resultatet bättre än föregående läsår tidigare år.
Antalet elever som gjort prov under läsåret är marginellt något färre, än tidigare år.
Sida 10 av 13
I jämförelse med övriga skolor inom SFI ligger vi bättre till på studieväg 1. Även på studieväg 3 gör våra elever ett något bättre resultat. På studieväg 2 kurserna B och C ligger våra resultat nära genomsnittet för Stockholm i sin helhet.
Utifrån detta resultat, vi har fortfarande lite kvar till full måluppfyllelse vad gäller betygen. Vi har blivit bättre de senaste fyra åren. Vilka är då våra framgångsfaktorer? Den genomarbetade processen kring förtester, bedömningsunderlag och anmälan till prov. Mycket större samsyn och likvärdig bedömning från lärarnas sida är också en stor framgångsfaktor.
Att våra betygskonferenser har en tydlig dagordning, att varje avvikelse utreds, analyseras och i förekommande fall ger förslag till beslut och implementering av ny metod, annat material eller likande.
I kvalitetsplanen angav vi som mål att vi skulle förbättra informationen kring NP-provet samt skapa ett informationsmaterial med information om prov. Då SFI-centrum åtagit sig att göra en information till samtliga skolor om bland annat prov har vi valt att avvakta med ett eget material. Vi angav vidare att Lärarna i sina arbetslag kontinuerligt skulle arbeta tillsammans med den formativa bedömningen.
Detta arbete har påbörjats och det är vår bedömning att det visats sig i den positiva utvecklingen vad det avser andelen godkända betyg.
Vi hade som mål att även kompetensutveckla lärarna i tekniska hjälpmedel för att underlätta inlärningen för våra elever på 1B. Under vt 2013 har vi införskaffat iPads med anpassade program/appar för nybörjarelever samt en 20 bärbara datorer.
Förbättringspunkter från kvalitetsrapporten 2011-2012 Bedömning och betygssättning
Genomförande av pedagogiska möten som ett forum för utveckling av undervisning i klassrummen.
På varje möte redovisade en lärare hur den använde sig av den teoretiska kunskapen i undervisningen till exempel hur man kunde använda Cirkelmodellen i sin undervisning.
Under hösten 2012 hade uttalskurser för våra B-elever två gånger/vecka. De elever som var intresserade fick lämna sina grupper för att få vara med ansvarig lärare på dessa grupper.
En extern föreläsare, Ingrid Skeppstedt föreläste om bedömning och det nya betygssystemet under hösten 2012.
5.3 Lärandemiljö
Skollagen
3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Rättigheter och skyldigheter
Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
Sida 11 av 13
Mål
Att fler deltagarna ska känna sig förtrogna med likabehandlingsplanen.
Målet under läsåret var att:
100 % ska få information om likabehandlingsplanen
90 % av våra deltagare ska känna sig förtrogna med likabehandlingsplanen.
Resultat
I och med att likabehandlingsplanen är en viktig del av introduktionen vet vi att eleverna fått den presenterad. Även i samband med undervisningen i de reguljära SFI-studierna tas likabehandlingsfrågor, kontinuerligt, upp. Vi har utarbetat en förenklad version av likabehandlings-planen för att säkerställa att det hos eleverna finns en kunskap och förtrogenhet om den. Dock visar enkätsvaren att eleverna inte känner till dess innehåll eller syfte i den utsträckning vi trodde.
Inkomna synpunkter
Innehåll Antal
Lärare, bemötande och respekt 2
Bedömningar, anmälan till prov 2
Introduktion och slussgrupper 3
Annan information 2
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vår bedömning är att det finns mer arbete att göra i denna fråga då enkät svaren visar på detta.
Denna punkt tar vi med oss till kvalitetsplanen för 2013-2014.
Vår synpunkthantering fungerar bra. Inkomna synpunkter tas om hand, registreras och vid behov startas en utredning. Analys och lösningsförslag återkopplas till lämnaren. Allt återkopplas till SFI Stockholm vid uppföljningsmöten. Om synpunkten är av allvarlig art sker allt i samråd med rektor Anna Sundbom, SFI Stockholm.
På elevråden har synpunkterna både varit av pedagogisk karaktär liksom av skolmiljökaraktär. Vad det avser den pedagogiska synpunkterna har det främst gällt studiematerial, såsom böcker och datorer.
Under läsåret har vi genomfört två klassråd per termin och grupp samt två elevråd. I samband med synpunkter på undervisningen har också lärarna genomfört extra klassråd tillsammans sina elever.
Förbättringspunkter från kvalitetsrapporten 2011-2012 Normer och värden
För att öka chansen till påverkan kommer vi att använda oss av snabbenkäter för att bl a mäta trivsel
För att öka chansen till påverkan kommer vi att använda oss av snabbenkäter för att bl a mäta trivsel