3.1 Arbetsformer
Vårt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet sker efter ett årshjul. Vi arbetar kontinuerligt med vår kvalitet och genomför olika typer av kvalitetsgrundande aktiviteter. T ex Arbetsplatsträffar, APT, arbetslagsmöten, betygskonferenser och sambedömningar av olika slag. Vid t ex betygskonferenserna har vi fördjupade diskussioner kring om vi har en avvikelse, mellan provutfall och betyg. Vi analyserar tillsammans i arbetslaget, jämför mot tidigare erfarenheter och detta kan då mynna ut i ett förslag till beslut att genomföra en förändring av något slag. Vid dessa betygskonferenser pratar vi också mycket kring vilka åtgärder vi behöver ta för att t ex öka ordförråd och skrivförmågan hos våra SFI, studieväg 2 elever:
Vi höjer ständigt våra siffror vad gäller prov och betyg, på flera kurser har vi nu upp mot 100 %. Vad ligger bakom denna ökning? Tydlig process från kursstart till anmälan till prov och betyg som lärarna känner stor trygghet i. Arbetslagsledarnas tydlighet och trygghet i sambedömning och myndighetsutövningen kring betygsättning ger en stabilitet i arbetslagen som visar sig i våra fina siffror. Att lärarna mer systematiskt sammanställer och också genomför mer genomtänkta förtester och inlämningar än tidigare är också en bidragande orsak till våra klart förbättrade resultat.
Vårt interna arbete för att säkra att vi följer utbildningsavtalet med Stockholm stad sker också genom översyn av vår kvalitetshandbok. Competens, är som ett av de första företagen i Sverige, auktoriserade av Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag, SAUF. Våra kvalitetshandböcker och kvalitetsrutiner granskas av Bureau Veritas.
3.2 Underlag och källor
Underlag för denna kvalitetsrapport är
• Iakttagelser av utbildningsansvarig/platschef och arbetslagsledare i ett antal grupper vid lektionsbesök under året
• protokoll och minnesanteckningar från möten där kvalitetsarbetet varit föremål för frågor och diskussion
• vårt arbete med arbetsplan och likabehandlingsfrågor
• resultat och analys avseende prov- och betygsstatistik
• rapporter från praktiksamordnare/studie- och yrkesvägledare samt administrativ personal
• protokoll från klass- och elevråd
• lärarsamtal.
Utbildningsansvarig/platschef och biträdande platschef för enheten har samlat underlaget via protokoll, minnesanteckningar och rapporter. Dessa har bearbetats och analyserats vid bland annat ledningsmöte, arbetsplatsträffar, pedagogiska möten, arbetslagsmöten, möten med våra elevgrupper samt genom enskilda samtal med såväl lärare som elever.
Sida 4 av 13
3.3 Medverkan av lärare, elever och övrig personal
Vårt kvalitetsarbete sker löpande och involveras i det dagliga arbetet. T ex inkommen synpunkt tas om hand direkt och ”utredning” startar. Sedan följer en analys och reflektion som avslutas med ett förslag på lösning. Vid behov sker en förändring av te x material, lärare, tider för handledning osv. om detta är en bra lösning.
Bedömning av lärares kompetens sker vid bl a lektionsbesök och följs sedan upp vid medarbetarsamtalet.
Våra elevers medverkan sker främst på individnivå vid t ex uppdatering av individuella studieplan tillsammans med läraren. I detta sammanhang planerar läraren och eleven den enskilde elevens utveckling. Vid denna uppdatering sker också en genomgång av kursens mål och betygskriterier samt en preliminär tid för anmälan till prov.
Vid varje lektion går varje lärare igenom dagens punkter, vilka förmågor vi ska arbeta med samt kursmålens innehåll och hur vi mäter mot dessa.
Under läsåret 2012-2013 hade vi på skolan en fungerande elevrådsstyrelse. Den var också ansvarig för vår skoltidning.
På gruppnivå sker kvalitetsarbetet genom klassråd och elevråd. Klassråden är ett forum för eleverna där många av frågorna är av pedagogisk karaktär, bland annat har kursplaneringen tagits upp. En del av dessa frågor hänskjuts också till elevrådet där skolledningen finns representerad. Såväl klassråd som elevråd dokumenteras och delges all personal. Protokollen från elevråden återkopplas alltid till alla elever. Elevrådsrepresentanterna tar också med sig resultaten från elevrådsmötena i sina respektive grupper.
3.3.1 Klassråd/elevråd
Två gånger, höst och vår har platschef elevråd som också dokumenteras skriftligt. Denna dokumentation gås sedan igenom och de förbättringspunkter som behöver göras läggs fram som förslag till beslut till nästa månads APT.
Klassråd sker en gång i månaden, dessa minnesanteckningar hängs upp tydligt på enheten. Lärarna kommunicerar dessa minnesanteckningar i varje grupp. Återkoppling sker också vid förändringar av olika slag.
3.3.2 Elevenkäter
Två stycken elevenkäter har ägt rum, en på hösten 2012 och en våren 2013.
För att kunna jämföra svar och svarsfrekvens mellan de båda enkäterna har vi valt ut två av frågorna samt hämtat en från vårens enkät där vi inte är nöjda med utfallet.
Många fritextsvar ger oss en bild över att många av våra elever är nöjda och till och med mycket nöjda med oss som utbildningsanordnare, att vi har bra och trevliga lärare och att vi har ett trevligt och tillåtande klimat på skolan. Det som återkommer ofta är att vi under hösten inte hade läromedel i den utsträckning som eleverna vill ha, men detta tillrättades under våren.
Sida 5 av 13
Urval av några frågor
Höstens enkätsvar anges i procent samt vårens i medelvärde.
Vad tycker du om kursens böcker och material?
Hösten Våren
37 % är inte nöjda 3.03 av 4, högsta angivna värde var 3,55
Från våren har vi ett bättre utfall på denna fråga.
Vi kan bl a se det utifrån att vi inte har fått in några skriftliga kommentarer kring läromedel och material.
Fria svar från höstens enkät, vi vill ha läroböcker i vår undervisning, vi vill låna böcker, mindre papperskopior Jämförelsen mellan höstens och vårens utfall påvisar att vi har gjort rätt val, att köpa in fler böcker och annat material till stöd vid våra lektioner.
Känner du till Competens likabehandlingsplan? digitala enkäterna samt att vi hade problem med slutförandet av enkäterna.
Fria svar,
Varför vårens resultat är sämre än hösten har vi inget direkt svar på. Dock kan det vara så att i samband med den årliga revideringen av likabehandlingsplanen sker på hösten är fler elever informerade, uppdaterade och förstår vilket dokument vi menar.
Har du en individuell studieplan?
Siffran kring denna fråga borde varit upp mot 3,6 – 3,7.
Fria svar,
Att så många svarar negativt på frågan Har du en individuell studieplan är inte bra. Frågan är om alla elever vet vilket dokument vi menar. Vi räknar med att när vi går över till digitala studieplaner och när vi under hösten ännu mer systematiskt kommer att följa uppdateringar av elevernas studieplaner förbättrar våra siffror. Nästa mättillfälle höstens KLS-rapport.
Sammanfattningsvis: Värt att notera är dock är de alldeles för låga siffrorna vad gäller utfallssvaren på Känner du till Competens likabehandlingsplan samt Har du en individuell studieplan. Dessa frågor tas med till kvalitetsplanen för 2013/2014.
Det vi behöver göra innan nästa enkät går ut till eleverna är att förenkla språket, förenkla vissa begrepp. Allt för att göra enkäten elevanpassad men också enklare att analysera inkomna svar.
Sida 6 av 13
3.4 Bedömning och analys av kvalitetsarbetet
Under hösten kommer vi att fortsätta med digitala enkäter. KSL kommer att genomföra en total för hela Stockholm samt att vi också gör en lite större i egen regi.
På skolan behöver vi ständigt förbättra vår kvalitetsprocess. På individnivå behöver vi utveckla formerna för kommunikationen samt förbättra dokumentationsarbetet.
På gruppnivå behöver vi arbeta med att hitta ett arbetssätt där eleverna blir mer kontinuerligt involverad i kvalitetsarbetet. Från hösten 2013 kommer vi att införa snabbenkäter. Dessa snabbenkäter har tre frågor och som stöd till eleverna finns s k” glada, ledsna gubbar”. Vi planerar att genomföra dessa mätningar en gång i månaden. Svaren i dessa enkäter kan då snabbare ge oss svar om förändringar som gagnar eleverna och deras lärande behöver vidtas.