Anpassning i vägledning av nyanlända elever ​

Samtliga av studie- och yrkesvägledarna anpassar vägledningen av nyanlända elever på liknande sätt. Studie- och yrkesvägledarna använder sig alla av språkanpassning, informationsgivning och anpassad samtalsmetodik.

Social Cognitive Career Theory handlar om ett komplext samband mellan två sidor. Den ena sidan består av individens beteende, som i detta fall kan tolkas som gruppen nyanlända, där gruppen nämns som heterogen, men ändå blir sammanslagen till en grupp. Den andra sidan består av antaganden som finns kring individens och gruppens förmågor. Studie- och yrkesvägledarna nämner att de får förhålla sig till en språkanpassning med de nyanlända eleverna som grupp, för att kunna ge ut en så förståelig information som möjligt. När studie- och yrkesvägledarna talar om informationsgivning nämner de att nyanlända elever är i större behov än andra elever, vilket kan tolkas som en förväntning på vilken förförståelse de nyanlända eleverna har av det svenska skolsystemet. Gruppens behov går framför individens och därav hamnar

förväntningarna mer generellt på gruppens prestation, och studie- och yrkesvägledarnas resurser i form av tid räcker inte till för att göra utförliga individuella kartläggningar.

Utifrån resultaten blir det tydligt att ambitionsnivåerna varierar hos de nyanlända eleverna, men att en del av de nyanlända eleverna har tydliga _{​mål när det kommer till} studie- och yrkesliv. När studie- och yrkesvägledarna möter elever med låga betyg och höga ambitioner beskrivs det hur de samtalar med eleven kring olika vägar att ta sig dit och olika planer för eleven att falla tillbaka på.

Enligt SCCT påverkar individens _{​förväntningar på sig själv och huruvida den lyckas} lösa ett problem eller inte den egna självuppfattningen och vad som är möjligt för

individen att klara av även i framtiden. Omgivningens respons av individens prestationer är också en påverkande faktor för självuppfattningen som skapas kring vad som är möjligt och omöjligt.

Studie- och yrkesvägledarna kan i samtalen kring elevernas _{​mål ses som} omgivningens respons. När studie- och yrkesvägledarna möter en elev med höga ambitioner och låga betyg använder de sig av en samtalsmetodik som ger en respons som inte matchar elevens _{​förväntningar på sin framtid. Studie- och yrkesvägledarna} nämner att eleverna ofta går ifrån dessa samtal med en känsla av besvikelse, då deras

mål_{​kommer ta längre tid att nå än förväntat, eller att de har fått förslag på vägar att gå} som inte korresponderar med deras ambitioner. Detta kan enligt SCCT leda till att dessa elever får en bild av att en _{​målsättning är omöjlig och tron på den egna förmågan kan} sjunka som ett resultat av studie- och yrkesvägledarnas respons i samtalet.

Tron på den egna förmågan innebär att de tankar individen har om sig själv och sin förmåga att åstadkomma sina_{​mål också kommer att påverka sättet individen presterar.} Därigenom finns det risk att dessa elever försämrar sina prestationer eftersom tron på den egna förmågan kan förminskas.

I resultatet framkommer det hur studie- yrkesvägledarna ger elever med höga ambitioner och låga betyg olika planer för att nå sina _{​mål och även ibland ger råd till} eleverna. Det blir tydligt i exemplet från Frida där hon möter en nyanländ elev som vill gå ekonomiprogrammet för att sedan nå universitetsstudier. Frida föreslår att eleven hade kunnat gå handel och administration istället, då elevens språk och betygsnivå var låg.

Enligt SCCT valmodell påverkas individer av samhällets influenser och av andra människors åsikter. Därför är det också mer troligt att individer gör kompromisser kring exempelvis sina karriärval om de upplever att omgivningen inte stöttar deras val. Det vill säga att utifrån begränsningen av att kunna implementera sina intressen kommer individen att välja en mindre intressant yrkesväg som är tillgänglig för dem, där de även kommer kunna prestera efter förväntad nivå och få ett förväntat resultat. Om eleven skulle välja att lyssna på studie- och yrkesvägledarens subjektiva antaganden och tagit plan B istället för den originella planen eleven hade för att nå sitt _{​mål​, finns det också} möjlighet att eleven utvecklas i den nya miljön. Om eleven presterar bra i denna miljö

hade elevens motivationsförmåga ökat då de positiva resultaten av de egna prestationerna är det som har allra störst effekt på individens _{​motivation.}

6.3 Teman

De teman studie- och yrkesvägledarna anser viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt _{​målsättning} och _{​motivation​.}

Bella och Emma är de två studie- och yrkesvägledare som arbetar med specifika vägledningsprojekt och modeller för de nyanlända elever de ansvarar för. I dessa vägledningsprojekt arbetar båda med _{​målsättning​, ​motivation​ och självkännedom.}

När individer har en _{​målsättning får de riktlinjer för att styra sitt beteende, trots} påverkan av yttre faktorer enligt SCCT.

Bella och Emmas elever kan utifrån deras arbete få syn på de _{​mål som de siktar mot,} vilket i sin tur fungerar _{​motiverande för att utveckla elevernas förmågor både kort- och} långsiktigt. I _{​målsättningsarbetet kan eleverna även få ett tydligt syfte med ​mål​et och på} sådant sätt blir _{​motivationen en bärande faktor för deras möjlighet att nå sina ​mål inom} studie- och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledarnas arbete kring_{​målsättning och syfte av}

målen_{​ tillsammans med eleverna kan alltså stärka deras chanser till måluppfyllelse.}

Bella som använder sig av SMARTA _{​mål​, jobbar med att tillsammans med eleven} skapa specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna_{​mål som eleven har att} sträva mot. I SCCT menar man också att det är viktigt att vägen mot _{​målet ska vara} tydligt och strukturerat för individen, så att det är enkelt och övergripligt för denna att följa sin plan för att nå _{​målet​, vilket i sin tur ökar motivationsförmågan. Därigenom har} Bellas elever enligt SCCT goda förutsättningar för att bibehålla sin _{​motivation​till att nå} sina _{​mål​ inom studie- och yrkesliv.}

Studie- och yrkesvägledarna talar också om vikten av självkännedom för de nyanlända eleverna och att detta är viktigt för att de ska veta vad de har för _{​målsättning} i det nya samhället och hur de ska ta sig framåt. Studie- och yrkesvägledarna ser även

ett stort behov av omvärldskunskap, och då främst i form av hur skolsystemet ser ut och vilka olika vägar som går att ta för eleven att nå sina _​mål​.

Enligt SCCT prestationsmodell är individers tidigare prestationer och möjligheter en starkt påverkande faktor på individens syn av självförmåga och förväntat resultat.

De nyanlända eleverna har migrerat från sina hemland där de har presterat på en nivå som de inte har möjlighet att göra i Sverige, då den nya situationen, skolformen och språket sätter hinder för det. Detta gör i sin tur att eleverna har en syn på sin självförmåga och det förväntade resultatet som studie- och yrkesvägledarna inte alltid upplever som realistiska.

Självförmåga och förväntning på resultatet påverkar vilka prestationsmål individen sätter ut för sig själv, en stark självförmåga med positiva resultat främjar högre ambitionsnivåer, vilket också resulterar i att individen upprätthåller sina prestationsmål. När studie- och yrkesvägledarna talar om att eleverna har ett stort behov av självinsikt och omvärldskunskap kan man göra kopplingar till att eleverna behöver arbeta på vad på sin självförmåga. Självkännedom främjar vad individen vet om sig själv, sina förutsättningar och begränsningar, det vill säga vad individen vet om sin självförmåga. Omvärldskunskap belyser istället individens valmöjligheter. Om studie- och yrkesvägledarna lyckas med att utveckla både självkännedom och omvärldskunskap hos eleverna har eleverna möjlighet att själva göra realistiska val som utvecklar deras självförmåga, vilket i sin tur gynnar deras måluppfyllelse.

Skulle självförmågan svikta hos individen kan denne istället över- eller undervärdera vad som är möjligt. Detta gör även att individen riskerar att misslyckas inom yrke och utbildning. Innan studie- och yrkesvägledarna har lyckats främja _{​utvecklingen av} självkännedom och omvärldskunskap hos eleverna måste därför studie- och yrkesvägledarna istället vara den nyckelperson som gör att eleverna ska kunna förstå komplexiteten av sin nya situation, för att kunna göra väl underbyggda val.

6.4 Sammanfattning

När studie- och yrkesvägledarna talar kring förutsättningar och resurser framkommer det att tid för vägledning av nyanlända elever är en bristvara och att elevgruppen kräver mer resurser i vägledningssamtal i form av anpassningar och tid. Detta leder i sin tur till att studie- och yrkesvägledningen på skolorna till större delen inte uppfyller Skolverkets

Allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning.

Studie- och yrkesvägledarna anpassar samtal med eleverna genom sin språkanvändning och sättet de ger ut information. Studie- och yrkesvägledarnas

förväntningar på elevernas språknivå och kunskap om studier och yrkesliv _{​hamnar mer} generellt på gruppens prestation, och studie- och yrkesvägledarnas resurser i form av tid räcker inte till för att göra utförliga individuella kartläggningar. Studie- och yrkesvägledarna gör också anpassningar i sin samtalsmetodik då de möter elever med höga ambitioner men låga betyg, den anpassade samtalsmetodiken kan fungera både motiverande och begränsande för eleverna.

Slutligen anser studie- och yrkesvägledarna att självkännedom, omvärldskunskap samt _{​målsättning och ​motivation är viktiga teman att utgå ifrån i vägledningsarbetet} med elevgruppen. Elevernas tidigare prestationer och förutsättningar i sina hemland påverkar synen på den egna självförmågan och förväntat resultat även i det nya landet, som studie- och yrkesvägledarna inte alltid upplever som realistiska. Om studie- och yrkesvägledarna lyckas med att utveckla både självkännedom och omvärldskunskap hos eleverna har eleverna möjlighet att själva göra realistiska val som utvecklar deras självförmåga, vilket i sin tur gynnar deras måluppfyllelse.