Olthof-Nefkens et al. (2018) påstår att elimination av distraherande stimuli är en viktig strategi för att underlätta kommunikationen. Detta stärks av Haberstroh et al. (2011) som presenterar goda resultat av att följa strategier utifrån TANDEM-modellen där elimination av distraherande stimuli ingår för att personen med demens inte ska skifta fokus. Detta stärks även Stanyon et al. (2016) vars resultat påvisar vikten av en miljö där stimuli som ljud och visuella fenomen inte blir överväldigande. Detta för att undvika koncentrationssvårigheter och skifte i fokus som försvårar kommunikationen. Till skillnad från Haberstroh et al. (2011) och Olthof-Nefkens et al. (2018) som förespråkar elimination av stimuli, påstår Stanyon et al. (2016) att en miljö helt utan stimuli kan orsaka minst lika mycket stress som en kaotisk. Det är därför viktigt att finna en miljö där auditiva och visuella stimuli ligger på en lämplig nivå (Stanyon et al. 2016).
Again we’ve had individuals who are clearly distressed in very noisy, very chaotic environments. So the common sense approach is to put them in a very quiet, calm environment. But that is often as aversive for those individuals as the chaotic environment (Stanyon et al. 2016, s. 168.)
Till skillnad från Olthof et al. (2018) och Haberstroh et al. (2011) som förespråkar elimination av distraherande stimuli förespråkar Clare et al. (2019) musikinterventioner för att stärka kommunikationsförmågan hos personer med
Hanna Strandberg Emelie Sundell
25 demens. Clare et al. (2019) påvisar att personer med demens som tillsammans med
en annan individ får skapa musik utvecklas i sin kommunikativa förmåga. Detta kunde vara så simpelt som ett personen med demens skakar en maracas medan den andra individen brukade ett annat instrument. Genom skapandet av musik bildas en multisensorisk miljö där flertalet verbala och icke verbala kommunikativa beteenden kan identifieras. Exempel på kommunikativa beteenden som kan uppstå är tal, sång, pekningar, ansiktsuttryck, förändringar i sittställning/kroppsspråk, skratt och dansliknande rörelser (Clare et al. 2019).
Hanna Strandberg Emelie Sundell
26
7. DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan optimera kommunikationen med personer med demenssjukdom. Litteraturstudien visar att det fundamentala för att optimera kommunikation i grunden är utbildning samt att lära känna varje individ och hens sätt att uttrycka sig på. Det är även nödvändigt att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter innesitter en finkänslighet för att kunna avgöra vilken kommunikativ strategi som möter olika situationers behov.
7.1. Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuteras hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan optimera kommunikationen med personer som har demenssjukdom. Detta kan göras genom utbildning, specifika strategier för verbal och icke verbal kommunikation samt anpassning av miljö och omgivning.
Resultatet visade att utbildning av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter stärkte deras kunskap och förståelse inför de kommunikativa svårigheter som kan uppstå i mötet med person med demenssjukdom. Både The MESSAGE Strategies, VERA frameworks och TANDEM-modellen påvisade goda resultat. Elderspeak visade sig bli kontroversiellt där det råder blandade åsikter. Bland annat poängterar Naughton et al. (2018) vikten av att tala långsamt och Conway & Chenery (2016) menar att det är viktigt att “keep it simple” genom korta och enkla meningar. Williams et al. (2017) tar tydligt avstånd från Elderspeak och menar att användandet av enkel grammatik och långsamt talande bidrar med negativa effekter och ett försvårat samspel mellan sjuksköterska, sjuksköterskestudenter och person med demenssjukdom. Grimme et al. (2015) förklarar att Elderspeak uppkommer från en teoretisk modell kallat “Communication Predicament of Aging Model”. Denna modell baseras på antagandet av att sändaren anpassar sitt sätt att kommunicera på baserat på observationer av mottagaren. Vissa antaganden är passande och underlättar kommunikation, medan antaganden i andra fall blir överdrivna och onödiga och leder istället till sämre interaktioner. Grimme et al. (2015) informerar att vårdpersonalens positiva erfarenheter av Elderspeak är att personer med demens förstår bättre,
Hanna Strandberg Emelie Sundell
27 samarbetet ökar och att de upplevs som trevligare. Detta är åsikter som inte har något
empiriskt stöd, mycket av dagens forskning tyder på att Elderspeak istället ofta leder till sämre interaktioner (Grimme et al. 2015). En person som lever med demens ska aldrig behöva känna sig förlöjligad genom att sjuksköterskan överdriver sin användning av Elderspeak. Samtidigt ska personen heller inte känna sig förlöjligad av att hen inte förstår heller om språket blir för komplext. Det behöver finnas en balans och det är en förmåga som kräver finkänslighet och en förmåga att kunna anpassa sig efter varje enskild individ. Även användbarheten Therapeutic Lies kan vara något svår att utvärdera. Trots att metoden tycks effektivisera omvårdnadsarbetet genom att förebygga oro hos vissa personer tycks den inte effektivisera kommunikationen i sig. Både Naughton et al. (2018), Hartungs et al. (2020) och Stanyon et al. (2016) menar att det i vissa situationer är bättre att anpassa kommunikationen efter personen med demens verklighet och förbise fakta. James & Caiazza (2018) förklarar att Therapeutic lie som kommunikationsstrategi endast ska användas som sista alternativ när inget annat fungerar. Det fungerar bra för personer med demens som är time-shifted, exempelvis yttrar sig detta genom att en 80-åring tror att hen är 30 och lever kvar i sina gamla vanor. Det finns riktlinjer och en av dessa är att lögner endast bör användas när det är för personens bästa. Detta kan innebära att lögnen förebygger oro eller sorg för personen med demenssjukdom (James & Caiazza 2018).
Resultatet visade även att vid mötet med personer med demens som förlorat sin verbala förmåga måste sjuksköterskan och sjuksköterskestudenter till stor del förlita sig på personens kroppsspråk, ansiktsuttryck och läten. Detta kan enligt Cameron et al. (2020) vara en utmaning. Krupić et al. (2018) presenterar en studie där legitimerade sjuksköterskor fått utvärdera postoperativ smärta hos personer med demens vid höftfraktur. Resultatet påvisade att sjuksköterskornas mest förekommande sätt att utvärdera personernas smärta var genom att studera ansiktsuttryck och övrigt kroppsspråk. Sjuksköterskorna upplevde att detta i många fall var komplicerat och påstod att bristen på utbildning i kommunikation med personer med demens försvårade deras arbete (Krupić et al. 2018). Att tolka en persons icke verbala kommunikativa signaler är en utmaning. Som Cameron et al. (2020) påstår bör tolkningen därför göras på personen med demens personlighet,
Hanna Strandberg Emelie Sundell
28 preferenser och historia av beteende och inte på individuella antaganden om vad
olika icke verbala kommunikativa beteenden kan betyda.
Haberstroh et al. (2011) poängterar vikten av stötta personen med demens styrkor och hjälpa dem i deras svagheter för att optimera kommunikation. Detta är något som även Savundranayagam & Lee (2017) poängterar är viktigt. De rekommenderar att följa en kommunikationsmodell kallat “The Communication Enhancement Model”. Modellen bygger på att sändaren anpassar kommunikationen efter den äldre personens behov och förmågor. Men för att detta ska fungera så krävs det att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner personen. Det krävs, som Stanyon et al. (2016) påstår, att en relation behöver finnas där sjuksköterskan och sjuksköterskestudenter känner personen och kan anpassa sin kommunikation efter individen. Hur detta fungerar i praktiken varierar. Det är mer genomförbart i äldrevården där det finns en längre patientkontakt. På en vårdavdelning kan detta bli svårare då patientkontakten råder under kortare tid och en djupare relation sällan hinner byggas.
Vidare påvisade resultatet även vikten av att anpassa miljö och omgivning vid kommunikation med person med demenssjukdom. Savundranayagam & Lee (2017), Stanyon et al. (2016), Olthof-Nefkens et al. (2018) och Haberstroh et al. (2011) poängterar att en anpassad miljö är viktig för att optimera kommunikation. För att fånga intresse ska det finnas en balans i stimuli. Detta kan vara att stänga av TV:n för att få personen med demens uppmärksamhet. Bruce et al. (2013) informerar också att flertalet studier visar att miljön har en avgörande roll för kommunikation. Detta inkluderar anpassning av exempelvis ljus och ljud. Bruce et al. (2013) menar att anpassningen av miljön kan förutom ljus och ljud handla om att anpassa miljömässiga stimulin som lukt, luft, ljud och rummens akustik. Anpassning av miljön är en viktig komponent för att optimera kommunikation (Bruce et al. 2013). Dock kan endast viss anpassning av miljö utföras av sjuksköterskan. Att reducera stimulin som exempelvis från TV är något som sjuksköterskan kan göra. Men rummets akustik, lukt och luft är inte sjuksköterskans uppgift att optimera.
Hanna Strandberg Emelie Sundell
29 I litteraturstudiens resultat beskrivs fördelar i form av ökad välmående och minskad
arbetsbörda för vårdgivare efter utbildning i kommunikativa strategier. Detta besvarar ej studiens syfte och fanns från början ej i åtanke. Efter övervägande ansågs detta ändå vara relevant för studien då en minskad börda och ökat välmående bland vårdgivare kan bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har mer ork, tid och möjlighet att ge god omvårdnad (Etters et al. 2008) och därmed optimera sin kommunikation.
7.2. Metoddiskussion
Studien som genomförts har följt Polit & Becks (2017) niostegsmodell. Med hjälp av denna har en strukturerad metod kunnat användas för att få ett så objektivt resultat som möjligt. Sökorden som användes gav ett brett sökresultat vilket resulterade i att många artiklar fick förkastas. Detta för att många av artiklarna inte speglade studiens syfte och därmed inte var relevanta för litteraturstudien. Användning av fler och mer specifika sökord hade varit lämpligt. Detta för att reducera antalet irrelevanta artiklar och därmed finna fler artiklar specifika för studiens syfte.
Young et al. (2011) påstår att empirisk forskning inom detta område är sällsynt. Detta gör att antalet artiklar reduceras. Många relevanta artiklar som dök upp under sökningarna var också systematic reviews. Detta kan ha resulterat i att studien ej har en lika stabil grund som önskat då det endast består av ett tiotal artiklar. Dessa artiklar har dock varit av hög relevans och trovärdighet.
Vid flertalet tillfällen har litteraturstudien refererat till artiklar där Haberstroh, J. med olika årtal varit delaktig. Att upprepat referera till en enskild forskare kan ha påverkat resultatet men Haberstroh har tillsammans med olika forskare publicerat flera studier med olika syften som användes i denna litteraturstudie.
Artiklarna som studerades var skrivna på engelska. Då engelska ej är modersmål för litteraturstudiens författare kan översättningen av studerade artiklar påverkats. En
Hanna Strandberg Emelie Sundell
30 styrka i denna litteraturstudie är att artiklar har läst och granskats vid upprepade
tillfällen. Detta har gjorts för att inte gå miste om relevant information och för att säkerställa att missförstånd och feltolkningar av information inte uppkommit.
En svaghet i arbetet är att artiklarna som litteraturstudien bygger på är från enbart Europa, Nordamerika och Australien. Studien har inte data över vilka metoder som används och är effektiva i Afrika, Sydamerika och Asien. Detta gör att litteraturstudien inte blir globalt omfattande och representerar inte metoder för att optimera kommunikation från alla världsdelar.
En styrka i litteraturstudien är att dess resultat endast byggs på relativt nya artiklar. Endast artiklar från tio år tillbaka har inkluderats i studien och av de som använts har den äldsta studien varit nio år gammal. Trots att artiklar med en ålder på tio år har inkluderats i studien har majoriteten av brukade studier varit fem år eller yngre. Enligt Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (2020) är det av vikt att ej använda föråldrade vetenskapliga artiklar då nyare publicerade verk i större utsträckning presenterar information som fortfarande är relevant.
Hanna Strandberg Emelie Sundell
31
8. SLUTSATS
Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver utbildas i specifika strategier för kommunikation. Detta för att stärka förståelse, relationer och slutligen livskvaliteten hos personer med demens. Vid försök till kommunikation måste miljön och omgivningen anpassas så personen med demens inte distraheras och skiftar fokus.