Fortsatt forskning skulle kunna genomföras genom att undersöka hur personer med demens själva upplever de kommunikativa strategierna. Det kan även vara aktuellt att fortsätta undersöka hur både verbala och icke verbala kommunikativa beteenden hos personer med demens ska tolkas för att i så stor utsträckning som möjligt eliminera misstolkningar av sänd information.
11. REFERENSLISTA
All European Academics (2018). Den europeiska kodexen för forskningens
integritet: Revideradutgåva.
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/ SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integrit et_digital_FINAL.pdf [2019-12-04
Basun, H., Kilander, L., Wahlund, L., Björlin, G., Eriksdotter, M. (2013). Demenssjukdomar. I Basun, H., Skog, M., Wahlund, L. & Wijk, H. (red.) Demenssjukdomar. Stockholm: Liber AB, ss. 11-68.
Bruce, C., Brush, J. A., Sanford, J. A., & Calkins, M. P. (2013). Development and evaluation of the environment and communication assessment toolkit with speech-language pathologists. Seminars in Speech and Language, 34(1), 42-51. DOI:10.1055/s-0033-1337394
*Cameron, N., Fetherstonhaugh, D., Bauer, M., & Tarzia, L. (2020). How do care staff in residential aged care facilities conceptualise their non-verbal interactions with residents with dementia and what relevance has this for how residents' preferences and capacity for decision-making are
understood?. Dementia, 19(5), 1364–1380.
https://doi.org/10.1177/1471301218798422
*Clare, A., Camic, P., Crutch, S., West, J., Harding, E. & Brotherhood, E. (2019). Using Music to Develop a Multisensory Communicative Environment for People with Late-Stage Dementia. The Gerontologist. 60(6), 1115-1125. DOI: 10.1093/geront/gnz169
*Conway, E. R., & Chenery, H. J. (2016). Evaluating the MESSAGE communication strategies in dementia training for use with communitybased aged care staff working with people with dementia: A controlled pretest–posttest study. Journal of Clinical Nursing, 25(7-8), 1145-1155. DOI:10.1111/jocn.13134
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur. ss. 285-299.
Eggers, T., Ekman, S. & Norberg, A. (2013). Nursing staff’s understanding expressions of people with advanced dementia disease. Research and Theory for Nursing Practice: An International Journal. 27(1), 19-34. http://dx.doi.org/10.1891/1541-6577.27.1.19
Etters, L., Goodall. D. & Harrison, B. (2008). Caregiver burden among dementia caregivers: a review of the literature. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20(8), 423-428. doi: https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2008.00342.x
* Franzmann, J., Haberstroh, J. & Pantel, J. (2016). Train the trainer in dementia care - A program to foster communication skills in nursing home staff caring for dementia patients. Zeitschrift fur Gerontologie und Geriatrie, 49(3), 209– 215. doi: 10.1007/s00391-016-1041-1.
Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur. ss. 156-167.
Grimme, T. M., Buchanan, J., & Afflerbach, S. (2015). Understanding Elderspeak from the Perspective of Certified Nursing Assistants. Journal of Gerontological Nursing, 41(11), ss. 42–49. DOI: 10.3928/00989134-20151015-05
* Haberstroh, J., Neumeyer, K., Krause, K., Franzmann, J. & Pantel, J. (2011). TANDEM: Communication training for informal caregivers of people with dementia. Aging and Mental Health, 15(3), 405-413. doi: 10.1080/13607863.2010.536135.
* Hartung, B., Freeman, C., Grosbein, H., Santiago, A. T., Gardner, S., & Akuamoah-Boateng, M. (2020). Responding to responsive behaviours: A clinical placement workshop for nursing students. Nurse Education in Practice, 45. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2020.102759
James, I. A., & Caiazza, R. (2018). Therapeutic lies in dementia care: Should psychologists teach others to be person-centred liars? Behavioural and
Cognitive Psychotherapy, 46(4), 454-462.
DOI:10.1017/S1352465818000152
Jootun, D. (2010) Effective communication with people who have dementia. Nursing Standard, 25(25), 40-47. DOI: 10.7748/ns2011.02.25.25.40.c8347
Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (2020). Värdera information. https://kib.ki.se/soka-vardera/vardera-information [2020-10-18].
Kilgore, C. (2015). Improving communication when caring for acutely ill patients
with dementia. Nursing Older People, 27(4), 35–38.
https://doi.org/10.7748/nop.27.4.35.e672
Kimzey, M., Mastel-Smith, B. & Seale, A. (2019). Effects of Dementia-Specific Education for Nursing Students. Nurse Educator, 44(6), 338-341. doi: 10.1097/NNE.0000000000000623
Krupić, F., Sadić, S., Seffo, N., Bišćevic, M., Fazlić, M., Čustović, S. & Samuelsson, K. (2018). Experience of registered nurses in assessing postoperative pain in hip fracture patients with dementia. Medicinski Glasnik, 15(1), 75-80. Martyr, A., Nelis, S. M., Quinn, C., Wu, Y.-T., Lamont, R. A., Henderson, C.,
Clarke, R., Hindle, J. V., Thom, J. M., Jones, I. R., Morris, R. G., Rusted, J. M., Victor, C. R., & Clare, L. (2018). Living well with dementia: a systematic review and correlational meta-analysis of factors associated with quality of life, well-being and life satisfaction in people with dementia. Psychological Medicine, 48(13), 2130–2139. DOI: 10.1017/S0033291718000405
* Naughton, C., Beard, C., Tzouvara, V., Pegram, A., Verity, R., Eley, R., & Hingley, D. (2018). A dementia communication training intervention based on the VERA framework for pre-registration nurses: Part I developing and testing an implementation strategy. Nurse education today, 63, 94–100. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2018.01.023
* Naughton, C., Beard, C., Tzouvara, V., Pegram, A., Verity, R., Eley, R., & Hingley, D. (2018). A feasibility study of dementia communication training based on the VERA framework for pre-registration nurses: Part II impact on the student experience. Nurse education today, 63, 87-93. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2018.01.024
* Olthof-Nefkens, M., Kruse, H., Derksen, E., de Swart, B., Nijhuis-van der Sanden, M., & Kalf, J. G. (2018). Improving Communication between Persons with Mild Dementia and Their Caregivers: Qualitative Analysis of a Practice-Based Logopaedic Intervention. Folia phoniatrica et logopaedica : official organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics, 70(3-4), 124–133. DOI: 10.1159/000491081
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer. Savundranayagam, M. Y., & Lee, C. (2017). Roles of Communication Problems and
Communication Strategies on Resident-Related Role Demand and Role Satisfaction. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementias, 32(2), 116–122. DOI: 10.1177/1533317517689876
* Sprangers, S., Dijkstra, K., & Romijn-Luijten, A. (2015). Communication skills training in a nursing home: effects of a brief intervention on residents and nursing aides. Clinical interventions in aging, 10, 311–319. DOI: 10.2147/CIA.S73053
Socialstyrelsen (2019). Demensteam och checklista ska förbättra vården.
https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/demensteam-och-checklista-ska-forbattra-varden/ [2019-11-12].
*Stanyon, M., Griffiths, A., Thomas, S. & Gordon, A. (2016). The facilitators of communication with people with dementia in a care setting: an interview study with healthcare workers. Age and Ageing, 45 (1), 164-170. doi: 10.1093/ageing/afv161
*Stanyon, M., Thomas, S., Gordon, A., & Griffiths, A. (2019). Effects of care assistant communication style on communicative behaviours of residents with dementia: a systematic multiple case study. Scandinavian journal of caring sciences, 33(1), 207–214. doi: 10.1111/scs.12622
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sendecki, C. (2013). Communicating with people who have dementia. Canadian Journal of Emergency Nursing, 36(1), 18-19.
SFS: 2014:821: Patientlag
Söderlund, M., Cronqvist, A., Norberg, A., Ternestedt, B. & Hansebo, G. (2016). Conversations between persons with dementia disease living in nursing homes and nurses - qualitative evaluation of an intervention with the validation method. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(1), 37-47. doi: 10.1111/scs.12219
Wallin, A., Nilsson, C. Wahlund, L. (2011). Kognitiv sjukdom. I Wallin, A. (red.) Kognitiv medicin. Nordstedts AB, ss. 84-88.
*Williams, K., Perkhounkova, Y., Herman, R. & Bossen, A. (2017) A Communication Intervention to Redice Resistivness in Dementia Care: A Cluster Randomized Controlled Trial. The Gerontologist, 57(4) 707-718. doi:10.1093/geront/gnw047
Young, T., Manthorp, C., Howells, D. & Tullo, E. (2011). Optimizing communication between medical professionals and people living with dementia. International Psychogeriatrics, 23(1), 1078-1085. doi:10.1017/S1041610211000652
Hanna Strandberg Emelie Sundell 1
BILAGA 1. ARTIKELMATRIS
Författare, årtal och landSyfte Metod Huvudresultat
Cameron et al.
2020
Australien
Att undersöka erfarenheter av hur personal på äldreboenden tolkar icke-verbal kommunikation och hur de kan underlätta vårdnadstagare att ta sina egna beslut. Studien fokuserar på icke-verbal kommunikation mellan personal och vårdnadstagare.
Studiens metod: Kvalitativ studie
Metod för datainsamling: Semistrukturerade Intervjuer- både individuellt och i grupp.
Urval: Strategiskt urval. 41 deltagare.
Bortfall:0
Metod för dataanalys: Grounded theory
Studien visar att vårdpersonal förlitar sig på att tolka personer med demens kroppsspråk och ansiktsuttryck för att tolka deras behov och kunna låta dem delta i beslut. Vissa tycker det är viktigt att ha vårdnadstagarens bakgrund och erfarenheter i åtanke för att kunna tolka kroppsspråk.
Clare et al.
2019
England
Att undersöka om musikaliska
interventioner kan förbättra personer med demens kommunikation.
Studiens metod: Kvalitativ longitudinell studie
Metod för datainsamling: Videoinspelningar
Urval: Strategiskt urval. 8 personer med demens. 4 personal. 3 musiker.
Bortfall: 0
Skapandet av musik bildade en multisensorisk miljö för både verbal och icke-verbal kommunikation.
Hanna Strandberg Emelie Sundell
2
Metod för dataanalys: Grounded theory. Conway &
Chenery
2016
Australien
Att utvärdera effekterna av ett kommunikationsträningsprogram,
MESSAGE Communication Strategies in Dementia for Care Staff, på
omvårdnadspresonal inom hemsjukvård.
Kommunikationsträningsprogrammet är inriktad på att förbättra kommunikation mellan omvårdnadspersonal och personer som lever med demens.
Studiens metod: Kvantitativ studie
Metod för datainsamling: Pre/-och posttest.
Urval: Strategiskt urval. 59 deltagare
Bortfall: 21 deltagare.
Metod för dataanalys: SPSS 21, ANOVA & Mann-Whitney U.
Det upptäcktes en förbättring i kunskaper i kommunikation efter träningsprogrammet. Samspelet med personal och vårdnadstagare med demens ökade.
Franzmann et al.
2016
Tyskland
Att förbättra och bibehålla god social och kommunikativ kompetens hos vårdpersonal på vårdboenden för patienter med demens.
Studiens metod: Kvantitativ experimentell studie.
Metod för datainsamling: Pre-/posttest; tester genomfördes före och efter intervention
Urval: Strategiskt urval. 116 deltagare
Bortfall: 0
Metod för dataanalys: SPSS 15
Deltagare i båda grupperna förbättrade sin demens-specifika kommunikativa förmåga.
Haberstroh
et al. Att utveckla och utvärdera ett psykosocialt instrument som fokuserar på kommunikation inom demensvård. Detta
Studiens metod: Kvantitativ kvasiexperimentell
Hanna Strandberg Emelie Sundell
3
2011
Tyskland
för att stärka en god livskvalitet för personer med demens samt minska bördan
för vårdgivare. Metod för datainsamling: Observation. Pre- och
posttester.
Urval: Strategiskt urval. 24 vårdgivare
Bortfall: 2 deltagare
Metod för dataanalys: Time Series analyses.. ANOVA.
Hartung et al.
2020
Kanada
Att undersöka om nya sjuksköterskor blev bättre förberedda inför yrkeslivet. Om de kunde undgå fenomenet reality shock genom att gå på en workshop med fokus på
kommunikation med personer med demens.
Studiens metod: Kvantitativ metod
Metod för datainsamling: Pre-, post- och 10-veckors enkätuppföljning
Urval: Strategiskt urval. 43 deltagare.
Bortfall: Bortfall på 10 stycken vid 10-veckors uppföljning
Metod för dataanalys: Deskriptiv statistik
Workshopen resulterade i att de nya sjuksköterskorna fick bättre kompetens och blev mer effektiva och de fick även en högre acceptans för therapeutic lying som en kommunikationsintervention inom demensvård.
Naughton et al.
2018
Att beskriva de teoretiska byggstenarna samt utvecklingen av en grund för träning inom kommunikation med personer med demens. Detta m.h.a. VERA.
Studiens metod: Kvalitativ metod
Metod för datainsamling: Semistrukturerade enkätundersökningar samt intervjuer i
Studien påvisade att VERA är ett användbart instrument som grund för att sjuksköterskestudenter ska lära sig kommunicera med patienter med demens.
Hanna Strandberg Emelie Sundell 4 Storbritann ien fokusgrupper.
Urval: Strategiskt urval. 51 studenter
Bortfall: 0
Metod för dataanalys: Tematisk analys och deskriptiv statistik Naughton et al. 2018 Storbritann ien
Att mäta effekten av att kombinera kommunikationsträning, baserat på VERA, för studenter i kombination med VFU-placering på geriatrisk avdelning i jämförelse med endast VFU. Detta för att utvärdera studenternas förmåga att upptäcka möjligheter till personcentrerad vård.
Studiens metod: Kvantitativ kvasiexperimentell metod.
Metod för datainsamling: Pre- och postenkätundersökning online. Intervjuer i fokusgrupper.
Urval: Strategiskt urval. 66 studenter i kontrollgrupp och 64 i interventionsgrupp.
Bortfall: 52 från kontrollgrupp, 26 från interventionsgrupp. Framgår ej varför.
Metod för dataanalys: Deskriptiv statistik, Mann-Whitney U- test, ANOVA, tematisk analys och NIVO.
Studien påvisar att VERA beskrevs som ett flexibelt sätt att låta deltagarna/studenterna utvidga sin kommunikativa förmåga.
Olthof et al. Att identifiera essentiella element för nyligen utvecklad, övningsbaserad intervention som fokuserar på
kommunikationen mellan en person med
Studiens metod: Kvalitativ metod Fem element identifierades och applicerades systematiskt i behandlingen:
Hanna Strandberg Emelie Sundell 5 2018 Nederlände rna
demens och dennes vårdgivare. Metod för datainsamling: Videoinspelningar, semistrukturerade intervjuer med demenspatient och vårdgivare samt intervju med språkterapeut som spelades in.
Urval: Strategiskt urval. 4 par av vårdgivare med tillhörande demenspatient
Bortfall: 0
Metod för dataanalys:. All data var transkriberad genom Microsoft Office Word och analyserad i NVivo 10.
2. Dynamisk bedömning
3. Utbildning om konsekvenser av demens
4. Utveckling och bruk av två kommunikativa verktyg 5. Specifika didaktiska strategier från språkterapeut
Sprangers et al.
2015
Nederlände rna
Att införa ett träningsprogram inom kommunikation för omvårdnadspersonal. Vill undersöka hur detta kan ge effekter på omvårdnadspersonalens kommunikation, trivsel inom jobbet samt de dementas välmående.
Studiens metod: Kvantitativ experimentell studie
Metod för datainsamling: Enkätundersökning samt observationer.
Urval: Strategiskt urval. 24 sjuksköterskor. 52 vårdtagare.
Bortfall: 22 patienter.
Metod för dataanalys: ANOVA’s
Studien påvisar goda resultat av interventionen med förbättringar gällande kvalitet och kvantitet för kommunikation över tid. Det minskade även vantrivsel bland vårdpersonalen.
Stanyon et
al. Att intervjua personal som jobbar inom hälso-och sjukvård och har erfarenhet av kommunikation med personer med demens. Undersöka vad de rekommenderar för
Studiens metod: Kvalitativ Resultatet resulterade i fyra kategorier som är väsentliga för kommunikation:
Hanna Strandberg Emelie Sundell 6 2016 Storbritann ien
metoder för att underlätta kommunikation. Metod för datainsamling: Semistrukturerade intervjuer.
Urval: Strategiskt urval. 16 deltagare.
Bortfall:0
Metod för dataanalys: Tematisk analys. NIvo9.
2) Kommunikationsstrategier
3) Faktorer inom organisationen som påverkar kommunikationen 4) Miljö Stanyon et al. 2019 Storbritann ien
Att avgöra om förändring i
kommunikationssätt hos vårdpersonal och uppmuntran till att använda direkta instruktioner kan påverka det
kommunikativa beteendet hos personer med demens.
Studiens metod: Kvantitativ metod
Metod för datainsamling: Videoinspelningar
Urval: Strategiskt urval. 3 vårdgivare samt 3 patienter med demens.
Bortfall: 3 av 6 vårdgivare valde att avstå från studien.
Metod för dataanalys: ELAN video analysis tool
Vårdpersonal kunde använda direkta instruktioner efter endast lite träning. Användandet av direkta instruktioner medförde positiva kommunikativa beteenden från patienterna. Negativt beteende var sällsynt.
Williams et al.
2016
Att pröva en hypotes som handlar om att låta personal tränas i
kommunikationsprogrammet Changing Talk, detta ska bidra till att minska användandet av Elderspeak hos personal. Minskat användande av Elderspeak ska i sin tur leda till minskat utåtagerande beteende hos personer med demens.
Studiens metod: Kvantitativ metod
Metod för datainsamling: Videoinspelningar
Urval: Strategiskt urval. 42 par varav 29 stycken var personal och 27 stycken var personer med
Studien visade att användandet av Elderspeak minskade med 22% och att även utåtagerande beteenden hos personer med demens minskade.
Hanna Strandberg Emelie Sundell
7
USA demens.
Bortfall:0
Metod för dataanalys: SAS 9.3 användes för all statistiska analyser. Deskriptiv statistik.