Ansökningar - avslag

Diagram 3 – Antal sökta bidrag hos Växjö Kulturnämnd per kategori åren 1975-1996

Antal per kategori

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 19⁷⁵ 19⁷⁷ 19⁷⁹ 19⁸¹ 19⁸³ 19⁸⁵ 19⁸⁷ 19⁸⁹ 19⁹¹ 19⁹³ 19⁹⁵ År An ta l Övrigt Kulturförening Film Intresse Musik Teater Konst Bildning Folkdans Körer

Källa: Kulturnämndens arkiv samt Kultur- och fritidsnämndens arkiv. Protokoll 1975-1996

59 Gustafsson, Magnus. 20071218. epost

29 Diagram 4 – Avslag på sökta bidrag hos Växjö Kulturnämnd i procent åren 1988-89 samt 1991-92

Avslag på ansökningar i procent

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1988 1989 1991 1992 År P ro cen t Avslag Verksamhet Avslag Offentligt

Källa: Kulturnämndens arkiv samt Kultur- och fritidsnämndens arkiv. Protokoll 1975-1996

5.2.1 Diskussion - ansökningar-avslag

Fram till och med 1979 finns det ansökningar från alla kategorier förutom intresseföreningar och teatergrupper. De grupper som står för flest ansökningar under de tidiga åren av undersökningen är folkdans- och bildningskategorierna. Föreningen Slottsspelen Kronoberg bildas 1979 och blir tillsammans med Växjö amatörteater- förening de första teatergrupperna som söker verksamhetsbidrag vilket sker 1980: teatern är inne på scenen. Mellan 1980 och 1986 ökar antalet sökta bidrag sakta men säkert varje år, sett över hela spektret av föreningar. Första avslaget vid ansökan om verksamhetsbidrag kommer 1982 då kulturgruppen Scrotum Globus nekas bidrag, detta tyder på att någon i kulturnämnden behärskar en smula latin.⁶⁰

Perioden innehåller väldigt få avslag, under 10 % i allmänhet vilket kan ha två enkla förklaringar: de föreningar som sökte gjorde detta på goda grunder och på ett övertygande vis; det fanns gott om pengar.

Den stora skillnaden i avslag mellan verksamhetsbidragen och de för offentliga arrangemang kan bero på att andelen ansökningar till ”konstiga” evenemang och föreningar är långt mycket högre i kategorin offentliga arrangemang. Föräldraföreningar

60 Scrotum betyder pung och globus klot

30

som söker bidrag till fester, projekt som går utanför kulturnämndens område m.m.61 Under min intervju med Ingvar Nilsson frågade jag om förhållandet till de enskilda ansökningarna och han menade att de försökte stödja de arrangemang som nämnden ansåg vara trevliga och som kunde tilltala så många som möjligt så länge pengarna räckte⁶²

De år då ansökningarna var som flest, i början av 90-talet ökade också andelen avslag, detta samtidigt som kulturnämnden delade ut mer pengar än någonsin förut. För verksamhetsbidragen ökar avslagen markant mellan 1989 och 1991. Denna dramatiska ökning av avslag kan kopplas till den översikt av bidragsreglerna som initieras i slutet av 1989 och som klubbas igenom ett år senare.⁶³

Reglerna i sig är inte särskilt krävande då det räcker att ha sitt huvudsäte i Växjö kommun, att ha stadgar och en styrelse samt minst femton medlemmar. Jag anar att diskussionerna kring regler som sådana gjorde att kulturnämnden blev mer medveten om dessa regler, samtidigt som att det ekonomiskt starka 80-talet förbyttes i det tidiga 90-talets tillbakagång.

De sista årens kraftiga nedgång i ansökningar kan vara ett resultat av de kraftigt ökade avslagsfrekvensen vilket medförde att vissa gruppers verksamhet helt enkelt fick lägga ned. Enligt Harding så var detta en medveten politik från regeringen Bildt där borgerlighetens traditionellt gynnade grenar av kulturen; opera, konsthallar m.m. var det viktiga och de fria kulturgrupperna fick se sina pengar gå till dylika institutioner.64

61 Jag har hämtat inspiration till titeln på uppsatsen ifrån en sådan ansökan; 1988 inkommer en ansökan till kulturnämnden angående uppstoppande av en avelshäst, vilket nekas.

62 Nilsson, Ingvar. 20071210. telefonintervju

63 Kulturnämndens protokoll 19891205 §186 samt 19901023 §206 64 Harding. 2007. S. 174

31 5.3 Offentliga arrangemang

Diagram 5 – Växjö Kulturnämnds bidragsfördelning i SEK per kategori till offentliga arrangemang 1988-1989 samt 1991-1992

Utbetalda bidrag till offentliga arrangemang

0 50000 100000 150000 200000 250000 1988 1989 1991 1992 År B id ra g i S E K Invandrargrupp Övrigt Kulturförening Film Intresse Musik Teater Konst Bildning Folkdans Körer

Källa: Kulturnämndens arkiv. Protokoll 1988-1989 samt 1991-1992

5.3.1 Diskussion – Offentliga arrangemang

Här uppenbarar sig en helt ny kategori sökande: invandrargrupperna. Att klumpa ihop människor av annan härkomst än svensk i en kategori trots att kultur är något universellt förenande kan tyckas märkligt. Anledningen är som jag nämnde i kategoriserings- avsnittet att deras verksamhet oftast har en anknytning till just det land som de härstammar ifrån vilket gör att syftet med verksamheten blir annorlunda. Dessutom vill jag visa på en kategori bidragssökande som inte finns representerade i verksamhetsbidragen. Möjligtvis kan det anas en taktik i att söka endast denna typ av bidrag. Salvadoranska föreningen får t.ex. ut 15500 kr 1989 vilket hade placerat dem bland de tjugo största bidragstagarna det året om det hade delats ut som ett verksamhetsbidrag istället för i omgångar.

Anledningen till att det endast är fyra av de åtta år som jag undersökt närmare med i diagrammet ovan är enkel. Under de övriga fyra åren söks det väldigt få bidrag till offentliga arrangemang och de siffror som jag skulle få ut av dem är knappast representativa.

32

verksamhetsbidragen. Förutom att invandrargrupperna har en hög representation och får mycket pengar så får även kulturgruppskategorin en mycket större del av denna kakan. Kulturaftnar och kulturdagar med varierat innehåll står för en stor del av denna kakdel. Att övrigt-kategorin får så mycket beror på att en del av de ansökningar till fester och till föreningar som skulle ha jubileum går igenom. Musiken och teatern står ”som vanligt” för en ganska stor del av det bidrag som delas ut.

Fördelningen mellan kategorierna i de offentliga arrangemangen torde i ganska hög grad bero på hur välformulerade ansökningarna är, då själva arrangemanget ibland inte ligger i vad som skulle kunna betraktas som föreningens ordinarie verksamhet. Således görs det troligare en uppskattning från kulturnämndens sida över hur bra arrangemanget kan tänkas bli för kommuninnevånarna snarare än en skattning av föreningen. Detta blir den enskilt största skillnaden mellan offentliga arrangemangs- och verksamhets-bidragstagarna. Hos de förra blir den enskilda händelsen viktig, hos de senare verksamheten på sikt. Bägge kategorierna upplever nedgången i bidragsutdelning som sker men smällen kommer först till de offentliga arrangemangen. Detta ser jag som en följd av att man från kulturnämndens sida hellre vill säkra föreningars fortlevnad under de dåliga åren snarare än att tillse att mindre arrangemang blir av. Sett över hela perioden så märker jag inte någon större skillnad i behandlingen av grupperna från kulturnämndens sida. Här litar jag på Ingvar Nilsson när han säger att de ville ge pengar till trevliga arrangemang. Vem som anordnade spelar då helt enkelt mindre roll.