4 Metod
4.1 Ansats
Det är vanligt att göra indelningen mellan positivistisk och hermeneutisk ansats i en undersökning. Positivismen går ut på att objektivt och vetenskapligt samla in data, finna samband, beskriva och förklara. Hermeneutiken är mer subjektiv, och inriktar sig mot att lära känna, förstå och tolka det man observerar, och ska därmed lämpa sig väl då ingen absolut sanning finns. Vi försöker belysa skillnaden mellan de olika skolorna i tabellen nedan. (Andersson, 1979; Gummesson, 2000; Svenning, 2003)
Tabell 4.1. Positivism kontra hermeneutik (Gummesson, 2000; Lantz, 2007)
Positivism Hermeneutik
Forskningen koncentreras på att förstå ett fenomens mening.
Forskningen koncentreras på förklara vad som orsakar ett fenomen.
Verkligheten är objektiv. Verkligheten är subjektiv.
Väl definierade, smala studier. Både övergripande och smala studier. Primärt deduktiv utgångspunkt. Tankebanorna
styrs av explicita teorier och hypoteser.
Primärt induktiv utgångspunkt. Forskarens uppmärksamhet tillåts vara bredare, och mindre fokuserad.
Forskningen syftar till generalisering och abstraktion.
Forskningen koncentreras till specifika, konkreta fall, men kan även försöka sig på generaliseringar.
Klar uppdelning mellan fakta och värderingar. Strävar efter objektivism.
Mindre klar uppdelning mellan fakta och värderingar.
Forskaren söker ett konsekvent rationellt och logiskt angreppssätt.
Förförståelse som inte kan formuleras, eller ej är helt medveten, antar en viktig roll.
Kvantitativ data med statistiska och
matematiska principer för hantering av data.
I första hand kvalitativ data och kvalitativ analys.
Öppna intervjuer Strukturerade intervjuer
Forskaren håller ett avstånd till objektet. Personlig inblandning är tillåten, för att kunna förstå det studerade objektet inifrån.
Åtskillnad mellan vetenskap och personlig erfarenhet, känslomässig neutralitet.
Inflytande från både vetenskap och personlig erfarenhet är tillåten.
Vid närmare anblick av de båda ansatserna, kan vi dra slutsatsen att det för oss är svårt att helt följa antingen den ena eller den andra skolan, då vi använder oss av element från båda. Gummesson (2000) menar att positivism och hermeneutik inte är koncept som nödvändigtvis är motsatser och att det ena inte utesluter det andra, utan snarare att synsätten kompletterar varandra. Enligt honom finns det inget som hindrar en undersökning från att kombinera de olika metoderna, om det passar projektets utformning.
Nedan belyser vi de olika val vi gjort:
• Då detta arbete har en avsevärd teoretiskt tyngd, finner vi det lämpligt att använda en
deduktiv argumentation. Detta innebär att vi från befintliga teorier beskriver och
utvärderar verkligheten, och utifrån detta utför vår analys och drar våra slutsatser (Hörte, 1998; Svenning, 2003). För att kunna få ner uppgiften till en hanterlig storlek, har vi dock fått göra ett tidigt teoriurval baserat på kunskap om situationen. Vi söker inte att testa eller på annat sätt ifrågasätta de teorier vi utgår från. Den värdering vi måste göra är huruvida den verkliga situationen är sådan att teorierna kan appliceras. Detta görs på grund av att teorier, enligt Svenning (2003), sällan har en så pass hög generaliseringsgrad att de kan anses vara allmängiltiga.
• Vi gör både en övergripande studie för att kunna bygga analysmodellen, såväl som ett fåtal smalare studier, vilket stämmer in på en hermeneutisk studie. Rapportens syftar till att applicera modeller på just Volvo Aero, och inte det generella fallet, vilket begränsar våra generaliseringsmöjligheter något, även om teorierna vi i huvudsak använder inte är branschspecifika.
• I så stor utsträckning som möjligt försöker vi bevara objektiviteten och skilja mellan våra egna värderingar och den teori som finns. För att göra studien greppbar, tillåter vi oss dock använda oss av viss förförståelse för att definiera uppgiften. Vi ämnar dessutom göra vårt yttersta för att bibehålla en känslomässig neutralitet, och bygga våra slutsatser på ett logiskt resonemang.
• Slutligen grundar vi huvudparten av vår studie på kvalitativ data. Vi beskriver detta mer ingående under rubriken Datainsamlingsfas.
Vårt mål är att enligt detta att presentera och beskriva Volvo Aeros verklighet och deras speciella leverantörsmarknadssituation utifrån de teorier om leverantörsrelationer som finns och som har
relevans för företaget. För att göra detta genomför vi därför en litteraturstudie för att genom denna kunna belysa relevanta teoriområden för uppgiften. Därefter gör vi en fallstudie av Volvo Aeros leverantörsstrategier för att kunna sätta dessa i relation till de mål med arbetet vi och företaget har och ur detta kunna utröna styrkor och svagheter med det nuvarande agerandet samt föreslå eventuella förbättringar.
I praktiken innebär detta att vi har skapat en arbetsgång där vi delat upp arbetet i tre huvudsakliga faser; en planeringsfas där arbetet struktureras och teorier inhämtas, en datainsamlingsfas, där material för att kunna beskriva företaget nuläge och empiri tas fram, samt en analysfas där vi jämför och analyserar inhämtad data för att kunna dra slutsatser och föreslå förbättringar.
Figur 4.1. Arbetsgång Företagsmål Formulering av problem syfte avgränsningar val av teoriområden Litteraturstudie leverantörs- relationer/samarbeten, nätverk, inköpsstrategier Grundläggande kartläggning
Empiri
Analys
Teori
Analysmodell Uppbyggnad av analysmodell Frågeställningar Vad behöver vi veta för applicera modell?Tid Informations-
insamling Insamling av data för
att applicera modell
Applicera analysmodell 1. På specifika fall 2. Generellt Planeringsfas Datainsamlingsfas Slutsatser Vilka slutsatser kan
dras?
4.1.1 Validitet och reliabilitet
Vi kommer under den fortsatta beskrivningen av vår metod föra ett resonemang om metodens reliabilitet respektive validitet. Gummesson (2000) definierar validitet som förmågan att studera just det som ska studeras, givet en vald metod. Med god validitet mäter vi det vi avser att mäta, vilket gör det möjligt att dra korrekta slutsatser. Svenning (2003) håller med om denna bild, och tillägger att validitet kan ses som kopplingen mellan teori och empiri.
Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i den datainsamling som vi väljer att behandla, det vill säga huruvida vi mäter på rätt sätt. Om en metod har god reliabilitet, kommer resultatet att bli näst intill detsamma vid upprepade mätningar, även om de utförs av olika personer (Gummesson, 2000; Svenning, 2003). Har även denna metod god validitet, innebär det att resultatet dessutom är korrekt. Lantz (2007) jämställer kravet på validitet med att resultaten är giltiga, medan reliabilitet svarar mot att metoden ger ett tillförlitligt resultat. Lantz (2007) menar även att giltighet i vissa sammanhang kan likställas med generaliserbarhet, det vill säga att de slutsatser som dras för en mindre grupp studerade individer även är giltiga för en större population som inte studerats.