Anslag 1:3 ap5 Ersättning för insatser för vissa

Anslag 1:3 ap5 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Miljoner kronor

Kostnaderna under anslaget 2018 beräknas till 2 462 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner kronor lägre än i föregående prognos och ger ett överskott på 202 miljoner kronor.

De sjunkande kostnaderna kommande år beror på att antalet deltagare inom etableringsuppdraget bedöms minska. Programkostnaderna per deltagare bedöms vara relativt oförändrade under prognosperioden.

Antalet nya deltagare minskar samtidigt som antalet som lämnar etableringsuppdraget ökar. Det nya etableringsprogrammet har nu trätt ikraft. Implementeringen har förlöpt väl och flödet från etableringsplan till etableringsprogrammet har påbörjats i januari 2018. Myndigheten är nu inne i en tvåårsperiod av parallella regelverk som ska hanteras, vilket kommer att medföra både kompetens- och organisatoriska utmaningar.

Personalresurser som tidigare behövdes för att klara inskrivningen av nya deltagare till etableringen riktas allt mer mot matchning till arbete och utbildning i och med att inflödet avtar.

En rad goda resultat kan uppvisas i arbetet med etableringsuppdraget.

Andelen som lämnat etableringsuppdraget för arbete eller studier ökar. I januari 2018 uppgick den till 41,4 %, vilket är den högsta andelen

någonsin och kan jämföras med januari 2017 då 29 % lämnade till arbete eller studier. Bidragande orsaker till att fler har gått till arbete är den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden samt att extratjänsterna haft en mycket stark utveckling. Andelen deltagare som studerar på

kommunal vuxenutbildning eller har ett arbete under tid med etableringsplan ökar, vilket bidrar till en snabbare etablering.

Antalet som söker asyl i Sverige är fortsatt stabilt och utvecklingen bedöms hålla i sig under 2018. Möjligheten för migranter att resa in till och igenom Europa fortsätter att begränsas av olika former av

restriktioner. Med anledning av detta revidera Migrationsverket ned sin

37

prognos över antalet asylsökande något både 2018 och 2019 jämfört med den senaste bedömningen från oktober 2017.

Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande sänks både för 2018 och 2019. I år bedömer Migrationsverket att mellan 17 000 till 30 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige. Planeringsantagandet för 2018 är 23 000 asylsökande, vilket är en sänkning med 1 000 personer jämfört med simuleringen i oktober 2017. Prognosen för 2019 är 15 000 till 40 000 asylsökande med ett planeringsantagande på 29 000. En återgång till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och mer generösa bestämmelser för anhöriginvandring kan innebära att fler människor väljer att söka asyl i Sverige.

Av de avgjorda asylärendena under 2017 har bifallsandelen sjunkit och därmed har färre personer än prognostiserat erhållit ett

uppehållstillstånd. Även andelen mellan 20 och 64 år som mottagits i en kommun har minskat till 48 % 2017 jämfört med 56 % 2016. Detta medför att färre personer än vad som tidigare prognostiserats har skrivits in i etableringsuppdraget.

Handläggningstiden i asylärenden uppskattas i år till cirka tolv månader i genomsnitt för att mot årets slut minska till tre till fyra månader för nya ärenden. En osäkerhetsfaktor när det gäller antalet avgjorda asylärenden och därmed hur många som kommer att skrivas in i

etableringsprogrammet i år är Migrationsverkets pågående omställning där antalet medarbetare inom asylprövningen planeras att mer än halveras under första halvåret.

Migrationsverkets prognos över kommunmottagande och beräknat inflöde i etableringsuppdraget

Antal som under året beräknas skirvas in i etableringsuppdraget

31 500 23 400 15 200 16 000 16 600

Prognos januari 2018 Antal som under året beräknas skrivas in i etableringsuppdraget

31 500 24 900 16 100 16 200 16 600

Arbetsförmedlingen utgår i sin beräkning från Migrationsverkets planeringsantagande över hur många som under åtet kommer mottas i en kommun. Arbetsförmedlingens bedömning är att andelen som skrivs in i etableringsuppdraget av de kommunmottagna succesivt kommer att öka från dagens 46 % till 53 % i slutet av prognosperioden.

38

Deltagare månadsvis i etableringsuppdraget 2017 – 2021 jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser i januari 2018 och februari 2018

Det genomsnittliga antalet deltagare beräknas till 65 400 personer 2018, vilket är 3 800 personer färre än i föregående prognos. Att antalet deltagare i januari 2018 har minskat kraftigt jämfört med december 2017 beror på förändrad princip för vilka som ska ingå i statistiken.

Arbetssökande som endast haft ett etableringssamtal ingår inte längre i statistiken. Deltagare i etableringsprogrammet som har ett heltidsarbete, är föräldraledig eller sjukskriven på heltid skrivs ut ur programmet och ingår därmed heller inte i statistiken. Detta leder även till att prognosen har skrivits ned under hela prognosperioden.

Antalet kvarstående deltagare i etableringsuppdraget är fortsatt många med totalt 70 409 personer i slutet av januari 2018. Fördelat på regelverk så har 65 882 (94 %) en etableringsplan och 4 531 (6 %) finns i

etableringsprogrammet. Könsfördelningen av kvarstående är 45 % kvinnor och 55 % män.

Fördelning av deltagare med rätt till etableringsplan och deltagare i etableringsprogrammet

Utgiftsprognos februari 2018 Utgiftsprognos januari 2018

0

Deltagare i etableringsuppdraget Deltagare i etableringsprogrammet

39 Etableringsprogrammet

Etableringsprogrammet inleds med att den arbetssökande deltar i kartläggning och medverkar till upprättandet av en planering. En person har möjlighet att delta i etableringsprogrammet i 24 månader

motsvarande heltid, utöver tid då hen deltar i kartläggningen. I januari 2018 tog 1 026 personer del av kartläggning. Därtill finns även personer som är anvisade och kartläggs men utan personnummer och syns därmed inte i statistiken ännu eftersom allt detta görs manuellt.

Bland nyheterna i etableringsprogrammet är ett ökat fokus på studier och arbetsnära insatser. Arbetsförmedlingen ska uppmuntra till fortsatta studier och om det bedöms som en lämplig insats, kan deltagare även läsa eftergymnasiala utbildningar som aktivitet i etableringsprogrammet.

Personer med kort utbildningsbakgrund som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna matchas mot arbete, kommer att omfattas av utbildningsplikt och ska i huvudsak ta del av reguljära

utbildningsinsatser. I övrigt finns möjlighet att ta del av de flesta insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Det är också möjligt att inom ramen för programmet studera i den kommunala vuxenutbildningen och bedriva eftergymnasiala studier. Volymerna av insatserna är fortfarande mycket små och en utförlig redovisning kommer i utgiftsprognosen i maj.

Utbildningsplikt

Den 1 januari 2018 infördes en så kallad utbildningsplikt för arbetssökande som bedöms ha behov av reguljär utbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningsplikten kommer innebära en ny metodstyrning där deltagare som har kort utbildning och därför inte kan matchas till jobb inom tiden för programmet i huvudsak ska ta del av reguljär utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, samt Sfi och samhällsorientering.

Arbetsförmedlingen har gjort en inledande bedömning av hur

utbildningsplikten kommer påverka antalet övergångar till studier. Den totala målgruppen, deltagare i etableringsprogrammet med kort

utbildning, bedöms utgöras av 21 200 individer under 2018. En del av dessa kommer dock bedömas som matchningsbara under programtiden trots en kortare utbildning, och totalt beräknas 13 800 personer omfattas av utbildningsplikt någon gång under 2018. Arbetsförmedlingen

bedömer att omkring 25 % av de som omfattas av utbildningsplikten kommer att övergå till reguljära studier, vilket innebär att

utbildningsplikten skulle leda till att 3 400 övergångar sker. Utöver dessa övergångar har Arbetsförmedlingen uppskattat att ytterligare 1 500 övergångar till reguljära studier kommer ske bland samma målgrupp, men utanför ramen för utbildningsplikt.8

8 Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2018

40

Folkhögskoleutbildning i etableringsuppdraget

Antal kvarstående med beslut om deltagande i folkhögskoleutbildning för

etableringsuppdraget

Vid utgången av januari 2018 hade totalt 8 857 personer deltagit i och avslutat folkhögskoleutbildningen i etableringsuppdraget sedan starten i februari 2014. Könsfördelningen mellan deltagarna var 4 002 kvinnor och 4 855 män. Av dessa har 6 154 personer haft kort utbildning (ej avklarad gymnasieutbildning). Kvinnorna i etableringsuppdraget har i genomsnitt haft lägre utbildning än männen, även om skillnaden minskat över tid.

Folkbildningsrådet följer varje år upp utbildningen i en slutrapport som publiceras i februari. Det konstateras i 2017 års uppföljning, publicerad i oktober, att ”kursens omedelbara betydelse bland annat består i att den sätter deltagare i kontakt med skolvärlden, och att den innebär en väg ut från hemmet och in i samhället – kanske framför allt för de kvinnliga deltagarna”. Rapporten förmedlar även ”att det inte går att ha alltför höga förväntningar på att denna uppföljning ska kunna visa på

etableringskursens betydelse för deltagarnas etablering. Det beror dels på att kursen utgör en insats bland flera andra i deltagarnas tvååriga etableringsplaner, dels på att den bara funnits sedan 2014 och det därmed inte är möjligt att uttala sig om eventuella effekter på lång sikt”.

Arbetsförmedlingen bedömer att det finns ett fortsatt behov av folkhögskoleutbildning i etableringsuppdraget mot bakgrund av Folkbildningsrådets uppföljning, folkhögskolornas stora intresse att bedriva utbildningen och att personer med kort utbildningsbakgrund är en fortsatt stor grupp i etableringsuppdraget.

2018 genomförs förändringar i de regelverk som styr arbetet med nyanlända invandrares etablering. Förändringarna påverkar vilken inriktning som de särskilt anpassade sammanhållna utbildningarna på folkhögskola bör ha. Av detta skäl har regeringen också justerat

formuleringarna i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2018 avseende utbildningarna. I regleringsbrevet anges att utbildningar vid

folkhögskolan kan ”utgöra ett komplement till utbildning som avses i 14 förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Utbildningarna kan omfatta flera insatser som kombineras med varandra, bland annat svenska samt orienterande,

studieförberedande och arbetsförberedande insatser”.

41

Detta innebär att Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet inom kort kommer ta fram ett nytt samarbetsavtal som gäller för budgetåret 2018 och tillsvidare. I skrivande stund gäller därför en överenskommelse baserad på 2017 års samarbetsavtal och gemensamma utgångspunkter med vissa korrigeringar. Överenskommelsen gäller som längst till och med den 28 februari 2018.

Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådets gemensamma målbild är att sammanlagt 7 000 personer ska erbjudas särskilt anpassade

sammanhållna utbildningar på folkhögskolor som anordnas för

nyanlända under budgetåret 2018. Dessa utbildningar kommer även att ingå i utbildningsplikten.

Snabbspår för snabbare vägar till arbetsmarknaden

De dialoger om snabbspår som påbörjades våren 2015 har resulterat i att 14 stycken överenskommelser om snabbspår har upprättas. Från januari 2016 till och med december 2017 har totalt 5 786 personer påbörjat ett snabbspår, varav 1 709 kvinnor och 4 077 män. Ökningen kan närmast beskrivas som linjär, med mellan 200 - 300 nya deltagare per månad.

Eftersom många deltar i snabbspår under flera månader har detta hittills inneburit att antalet kvarstående deltagare har ökat över tid.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att det är ett gott resultat. Flest personer har deltagit i snabbspår för lärare och förskolelärare,

legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård samt samhällsvetare (inklusive ekonomer och jurister). En analys av resultat till arbete presenterades nyligen i Arbetsförmedlingens rapport om snabbspår som publicerades den 8 december 2017.

42

3.3.3 Anslag 1:3 ap6 Främjande- och utvecklingsinsatser