Anslutning yttervägg/sockel

5.4.1 Förbättringsförslag & idéer

Vid anslutningen mellan yttervägg och sockel är det önskvärt att säkerställa avrinning av vat-ten på fasad, insida ytterskiva och insida vägg. Köldbryggor och håligheter där insekter och skadedjur kan leta sig in ska undvikas. Överhängd ytterskiva kan hindra vatteninträngning vid regn och snösmältning. Nedsänkning innanför sockelelement ska undvikas så att vatten inte ansamlas där.

Förslag på utformning av anslutning mellan yttervägg och sockel:

1) Någon form av plast/membran/papp gjuts in mellan isolering och innerskiva på fa-brik och fästs tillfälligt på ytterskivan. När elementet är på plats dras den ned och fästs på utsida sockelelement (under jord).

2) Täckning av membran/papp på ovansida sockel som fästs under gjutning och på ovansida av fasad ytterskiva.

3) Vattenavledande plåt som fästs i ytterskiva och går ända in i undergjutning. 4) Vattenavledande plåt som går in i elementet. Plåten är i två delar där ena halvan är

ingjuten i fabrik och andra halvan monteras på plats.

5.4.2 Första värdering

Lösningar som sållas bort presenteras nedan i Tabell 12.

Tabell 12. Förslag som sållats bort i första värderingen, anslutning yttervägg/sockel

Förslag Anledning till att inte gå vidare med detta förslag

Plåt i två delar där en del är ingjuten (4)

Krångligt utförande i och med montage av plåtens andra del i trångt utrymme. Bedöms inte vara byggbar enligt kravspe-cifikation i bilaga 3. Enklare lösningar prioriteras.

5.4.3 Alternativ för utvärdering

Alternativen som utvärderas genom intervjuer redovisas i Tabell 13.

Tabell 13. Alternativ för utvärdering, anslutning yttervägg/sockel.

Förslag Ny beteckning

1. Ingjuten papp/membran G. Ingjuten papp/membran 2. Täckning av sockelelement H. Täckning av sockelelement 3. Plåt som fästs i

undergjut-ning

I. Plåt som fästs i undergjutning

Nedan presenteras de åsikter som framkommit under intervjuerna i löpande text. En sam-manställning av resultatet kategoriserat enligt kravspecifikationen i kap 3.6 visas i bilaga 3.

70

Ingjuten papp/membran (G)

Figur 43. Illustration av ingjuten duk vid anslutning mot sockel, från fabrik, efter montage samt med utanpålig-gande dränskiva.

De flesta respondenter är positiva till den här lösningen, framförallt för tillämpning vid an-slutning mot terrass, parkeringsdäck eller källarvägg där det är ytterst viktigt att inte föra ner vatten i konstruktionen. Två av respondenterna belyser problematik vid skarvning, då skarvar uppstår vid varje element och detta måste lösas. För att skarvning ska kunna ske omlott krävs utstickande del av duk åt ett håll och montageordningen kommer att påverkas. En skarv-remsa under är ett annat alternativ om dräneringen av skarven fungerar tillfredsställande. Fall utåt måste säkerställas för att inte få läckage i skarven. Skarvarna kommer mest troligt att vara de som utsätts för störst fuktbelastning.

Duken är en genombrytning och kan utgöra en köldbrygga, men denna är troligtvis väl-digt liten.

Även för denna lösning kommenterar flera av intervjupersonerna att ett specialstöd krävs för lagring och transport i och med den överhängda ytterskivan. Duken måste också skyddas under transport och montage för att inte skadas.

De flesta av respondenterna ser inga problem med att fästa duken i elementet under gjut-ningen. Däremot uppger tillverkaren att det är stor risk att duken smutsas ned av betong under tillverkningen och att duken går sönder vid hantering av elementet. Extra kostnad för material, berör dock endast en våning. Krav som respondenterna ställer på materialet är att det ska vara lätthanterligt trots låg temperatur, kunna monteras vid regn och vara tillräckligt tåligt för att klara transport och montage. Flera av respondenterna tycker att detta är en för påkostad lösning för en anslutning mot mark utan underliggande konstruktion eftersom det problemet inte upplevs som särskilt stort.

Två av intervjupersonerna tar upp samordning med markentreprenör och vem som ska

göra vad vid montering, t.ex. vika ned duken samt när sockelisoleringen och markskivan monteras.

En dränerande markskiva (dränskiva) bör fästas på utsidan av duken för att säkra avrin-ning och av estetiska skäl.

71

Täckning av sockelelement (H)

Figur 44. Illustration av täckning av sockelelement.

Tre av respondenterna är tveksamma till att det blir tätt inåt om membranet fästs under gjut-ningen, men att tätning kan säkerställas med vattentätt bruk. Tre stycken hävdar att det borde bli tillräckligt tätt om man kan undvika stående vatten genom avledning. En person föreslår uppvik av täckningen på ca 5 mm som extra säkerhet. Två hävdar att denna typ av avledning borde vara bättre än ingenting alls och tre stycken uppger att det är en enkel lösning för bättre avledning. En person nämner att lutningen kan säkerställas genom en vinklad minera-lullsskiva under täckningen.

Täckskiktet bryter igenom isoleringen och kan utgöra en köldbrygga, men denna är tro-ligtvis väldigt liten.

För att få bättre förutsättningar för god lufttäthet och hindra en eventuell vattensamling för att leta sig inåt efterfrågar en person en ursparning i kantbalken.

Enligt skissen ovan är innerskivan kortare vilket kräver specialstöd för att elementet ska stå på innerskivan. Vad gäller utförandet så kommenterar flera personer att det är ett extra moment för montörerna att fästa täckning om det inte är gjort innan montaget startar, t.ex. vid gjutning av bottenplattan. Fyra intervjupersoner tar upp problem med vidhäftning av membranet vid dåligt väder, beroende på val av material. Materialet för täckningen kan bli väldigt dyrt och måste vara slitstarkt nog för att undvika punktering.

72

Vattenavledande plåt som fästs i undergjutning (I)

Figur 45. Avledande plåt som fästs i undergjutning.

Vad gäller fukttätheten så fås samma svar för respondenterna som förra lösningen, dvs. att det råder delade meningar om hur tätheten inåt fungerar. Betongen i undergjutningen kan suga upp vatten om vatten skulle bli stående. Även här önskar en respondent en ursparning i kantbalken.

Plåt för avledning utgör en betydligt större köldbrygga än en täckning av t.ex. butylme-mebran.

Att plåten sticker in under bruket kan påverka förutsättningarna för god lufttäthet.

Flera personer diskuterar när plåten bör monteras och av vem. Om det görs på fabrik finns det risk att den bucklas vid transport. Om det görs på plats krävs plåtslagare, vilket tas upp som en arbetsmiljörisk då det normalt inte bör utföras andra arbeten på plats när mon-tagefirman monterar stommen. Överlag tror intervjupersonerna att det blir omständigt att få plåten på plats.

Två personer tar upp att denna lösning är enklare ur vädersynpunkt. Fyra personer tar upp att plåten kan bli väldigt dyr, särskilt om rostfri plåt krävs.

73