4. Sammandrag av det insamlade materialet
5.4. Syntes: Anställdas välmående och belastning under integrationsprocessen I diagrammet nedan presenteras genomsnitt av förklarande variablerna till
huvudvariablerna välmående och belastning i enlighet med de sammanställda skalvärdena (tabell 1‐7).
Figur 2: Anställdas välmående och belastning vid olika integrationsfaser. (Nyckel: Lågt värde motsvarar
Såsom kan utläsas av diagrammet ovan påverkade det höjda informationsflödet de anställdas upplevda belastningsnivå negativt, i och med att kraven på individuell informationsfiltrering ändrades drastiskt. Emellertid fungerade kommunikationen mycket bra under integrationsprocessen, vilket kan anses motverka de negativa effekterna av det höjda informationsflödet och ledde till att de anställda kände sig trygga under processens gång (figur 2). De anställdas upplevda känslor av oro under integrationsprocessen höjdes inte heller i någon större utsträckning, huvudsakligen på grund av att kommunikation av information gällande förändringar och nya rutiner var välplanerad (ibid.). Däremot kan det konstateras att utfallet av förändringarna snarare blev en känsla av stress än oro då arbetsrutiner och arbetsmiljö förändrades. Framförallt den tidsmässigt snabba förändringen genom implementeringen av nya affärssystem och rutiner ökade stressnivån drastiskt i början av processen, vilket ledde till delvis försämrat välmående. Delvis upplevde de anställda även positiva stresskänslor då det bidrar även positivt till organisationen i form av högre arbetsinsats. De upplevda nivåerna av övertid och tilldelade uppgifter var väldigt snarlika under hela integrationsprocessen. Då den ökade mängden arbetsuppgifter hanterades med samma bemanning och inga externa konsulter togs in, så upplevde de anställda att de inledningsvis blev överbelastade och inte hade nog med tid för att hantera de ålagda arbetsuppgifterna, vilket i sin tur resulterade i ökat övertidsarbete. Tabell 8: Sammanställda genomsnittliga skalvärden: Välmående och belastning. Som kan utläsas av tabell 8 ovan så skiljer sig de uppmätta värdena mycket åt emellan fas 1 och fas 3, beroende på variabel. Variansen för variabeln välmående är i jämförelse med variansen för variabeln belastning betydligt blygsammare, vilket uttrycker att de anställdas välmående inte varierade i större utsträckning mellan de olika faserna medan den upplevda belastningen varierade i betydligt större utsträckning. För att ett avgörande samband ska kunna konstateras bör variansen rimligtvis vara liknande avseende båda variablerna.
Figur 3: Utvecklingskurvor för variablerna välmående och belastning. (Nyckel: Lågt värde motsvarar positiv upplevelse eller låg förändring och vice versa.)
Figur 3 ovan visualiserar hur de båda huvudvariablerna följer en någorlunda snarlik utvecklingskurva under integrationsprocessen med de högsta uppmätta värdena under fas 1 och de lägsta under fas 3 (tabell 8). Det betyder att det finns en relation mellan variablerna välmående och belastning, men för att konstatera ett avgörande samband bör variansen alltså vara mer likformig gällande båda variablerna, varmed det upplevda välmående skulle förändras i samma utsträckning som den uppfattade belastningen. 3.5 3.2 2.4 5.8 4.2 2.7 0 1 2 3 4 5 6 7
FAS 1 FAS 2 FAS 3
VÄLMÅENDE BELASTNING
6. Slutsats
Syftet med undersökningen var att studera hur hårda integrationsansatser påverkar anställdas välmående och belastning i samband med ett företagsförvärv. Baserad på en studie av GE:s förvärv av Amersham Biosciences kom undersökningen fram till att hårda integrationsansatser påverkade de anställdas upplevda belastning i hög utsträckning, men att de anställdas upplevda välmående endast påverkades i smärre utsträckning. Det gick att urskilja tydliga faser under integrationsprocessen, vilka innehållsmässigt stämde väl överens med det teoretiska ramverket. Fas 1 sträckte sig från sensommaren 2004 till årsskiftet 2004‐2005, det vill säga cirka 4 månader. Fas 2 utspelade sig under en två års period, från början av 2005 till slutet av 2006. Slutligen inleddes fas 3 i början av 2007, utan att någon slutpunkt har konstaterats vilket innebär att integrationsprocessen fortfarande kan pågå. Skillnader i upplevda nivåer av välmående och belastning kunde konstateras mellan de olika faserna, med stora åtskillnader i faser emellan avseende belastning och smärre åtskillnader avseende välmående. Värdena på välmående och belastning uppvisade båda högst värden under fas 1 och började därefter avta under fas 2, för att uppvisa minst uppmätta värden under fas 3. Slutligen kunde ett litet, men inte väsentligt, samband konstateras mellan de anställdas upplevda välmående och belastning under integrationsprocessen. De anställdas välmående påverkades något negativt av den ökade belastningen, men utslaget och sambandet mellan variablerna är inte tillräckligt starkt för att kunna dra avgörande slutsatser om hur anställdas välmående och belastning samspelar under integrationsprocesser. Det förvärvande företagets hårda integrationsansatser ledde till en snabb och ansenlig höjd nivå av arbetsbelastning, särskilt under fas 1, vilket är uppenbart av mängden ökad övertid, den tilltagande mängden information och omfattningen av personligt tilldelade uppgifter. Det ledde i sin tur till att de anställdas välmående påverkades något negativt, vilket visar sig genom höjda nivåer av stress och en ansenlig kulturkrock. Emellertid påverkades inte den övergripande oron i större utsträckning, vilket tyder på att något motverkade den negativa påverkan på de anställdas välmående. Förklaringen står att finna i den överlag välplanerade och framgångsrikt genomförda kommunikationen av information, som hjälpte de anställda att förstå vikten av förändringarna och se processen i ett långsiktigt perspektiv. Det ledde till att eventuella oroskänslor stillades
och negativt påverkande stress kunde hållas i schack. Vi är övertygade om att nivåerna av upplevt välmående och belastning hade följts åt i högre grad om det förvärvande företaget inte ansträngt sig för att informera och stödja de anställda i samma utsträckning. Om så hade varit fallet så hade rimligtvis ett mer avgörande samband kunnat utläsas, särskilt under integrationsprocessens första och mest krävande fas.