I detta avsnitt analyseras och fördjupas idéerna om att människor har ett ansvar att utforska sitt mentala inre. Det talas i materialet om ett ansvarstagande som gäller människors upplevelser och känslo- mässiga reaktioner. Det är framför allt i delar av hälsorådgivningslit- teraturen som det hävdas att det är möjligt och önskvärt att ta ansvar för tankar, känslor och attityder. Dessa tre exempel på ansvarsta- gande analyseras var för sig även om de har flera beröringspunkter sinsemellan. Ett gemensamt drag är att ansvarstagandet består i att kunna svara mer övervägt på det som sker, med andra ord att kunna reflektera över och att kunna välja hur man reagerar. Det får till följd att det kan vara rimligt att se ansvaret som en förmåga att svara
19 Weil, 1997, Bli frisk av dig själv, s 130–131. 20 Weil, 1997, Bli frisk av dig själv, s.130–131.
när ansvar för psykologiska faktorer diskuteras. Ansvar som en ka- pacitet att svara an diskuteras även explicit i några texter.
Varför är det relevant att ta ansvar för att utforska sitt inre som ett led i att ta ansvar för sin hälsa? Ett skäl som framkommer är att det är viktigt att lära känna sina känslor och attityder eftersom man genom att lokalisera och bearbeta dem kan lindra eller bota fysisk sjukdom.21 Orsakssambanden antas vara både direkta (till exempel
att ilska kan orsaka hjärtattack) eller indirekta (till exempel att vissa känslor ökar mottaglighet för sjukdom). Ytterligare ett skäl som omnämns är att detta ansvarstagande kan leda till att människor hanterar sina livssituationer på sätt som upplevs befriande för dem själva. Det är således ett medel för att må bra. Hälsa betraktas då både som fysisk och psykisk.
Ansvar för tankar
Människan antas kunna utveckla en förmåga att ta ansvar för sina tankar.22 Ansvarstagandet för tankar innebär i ett första steg att man
granskar de idéer, föreställningar och värden som styr det egna livet. Idén är att varje människa bör bli medveten om vilka antaganden som påverkar hennes liv. I ett andra steg bör hon medvetet försöka skaffa sig föreställningar som leder till hälsa och välbefinnande.
En central tanke i det alternativmedicinska materialet är att trosföreställningar påverkar i vilken mån en människa upplever att hon kan eller bör ta ansvar. Ett konkret exempel på hur en trosföre- ställning kan genomskådas ges av Caroline Myss.
En vanlig uppfattning är att unga män måste »så sin vild- havre« innan de kan slå sig till ro, vilket fritar promiskuösa unga män från ansvar och gör att de undgår att fördömas för sitt beteende. De styrs ju bara, när allt kommer om- kring, av sina biologiska drifter.23
21 Edward Taub, 1998, De sju stegen till hälsa, harmoni och helhet, s 18. 22 Ehdin, 1999, Den självläkande människan, s 206–228.
Citatet visar hur en kulturell trosföreställning kan påverka synen på ansvar. Om mäns beteenden uppfattas som en biologisk drift, som underförstått inte går att påverka, så kan de inte heller hållas ansva- riga. Myss ger även exempel där trosföreställningar om ansvar har negativa hälsokonsekvenser. En anledning till att en person fortsät- ter att äta mat som han vet förvärrar hans sjukdom kan vara att han inte anser att han har ett ansvar för uppkomsten av sin sjukdom. Syftet som anges i hälsorådgivningslitteratur med att bli medveten om hur olika trosföreställningar påverkar det egna livet är att kunna byta ut dem mot mer konstruktiva, positiva och hälsofrämjande.
Deepak Chopra är den som mest systematiskt och ingående argumenterar för vikten av att förändra sin verklighetsuppfattning. En central tanke i hans författarskap är att det är möjligt för den en- skilda människan att ifrågasätta flera av de antaganden om verklig- heten som tas för givet i den västerländska kulturen. Chopra hävdar att människors trosföreställningar påverkar vilken slags verklighet som de upplever och att de aktivt kan medverka till den verklighets- uppfattning som de vill ha.
Vad jag vill säga dig är att det är möjligt att uppnå den frihet det innebär att ha det förhållningssätt man vill och därmed den verklighet man vill. Att skapa sin verklighet är egentligen det grundläggande förhållningssättet, även om det verkar närmast omöjligt för dig att förstå det nu. Men när du väl har återtagit detta grundläggande förhållnings- sätt, så kommer du inte längre att betrakta dig själv som ett offer för tillvaron – då står du mitt i livet och har förmågan att förnya det i varje ögonblick. […] Ur denna synvinkel blir det varje människas uppgift att ta ansvar för sin inre verklighet.24
I den text som omger citatet så beskriver Chopra att han anser att människor formas av de tankar som de tänker i varje stund. Han hävdar dessutom att flertalet tankar är beroende av vanor, rutin och
24 Deepak Chopra, 1993, Hälsa och personlig verklighet – hur du bemästrar dina helande krafter och skapar ett gränslöst liv, s 25–26.
reflexer, vilket får till följd att en människa till stor del är styrd av oreflekterade tankar. Varje människa anses dock ha möjlighet att befria sig från denna påverkan när de inser att det förhåller sig på det viset. Mot denna bakgrund är det rimligt att konstatera att Chopra anser att varje individ bör ta ansvar för sin inre verklighet av åtmins- tone två skäl. Det första skälet är att det är något som kan påverkas och göras. Det andra skälet är att man bör göra det eftersom det anses ha goda konsekvenser.
Ansvar för känslor
Det finns också en idé i det alternativmedicinska materialet som sä- ger att alla människor har möjlighet att lära sig att ta ansvar för sina känslor. Ansvaret uppkommer eftersom känslor anses vara något som kan påverkas och som dessutom har hälsokonsekvenser. Käns- lor antas inte enbart orsakas av yttre omständigheter eller av andra människor, utan de anses i hög grad vara resultatet av den enskildes tolkning av det som sker. Detta får till följd att det ansvarstagande som beskrivs i materialet innebär att man bör utforska och bli mer medveten om de egna känslorna.
Flera författare uppmärksammar att känslor uppkommer i in- teraktionen med andra människor. Det anses vara kännetecknande för dem som inte klarar att ta ansvar för sina känslor att de hävdar att det primärt är andra som orsakar de egna känslorna. Detta får till följd att de ibland beskyller sina medmänniskor för hur de själva mår. Enligt Bengt Stern uppkommer känslor som ett resultat av hur en människa tolkar en situation i kombination med känslominnen från liknande tillfällen. Stern ger ett konkret exempel på detta.
När en människa sviker en annan människa har svikaren inget ansvar för hur den svikne hanterar de känslor som sveket aktiverar hos denne. De känslor som aktiveras hos den svikne kan hänföras till två olika typer av tidigare upp- levelser som denne haft. Den ena typen är minnen av tidiga nedbrytande känsloupplevelser med innebörden »hot mot överlevnad« och »ingen vill ha mig«. Den andra typen är
minnen av upplevelser då den svikne själv har svikit. Sveket kan upplevas lika smärtsamt av den som sviker som av den som blir sviken, även om den som sviker inte aktiverar och känner smärtan förrän han själv senare blir sviken. Först när den svikne, dvs patienten, inser att ingen annan än han själv, alltså inte svikaren, är ansvarig för sina nedbrytande känslor, får utlevelseterapi sin mening.25
Eftersom känslor ses som resultatet av den enskildes tolkning så innebär det att en person påverkar sina känslor, mer eller mindre medvetet. Stern anser att en person inte behöver vara ett med sina känslor utan de är något hon kan förhålla sig till och därmed ta ansvar för.26 Stern hävdar dessutom att människan har ett ansvar att
bearbeta sina smärtsamma känslominnen, vilka är lagrade i krop- pen och kan förlösas med hjälp av kroppsterapi.27 Detta som ett led
i att ta ansvar för sin hälsa.28
I flera av de analyserade texterna hävdas att människor kan lära sig att hantera sina känslor mer medvetet. Deepak Chopra ger flera exempel på hur en person kan och bör resonera med sig själv när han upplever att någon annan har sårat honom.
Den här incidenten kan hjälpa mig. Jag bryr mig egentli- gen inte om att klandra den här personen eller att ge till- baka med samma mynt. Jag vill ta reda på vad det är som ger upphov till de hotfulla känslorna inom mig. Ju mer jag tänker på det, desto mer ser jag det som en möjlighet att ta ansvar för mina egna känslor. Det gör det lättare att förlåta, eftersom den som lär mig något om mig själv förtjänar mitt tack.29
25 Bengt Stern, 1985, Att växa till hälsa – om människans möte med sin inre verklig- het, s 87–88. Se även Bengt Stern, 2000, Må dåligt är en bra början – en bok om den obegränsade människan, s 75–78.
26 Stern, 1985, Att växa till hälsa, s 76.
27 Bengt Stern, 1990, Möt dig själv bortom allt förnuft, s 12–13, 120. 28 Stern, 1990, Möt dig själv bortom allt förnuft, s 127–128.
29 Deepak Chopra, 1994, Tidlös till kropp och själ –hur man motverkar åldrandet och förblir frisk, s 203.
Tanken i citatet är att människor genom självreflektion och genom att överväga dessa idéer kan blir mer medvetna om hur de är styrda av gamla beteendemönster. I den alternativa hälsorådgivningslit- teraturen ges redskap som syftar till en sådan självkännedom och till personlig utveckling. Citatet visar att man kan använda sina känslor och erfarenheter för att lära sig något om sig själv, vilket även föl- jande resonemang belyser.
När du känner dig frustrerad eller upprörd av en person eller situation kan du komma ihåg att du inte reagerar på personen eller situationen, utan på dina känslor om perso- nen eller situationen. Det är dina känslor, och dina känslor är inte någon annans fel. När du förstår och känner igen dig fullständigt i detta är du redo att ta ansvar för hur du känner och ändra det. Om du kan acceptera saker som de är, är du redo att ta ansvar för din situation och för allt som du ser som problem.30
Resonemanget i citatet visar att en persons ansvar både består i att se hur man känner och i att försöka ändra på sitt beteende så att man upplever mindre frustration. Tankegången bygger på antagandet att genom att bli mer medveten om sina känslor så minskar sannolik- heten att vissa typer av oönskade känslor dyker upp.31 I citatet anges
även ett accepterande förhållningssätt som en förutsättning för att kunna ta ansvar.
Ett accepterande förhållningssätt
Det finns ett förhållningssätt, eller ett sätt att vara, som anses speci- ellt gynnsamt och eftersträvansvärt av flera författare, nämligen att acceptera det som sker. Andries Kroese beskriver ett accepterande förhållningssätt som en del i ansvarstagandet.
30 Deepak Chopra, 1996, Livets sju andliga lagar – en praktisk vägledning om att uppfylla sina drömmar, s 53.
Det centrala med att kunna ta ansvar för sin situation är att patienten accepterar den. Det är viktigt att inse att det inte hjälper med förebråelser eller förnekanden – det ökar bara stresspiralen.32
En förutsättning för att kunna svara är således enligt Kroese att ac- ceptera händelsen som den är. Om det inte sker påverkas hälsan negativt. Ett accepterande innebär att individen varken beskyller andra eller sig själv för hur situationen är. Accepterandet har konse- kvenser för hur man ser på sin egen och andras roll. Deepak Chopra skriver följande om vad ansvar betyder generellt.
Vad betyder ansvar? Ansvar betyder att inte skylla på nå- gon eller någonting för din situation, och det inkluderar dig själv. När du har accepterat den här omständigheten, händelsen eller problemsituationen, då betyder ansvar för- mågan att ha ett kreativt gensvar på situationen som den är nu. Alla problem har frön av möjligheter, och när du är medveten om detta ger det dig möjligheten att omformu- lera ögonblicket till en bättre situation eller sak.«33
Som jag förstår detta så innebär accepterandet, enligt Chopra, i ett första steg att acceptera att nuvarande stund aldrig kan förändras även om man kan önska något bättre och annorlunda om framti- den. Det är därför inte rimligt att skylla ifrån sig. Genom att ac- ceptera nuets faktum ges det en möjlighet till att skapa något nytt, enligt Chopra. I ett andra steg av accepterandet uppstår ett moment av kreativitet som innebär att se nya möjligheter. När man inte är bunden av hur det måste eller borde vara så blir man medveten om fler handlingsmöjligheter. Det handlar sammantaget om att försöka göra det bästa av en befintlig situation. När Chopra beskriver hur vuxna ska förklara för barn vad ansvar och accepterande betyder så skriver han följande:
32 Andries Kroese, 2000, Minska din stress med meditation, s 168. 33 Chopra, 1996, Livets sju andliga lagar, s 53–54. Se även s 57.
Barn bör också få lära sig att framgång och tillfredställelse kommer inifrån, och att det enbart är det inre tillståndet som betyder något. Varje människa är själv ansvarig för hur hon mår, vad hon önskar och hur hon väljer att möta livets utmaningar. Det största ansvaret uppfyller vi inte genom att uträtta ett jättearbete utan genom att uträtta andens arbete med glädje och kreativitet. Endast på så vis blir det möjligt för oss att leva utan kamp.34
Även här blir det tydligt att ansvaret består i ett mentalt förhåll- ningssätt. Människan har ett ansvar för hur hon tolkar det som sker och är på sätt ansvarig för sina upplevelser och hur hon mår som resultat av dessa. Detta sätt att ta ansvar betraktas som ett medel för bättre hälsa och välbefinnande.
Öva accepterande förhållningssätt
I den alternativmedicinska litteraturen ges en rad förslag på öv- ningar och program som syftar till att öva läsarna och deltagarna i att ta ansvar. Ansvar som en förmåga att ha rätt förhållningssätt ingår exempelvis som en del i ett stresshanteringsprogram som be- skrivs av Andries Kroese. Träningsprogrammet är utvecklat av den amerikanske läkaren Jon Kabat-Zinn. Det är en åttaveckorskurs i uppmärksamhetsmeditation och yoga. »Syftet med kursen är att hjälpa patienterna att själva ta ansvar för sin situation och sin hälsa. Tanken är att låta deltagarna upptäcka att ‹man har det som man tar
det›.«35 Ledarledda kursmoment varvas med övningar som ska göras
hemma varje dag. Programmet ställer krav på en aktiv egeninsats och en konkret livsstilsförändring. Under ett av de första teoripas- sen presenteras fyra grundprinciper:
1. Även om du är sjuk, finns det mer att glädjas åt än att sörja över. 2. Målet med uppmärksamhetsmeditationen är
34 Chopra, 1999, Livets sju andliga lagar för föräldrar - hur man förmedlar livskun- skap så att ett barn förstår den, s 92.
inte att bli botad. 3. Du har ett eget ansvar. 4. Gör övning- arna även om du känner motstånd mot dem.36
En närmare beskrivning av punkt tre och vad som avses med att ta eget ansvar görs i ett senare avsnitt med följande ordalydelse.
Trots allt det här [svårigheter med sjukdom] har patien- ten själv det slutgiltiga ansvaret för sin livskvalitet. I UM [uppmärksamhetsmeditiation] och yoga får patienten lära sig att ta det ansvaret. På UM- kurserna hos Kabat-Zinn är det meningen att patientens inställning ska programmeras
om från jag kan inte till jag kan, trots att situationen kan se
hopplös ut. Det centrala med att kunna ta ansvar för sin situation är att patienten accepterar den. Det är viktigt att inse att det inte hjälper med förebråelser eller förnekanden – det ökar bara stresspiralen. Patienterna övar sig i att ta
ansvar för att sätta gränser både under meditationen och
i yogaövningarna. De måste själva avgöra hur mycket de klarar att satsa, men de bör ändå försöka tänja sina gränser en aning. På det sättet lär de känna sig själva bättre och lär sig ta ansvar för sitt eget öde.37
Att ta ansvar innebär, enligt detta citat, att välja mer konstruktiva förhållningssätt. Ansvarstagandet kan betraktas som ett redskap för att lära sig hantera sin sjukdom. Kursen syftar till att lära människor att tillägna sig ett perspektiv på livet som innebär att ha tilltro till att man kan. Människor ska också anta en accepterande attityd till det som sker eller som har skett. Ansvarstagandet framställs även som en form av gränsdragning mellan vad man klarar av och inte klarar av. Samtidigt ska gränserna utmanas för att få till en förändring. An- svaret innefattar förmåga att genomföra projekt, att utvidga grän- serna för vad man klarar av och att genomföra en livsstilsförändring. Kärnan i resonemanget är att människor har ett eget ansvar för sitt välbefinnande.
36 Kroese, 2000, Minska din stress med meditation, s 166. 37 Kroese, 2000, Minska din stress med meditation, s 168.
Bengt Stern menar att en förutsättning för att genomföra vissa kroppsterapiövningar är att deltagaren tar fullt ansvar för sin med- verkan. En anledning som anges är att det inte går att förutsäga vilka upplevelser som framkommer i övningen.
Just detta att deltagaren själv måste ta det fulla ansvaret för sitt deltagande i födelseövningen är en del av övningen. Därmed liknar övningen själva livet. Varje människa som vill utvecklas och erfara inre glädje och stillhet måste förstå att hon själv i varje ögonblick är totalt ansvarig för sitt liv. En människa kan ta emot mycket stöd i livet, men hon är ändå alltid ytterst ansvarig för vad hon gör med detta stöd och med sitt liv.38
Det är ett existentiellt ansvar som beskrivs, vad som än händer är det alltid människan själv som får leva med sina livsval. Sterns tanke är att människan själv är den som mest kan påverka den upplevelse som hon har i varje ögonblick. Det utesluter inte att det kan finnas saker som personen kan eller bör förändra.
Ansvar att svara på det som sker
Vanligtvis är det ansvarsbegrepp som används i den analyserade lit- teraturen taget för givet. Det vill säga man definierar inte vad ansvar betyder. Det finns ett fåtal undantag, nämligen Deepak Chopra och Andries Kroese. Gemensamt för de två författarna är att de beskri- ver ansvar som en förmåga att svara an. Det är intressant att de väljer att definiera det så eftersom det kan betyda att innebörden på något sätt skiljer sig från den som vanligtvis förekommer. Men det ligger i linje med exempelvis Ulla Johanssons studie av ansvarsbegreppets användning som presenterades i kapitlet om ansvarsteorier. Chopra som citerades i ett tidigare avsnitt, besvarar frågan om vad ansvar är med att det är ett kreativt gensvar på en situation som innebär att acceptera den och inte skylla ifrån sig. Andries Kroese skriver i
boken Minska din stress med meditation om ansvar på följande sätt. De flesta människor vill ta ansvar för sina egna liv om de bara vet hur de ska bära sig åt. Att ta ansvar betyder att kunna svara – och i det här sammanhanget innebär det att kunna svara på stressfaktorer. UM [uppmärksamhetsmedi tation]kan lära oss konsten att surfa på livets vågor istället för att drunkna i dem – det vill säga, vi börjar utnyttja de
dagliga utmaningarna för att kunna växa som människor.39
Liknelsen i citatet med att gå från att drunkna till att surfa är ut- trycksfull. En person som drunknar är i och under vattnet, vilket kan sägas representera att vara havets fånge. Detta symboliserar att vara ett offer för omständigheterna. Känslor förknippade med detta är otillräcklighet och ångest. Surfing är dess motsats, det handlar