Ansvarsfördelning

De intervjuade skolkuratorerna upplever att de i flesta fall får en inbjudan till de ärenden som de anser relevanta för dem. Hylander (2011) skriver att skolkuratorer ibland kan uppleva att de utesluts från ärenden som inte direkt är kopplade till elevhälsan och deras kompetenser. Det är inget som våra intervjuade skolkuratorer har nämnt däremot upplever skolkuratorer F att hen ibland blir inkallade sent in i ärenden. Samtliga skolkuratorer upplever att vissa lärare är mer villiga till att ta in skolkuratorn som hjälp mer än andra. Enligt Isaksson (2016) påverkar skolkuratorns informella handlingsutrymme som är beroende av övrig skolpersonals bemötande. En annan aspekt som skolkuratorerna upplever är att det ibland får tacka nej till ärenden som de egentligen skulle vilja medverka i med anledning av tidsbrist. Skolkurator D och F beskrev:

Vissa lärare vill ha mer samarbete och vissa som vill ha mindre samarbete. Och att det mer är på den nivån. - Skolkurator D

...ibland blir man förvånad när, när man tänker den här eleven har jag aldrig hört talas om sen pratar de om hur mycket möten de haft och vad som är gjort och då tänker jag jaha nämen okej, det gör ju inte så mycket då jag ändå har massor annat att göra. - Skolkurator F

En svårighet som skolkuratorer framförde är att det inte finns en tydlig ansvarsfördelning och rollfördelning mellan professionerna på skolan. Främst skolkurator A uppgav att det kan vara svårt att utföra ett förebyggande arbete i samverkan med lärare när en själv är osäker på sin roll. A beskrev även att hen har svårt att veta i vilka sammanhang som det förebyggande kan ta form. Av den anledning anser A sig har svårt att ta initiativ till samverkan. Utifrån teorin om

samverkan krävs tydliga regler och resursmässiga förutsättningar för att samverkan ska kunna ske (Johnsson, Laanemets och Svensson 2008).

Vid intervjun framförde särskilt skolkuratorerna C, E och F att det är viktigt att skolan gemensamt tar beslut om hur samverkan ska genomföras. Det finns utifrån skolkuratorerna ett behov av att rektorn tydligare sätter upp ramar för samverkan och vad professionerna ska fokusera på. Systemteorin förklarar att det är viktigt med en hierarki för att koppla samman alla delarna i systemet. Det problematiseras enligt de intervjuade med att rektorn har svårt att ta mandatet över alla professioner då det saknas kopplingar som exempelvis gemensamma arbetsbeskrivningar och gemensamma mål. Konsekvensen blir ett splittrat system enligt systemteorin (Öquist 2018). Utifrån teorin om samverkan framgår det att ledningen har en avgörande roll för att organisatoriskt möjliggöra god samverkan (Johnsson, Laanemets och Svensson 2008). Skolkurator E lyfte fram ett uppdrag som hen gemensamt med en annan skolkurator och en skolsköterska samt med lärare fått delegerat från rektorn.

Gemensamt hade de avsatt tid, särskilt på studiedagar, för att granska undervisningen och diskuterat hur den skulle kunna förbättras. Skolkurator E ansåg att detta vara en effektiv metod för att uppnå god samverkan och hälsofrämjande arbete på skolan.

Däremot uttryckte skolkurator A, D och F att det förebyggande arbetet tillsammans med lärare tenderar att bli ostrukturerat utan tydliga arbetsbeskrivningar eller rektorns inflytande. Skolkurator A menar att det psykosociala arbetet skulle får mer tyngd om det planerades mer utförligt tillsammans med samtliga professioner. Slutligen tar Grape (2015) upp att chefen ansvarar för att rätt kompetens får utrymme och tillgodoses för att uppnå ett gynnsamt arbete, vilket skolkurator A också beskrev som betydelsefullt. Skolkurator A och F uttryckte:

Det tror jag mer ligger på ett organisatoriskt plan... om att det här ska vår skola jobba med och åt det hållet och vi ska göra det gemensamt. Jag tänker att alla har en tydligare arbetsbeskrivning av att hur det här tillsammans ska ske. - Skolkurator F

...om man vill ha ett mer samarbete med pedagogerna att man liksom vill ha en kontinuitet i det man gör, då kanske det ska vara mer uppifrån...Att ledningen i

det ger mer tyngd åt att nu fokuserar vi på det här och värdesätter värdegrundsarbetet. - Skolkurator A

Avslutningsvis beskrev skolkuratorerna att det är lättare att samarbeta tillsammans med skolsköterskan på skolan än med lärarna. Det kan förklaras genom teorin om samverkan, nämligen att gemensamma mål är avgörande för ett fungerande samarbete (Grape 2015). Skolkuratorn A, B och F beskrev att de har ett gott samarbete med skolsköterskan vilket beror på att det har liknande arbetsbakgrund och intresse.

Ytterligare en förklaring enligt skolkuratorerna är att skolkuratorn och skolsköterskan ingår i elevhälsan och att skolans förväntningar är att skolkuratorn och skolsköterskan ska samarbeta. Backlund (2007) beskriver också att generellt är lättare för skolkuratorn att samarbeta med skolsköterskan i större utsträckning eftersom ingen av dessa yrkesgrupper domineras av pedagogiskt intresse. Skolkurator A och B resonerade:

Men det är enklare att samarbeta med skolsköterskan, eftersom att man hamnar lite i samma fack. - Skolkurator A

Den som jag jobbar mest med är ju skolsköterskan. Vi har väl mest lik arbetsbeskrivning och samarbeta mycket med elever. Men det är ändå olika. - Skolkurator B

7 Sammanfattning och slutdiskussion

Grunden för studiens utgångspunkt vilar på problemformuleringen att det finns svårigheter för skolkuratorn att verka inom den pedagogiska miljön. Detta baseras på otydliga arbetsbeskrivningar och orimliga förväntningar på skolkuratorns roll som påverkar deras handlingsutrymme. Syftet med den här studien har varit att undersöka skolkuratorers upplevelser av sitt handlingsutrymme och sin legitimitet i en pedagogisk miljö. Följaktligen belysa behovet av samverkan med övriga professioner inom skolan.