Elevhälsan är ett system inom skolan med olika professioner som ansvarar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, beskrev samtliga skolkuratorer.
Skolkuratorerna anser att elevhälsan är en viktig resurs för deras arbete och möjliggör att olika professioners kompetens få utrymme på skolan. Inom elevhälsan är hierarkin
utformad utifrån kompetens vilket medför att oberoende status kommer rätt kompetens till användning i enlighet med systemteori. Det bidrar till att skolkuratorn får styra det psykosociala arbetet med stor frihet (Svedberg 2021; Öquist 2018).
Organisatoriskt står rektorn närmare lärarprofessionen än skolkuratorn eftersom rektorn enligt de intervjuade skolkuratorerna uteslutande har en pedagogisk utbildningsbakgrund och en rektorsutbildning. I enlighet med Isaksson (2016) kan det vara svårare för rektorn att förstå skolkuratorns yrkestillhörighet. De intervjuade skolkuratorerna uppgav att det finns en bristande kunskap och förståelse rörande deras profession och roll på skolan. Samtliga skolkuratorer upplever att de inte fick en lämplig introduktion i början av sin anställning och att det anses vara en konsekvens för skolans okunskap om vad en skolkurator gör. Den här erfarenheten framkom i intervjun som svår och prövosam samt att de inte önskade att andra skolkuratorer skulle behöva uppleva det här. En skolkurator beskrev att hen inte ville lämna över sitt arbete på det sättet som hen hade blivit tilldelad vid sin anställning. Utifrån ovanstående beskrev C och D det på följande sätt:
Här har vi en som har en lärarutbildning, alltså det saknar kompetens inom mitt område. Det tycker jag påverkar väldigt mycket och det gör också att jag får mer frihet i perioder men också mer frågetecken för att de inte riktigt har koll på det jag gör så det tycker jag påverkar just det organisatoriska, vad rektorn har för utbildning. - Skolkurator C
jag fick ingen ordentlig introduktion. Utan jag gick bredvid en skolsköterska, och träffade en skolkurator i två timmar typ och sen började jag jobba 100%. - Skolkurator D
6.1.1 Otillräckliga resurser
Skolkuratorerna upplever sin roll som otillräcklig på skolan, trots detta tilldelas dem inte mer resurser i form av fler kuratorstjänster eller kompetensutbildning. Backlund (2007) framhåller att skolkuratorn är en mindre självklar resurs på skolan och att det påverkar antalet kuratorstjänster samt hur stora tjänsterna är. F uppgav att problemet befinner sig på ett politiskt plan där en ökad förståelse och vilja att prioritera skolkuratorns roll på skolan behöver eftersträvas. Enligt skolkurator F ställs det även
orimliga förväntningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån tjänstgöringstiden. Det går att förklaras utifrån systemteorin där det kan ske kopplingar mellan olika system och att problem kan vandra mellan systemen.
Skolkurator F känner att hen inte få tillräckligt med stöd från styrande politiker som krävs för att möta de behov som finns på skolan. Hen uttryckte att det inte är skolan som begränsar arbetet utan att det föreligger på ett högre plan. Utifrån politikernas agerande påverkas skolan som system och problemet kring resursbrist kan därför härledas till politikernas system (Svedberg 2021). Skolkurator B och F uttryckte det på följande sätt:
Hade jag haft mer tid, hade jag jobbat heltid på en skola, då hade jag haft möjligheten att jobba med det här förebyggande och de här eleverna som jag ser har lite större behov. Kunna träffa dem enskilt. Ha lite samtal eller skicka vidare när man behöver det. Då tror jag att jag hade kunnat göra mycket mer. - Skolkurator B
…och lärarna tycker nog mitt jobb är viktigt men det är ju ledningen och då menar jag inte rektorn utan mer politiker, alltså dem över som inte vill ge pengar till, eller vill, de anser att de inte kan, de satsa inte…
Då gör man jobbet mer viktigt än att säga såhär att du kan ha fem procent på varje skola det räcker för dig, eller det räcker för alla ungar.
- Skolkurator F
6.1.2 Otydlig arbetsbeskrivning
Trots okunskap och bristande stöd från rektorn, deras chef, upplever de intervjuade skolkuratorerna att rektorn har stor tillit och förtroende för deras arbete. Detta överensstämmer dock inte med Hylanders (2011) resonemang om att rektorn har bristande förtroende för skolkuratorns kompetens. Istället enligt skolkuratorerna bidrar rektorns förtroende till ett stort formellt handlingsutrymme för deras arbete.
Skolkuratorerna beskrev att det finns övergripande styrdokument kring vad som förväntas att en skolkurator ska arbeta med, dock är dessa arbetsbeskrivningar allmänna och inte utformade för hur arbetet ska implementeras. Skolkuratorerna anser detta begränsar deras reella handlingsutrymme när det informella handlingsutrymmet blir mest styrande. Skilda perspektiv mellan yrkesgrupperna bidrar till ett begränsat
informellt handlingsutrymme förklarade skolkuratorerna och beskrev att det kan bero på att de är en minoritet på skolan. Detta överensstämmer med teorin om handlingsutrymme (Svensson 2010) och Isakssons (2016) studie där andra professioner på skolan och skolkuratorn kan ha skilda uppfattning gällande insatser till elever. Skolkurator C uttryckte att en arbetsbeskrivning hade tryggat hen i sitt reella handlingsutrymme och yrkesutövande. Skolkurator B och E formulerade sig på följande sätt:
Jag tror inte att jag har någon arbetsbeskrivning - Skolkurator B
Jag tycker att jag har bra stöd, jag får som sagt ganska fritt utrymme i hur jag vill forma mitt arbete och vad jag vill göra. - Skolkurator E
Trots vissa formella ramar och riktlinjer är tolkningsutrymmet stort och det ges möjlighet att anpassa arbetet fritt menar samtliga skolkuratorer. Majoriteten av skolkuratorerna hade själva utformat sin arbetsmetod eller i samråd med andra skolkuratorer. Detta överensstämmer med Isakssons (2016) och Backlunds (2007) beskrivning av formellt handlingsutrymme där skolkuratorn själv bestämmer arbetsinnehållet då arbetsbeskrivningar saknar precision. Isaksson (2014) menar att en arbetsbeskrivning kan fungera som en resurs för skolkuratorn att få legitimitet i situationer där skilda uppfattningar förekommer, vilket intervjupersonerna också beskrev. Skolkuratorerna menar att en arbetsbeskrivning kan ge mer tyngd till arbetet samt hänvisa till den för att få sina arbetsuppgifter mer prioriterade. Majoriteten av skolkuratorerna uttryckte hur de tidigare inte hade reflekterat kring arbetsbeskrivningens betydelse. Intervjutillfället bidrog till att skolkuratorerna började reflekterat över sin situation och blev angelägna om att få en tydligare arbetsbeskrivning för att stärka deras roll. Enligt samtliga skolkuratorerna beskrivs även kuratorsnätverket som ett värdefullt komplement till arbetsbeskrivningen för att insamla material och metoder för innehållet i sitt arbete. Kuratorsnätverket beskrev som en plats att få stöd och inspiration ifrån samt en viktig funktion för att utveckla det egna arbetet. B och A beskrev:
Ja men ett första steg är kanske att sätta sig och göra en arbetsbeskrivning, och det tar jag nog med mig att prata med mina rektorer om. - Skolkurator B
Vi har kuratorsnätverk, vi träffas en gång i månaden och då träffas vi alla kuratorer i kommunen… och framförallt delar med oss av material. När man som ny kurator så, jag hade ju ingenting att jobba med. Jag startade från noll så det var ju jätteviktigt att ha den gruppen. -Skolkurator A
Samtliga skolkuratorer upplever att det emellanåt saknas prioritet i arbetet då det inte tas några formella beslut från rektorn. Nämligen att rektorn tar initiativ till hälsofrämjande och förebyggande arbete för att underlätta implementering av det psykosociala arbetet i praktiken. Utifrån systemteorin kan det förklaras genom att olika professioner står långt ifrån varandra inom skolan. Det resulterar i splittrade mål och ett glapp mellan det psykosociala arbetet och det pedagogiska arbetet (Öquist 2018). Generellt upplever skolkuratorerna att det hade underlättat om de tillsammans med rektorn kunde besluta om långsiktiga arbetsmetoder för att uppnå ett arbete där både den psykosociala och pedagogiska inriktningen får utrymme. Ytterligare en svårighet för att åstadkomma detta menar skolkuratorerna liksom Isaksson (2016) att rektorn inte har utbildning eller erfarenhet hur det psykosociala arbetet ska bedrivas.
Skolkurator A och C uttryckte:
men också att det inte riktigt finns någon styrning i vad vi ska lägga krutet på. - Skolkurator A
Men jag tänker att det är rektorn som sätter ner foten att jo det ska ni göra och det här måste vi prioritera. Så det är mycket hur rektorn är. - Skolkurator C
6.1.3 Central chef
Samtliga skolkuratorer uppgav att rektorn på skolan är deras chef. Som tidigare nämnt har ingen rektor en psykosocial utbildningsbakgrund utan organisationen perspektiv är dominerande av den pedagogiska inriktningen. Det överensstämmer med vad Isaksson (2016) och Backlund (2007) skriver, nämligen att den pedagogiska inriktningen sätter agendan för skolkuratorns arbete. Utifrån intervjuerna uttryckte skolkuratorerna en önskan om att stå under en extern organisation med gemensam chef som leder det psykosociala uppdraget. Skolkuratorerna beskrev att de tror att
deras röst och intressen lättare skulle kunna drivas igenom inom den pedagogiska miljön med en extern chef. Skolkuratorerna menar att tydligare arbetsbeskrivningar skulle kunna tilldelas från en extern chef som är insatt i det psykosociala området.
Det skulle medföra att det reella handlingsutrymmet ökar för skolkuratorn. I enlighet systemteori skulle detta hjälpa skolkuratorn att stå under ett externt system där skolkuratorers gemensamma mål och normer sammanlänkas och skapar en gemensam inriktning (Öquist 2018). Skolkurator A och E beskrev:
så tänker jag kanske att det borde vara bra att vara samlad under en central elevhälsa där vi lyder under en chef. Som talar för vår sak. Och att vi på det viset blir en mer enad grupp… - Skolkurator A
För det kan vara ganska, just för att man är ensam att står emot en hel lärarkår med också en rektor som är pedagog i botten. - Skolkurator E
6.2 Handlingsutrymme
Samtliga intervjupersoner uppgav att de har ganska eller stort reellt handlingsutrymme och kan utforma sitt arbete fritt. Det är upp till respektive skolkurator att reglera sin tid på skolan. Varje vecka föreligger dock fasta mötestillfällen för planering och ärendegenomgång. Skolkuratorerna upplever sin arbetssituation som positiv och uppskattar att det själva får utforma sitt arbete. Det överensstämmer med Isaksson (2016) beskrivning av reellt handlingsutrymme där skolkuratorn har stort tolkningsutrymme vid utformandet av arbete. En av skolkuratorerna beskrev:
Jag upplever att jag har stort handlingsutrymme. Jag styr väldigt mycket själv utformningen av mitt arbete. - Skolkurator D
Samtliga skolkuratorer upplever att det finns ett stort förtroende och tillit från rektorn.
Backlund (2007) beskriver att skolkuratorns specialkompetens inom det psykosociala området bidrar till att skolkuratorn har möjlighet att påverka vilka insatser som ska tillföras på olika problemområden. Intervjupersonerna upplever detta genom att rektorn och lärare vänder sig till dem för att få handledning hur de ska agera och
handla kring psykosociala problem. Konsekvens av okunskap från rektorerna bidrar till att skolkuratorerna får ett stort formellt handlingsutrymme vilket uttrycks vid alla intervjutillfällen. Skolkuratorerna beskrev hur deras arbetssätt kan variera i stor utsträckning mellan skolorna och att arbetet utformas utifrån personliga intressen.
Detta är även något som Backlund (2007) beskriver, nämligen att den enskilda individen styr arbetsuppgifterna vilket kan bidra till olikheter mellan skolkuratorers arbetsmetod. Trots stor frihet i sitt reella handlingsutrymme att kunna utforma sitt arbete beskriver systemteorin att professioner tenderar att agera på likartat sätt inom samma system. Systemteori menar att det är systemet som avgör handlingarna och det går att implementeras utifrån skolkuratorernas arbetsuppgifter (Öquist 2018).
Skolkuratorerna upplever att de främst utformar sitt arbetssätt på egen hand och att det därför blir skillnad mellan hur skolkuratorer arbetar. Däremot påverkar den pedagogiska miljön till viss del arbetssättet då skolkuratorerna behöver möta skolans behov. Skolkurator C uttryckte det på följande sätt:
vilket intresse man själv har och en kurator jobbar med så många delar och det ser därför väldigt olika ut på skolor vad man fokusera på och engagera sig inom…är det många asylsökande eller är det många med utåtagerande eller hur ser skolan ut, då måste vi fokusera på dessa områden. - Skolkurator C
6.2.1 Hinder för handlingsutrymme
Utifrån samtliga skolkuratorerna föreligger det vissa hinder i handlingsutrymmet, däribland att det kan upplevas för stort och övermäktigt vilket Isaksson (2016) även lyfter fram. Intervjupersonerna upplevde särskilt i början av sin anställning att det var svårt att orientera sig i det stora formella handlingsutrymmet. Det upplevdes svårt att avgöra vad som främst borde vara fokus för arbetet. Handlingsutrymme som teori beskriver att skolkuratorns arbetserfarenhet inom skolan är en fördel till att bemästra olika redskap och nyttja sitt reella handlingsutrymme (Johnsson, Laanemets &
Svensson 2008). De två skolkuratorer som hade arbetat längre tid inom skola beskrev detta på ett tydligare sätt hur deras reella handlingsutrymme blivit större med tiden.
Däremot beskrev samtliga skolkuratorer att det finns behov av att begränsa det formella handlingsutrymmet. De framhöll en önskan om att rektorn tydligare beslutar om prioriteringar och fokusområden för att ge skolkuratorerna en större klarhet i
arbetet. Utifrån skolkuratorernas erfarenhet uppgavs även en svårighet att aldrig blir färdiga med sitt arbete, utan att det alltid finns behov som behöver tillgodoses. Det kan förstås utifrån Hatch (2008) problematisering av att arbetet inte går att kontrollera eller fånga in resultat. Det resulterar i en ovetskap om när målen är uppnådd.
Backlund (2007) beskriver den här svårigheten med att inte kunna kontrollera arbetet med att skolkuratorn själv måste sätta egna ramar för sitt arbete och besluta när arbetet är färdigt. Skolkurator F beskrev att det finns en skillnad gentemot andra arbetsplatser:
Det var svårt med strukturen i början med att ha fem skolor för alla vill ju ha en såklart, ofta och mycket...Det går ju inte att fylla i alla hål och så är det ju.
Det är väl en nackdel att det alltid finns behov som aldrig tillgodoses...Det finns inget specifikt ”nu är jag klar” med ärenden, till exempel mot om jag exempelvis skulle jobba på socialtjänsten… - Skolkurator F