Skolkuratorns
handlingsutrymme
En kvalitativ studie om skolkuratorers upplevelser av handlingsutrymme, samverkan och legitimitet i skolmiljön
Författare: Josefine Fransson & Malin Gränsmark
Examensarbete
Abstract
The aim of this study has been to get a better understanding of school counselors experience of their room for maneuver in a pedagogical environment. Consequently, examine the meaning of legitimacy and cooperation with other professions within the school. Our study emanates from six semi-structured qualitative interviews with school counselors that have been analyzed from a thematic analysis. The study consists mainly of three key concepts room for maneuver, cooperation and legitimacy.
The result shows that there is a duality around their perception of these key concepts.
School counselors find both strengths and difficulties in their profession and role at the school. Our conclusion is that school counselors need a clearer job description and support from mainly principals to enable the work more health-promoting and preventive in school. The school counselors described a desire for a central manager with an educational background more similar to theirs in order to make it easier for them to find their role at the school.
Key words: school counselors, pedagogical environment, room for maneuver, cooperation and legitimacy
Nyckelord: skolkurator, pedagogisk miljö, handlingsutrymme, samverkan och legitimitet
Tack
Vi vill framföra ett särskilt stort tack till medverkande intervjupersoner som delgett sina upplevelser och erfarenheter i sin profession. Det har hjälpt oss att få en inblick och förståelse i skolkuratorns arbete. Vi vill även tacka vår handledare Carl Hult för hans engagemang och vägledning genom studiens gång. Slutligen vill vi tacka de opponenter som gett oss konstruktiv feedback på uppsatsen.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Problembakgrund ... 4
1.2 Problemformulering ... 5
1.3 Syfte och frågeställningar ... 6
1.4 Avgränsningar... 6
2 Tidigare forskning ... 7
2.1 Skolkuratorn som ensam yrkesprofession ... 7
2.2 Skolkuratorers handlingsutrymme ... 8
2.3 Skolkuratorns legitimitet ... 10
3 Teoretiska utgångspunkter ... 11
3.1 Handlingsutrymme ... 12
3.2 Systemteori ... 13
3.3 Samverkan ... 14
3.4 Relevans för studien ... 15
4 Metod ... 16
4.1 Kvalitativ metod ... 16
4.2 Kvalitativ intervju ... 17
5 Tillvägagångssätt... 17
5.1 Litteratursökning... 18
5.2 Urval ... 18
5.3 Bearbetning av data ... 19
5.4 Analysmetod ... 19
5.5 Forskningsetiska överväganden... 21
5.6 Studiens tillförlitlighet ... 22
5.7 Metoddiskussion ... 23
5.8 Arbetsfördelning ... 25
6 Resultat och analys ... 25
6.1 Organisatoriska faktorer ... 25
6.1.1 Otillräckliga resurser ... 26
6.1.2 Otydlig arbetsbeskrivning ... 27
6.1.3 Central chef ... 29
6.2 Handlingsutrymme ... 30
6.2.1 Hinder för handlingsutrymme ... 31
6.3 Skolkuratorns roll ... 32
6.3.1 Orimliga förväntningar ... 33
6.4 Legitimitet ... 35
6.4.1 Legitimitet för förebyggande arbete ... 36
6.4.2 Rektorns roll för legitimitet ... 37
6.5 Samverkan ... 37
6.5.1 Ansvarsfördelning ... 39
7 Sammanfattning och slutdiskussion ... 41
7.1 Resultatsammanfattning ... 42
7.1.1 Slutsatser ... 43
7.2 Avslutande diskussion ... 43
7.2.1 Rekommendation för skolkuratorer ... 45
1.1.1 Generaliserbarhet ... 45
7.2.2 Förslag till framtida forskning ... 46
8 Referenslista ... 47
9 Bilagor ... 50
9.1 Bilaga 1 – Informationsbrev ... 50
9.2 Bilaga 2 – Intervjuguide ... 52
1 Inledning
Skolkuratorn som profession är en yrkesgrupp med gemensam kompetens och ämnesbakgrund. På senare har år har skolkuratorer fått större utrymme på skolan genom förstärkt skollag (2010:800, 2 kap 25§) där alla skolor i Sverige ska ha tillgång till en skolkurator. Det finns en större medvetenhet kring skolkuratorers betydelse vilket har bidragit till att skolkuratorers arbete har fått högre prioritet (Isaksson 2016). Trots denna framgång kvarstår fortfarande flera utmaningar innan skolkuratorers arbete får tillräckligt med utrymme för att bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete. För skolkuratorer innebär detta att handlingsutrymmet, det vill säga möjligheten att påverka arbetets ramar och tillvägagångssätt, i det förebyggande arbetet fortsatt är begränsad (Kostenius & Warne 2020; Isaksson 2016).
1.1 Problembakgrund
Enligt svensk skollag (2010:800, 2 kap 25§) har elever rätt till medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala insatser inom elevhälsan.
Elevhälsans psykosociala insats utförs av skolkuratorn, vars uppdrag är att stärka friskfaktorer och förebygga riskfaktorer hos elever. Skolkuratorns arbete är inställt på både individ, grupp och organisationsnivå (Skolverket 2021). Det är även viktigt att skolkuratorn samverkar med övrig personal på skolan för att skapa förutsättningar till en helhetsbild av problem och lösningar. Gemensamma mål är en förutsättning för att samverkan ska kunna ske. I samverkan med övriga professioner ska skolkuratorn sträva efter att kartlägga och tillgodose elevers olika behov (Johnsson, Laanemets &
Svensson 2008). Ytterligare en viktig förutsättning för skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan med övriga skolpersonal är legitimitet. Det är nödvändigt att skolkuratorn tilldelas legitimitet för att kunna bedriva ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete (Sherman 2016).
Professionell legitimitet innebär enligt Eriksen och Molander (2008) att det “finns ett erkännande och en acceptans för både en professions kunskapsanspråk och de intressen och värden som professionen eftersträvar att tillvarata” (s. 161). Det är omgivningen som bestämmer huruvida kunskapen är användbar och på det sättet ger legitimitet till professionen. Det innebär att skolpersonalens värderingar bedömer huruvida skolkuratorns kunskap är nödvändig eller ej inom skolan (Isaksson 2016).
Skolkuratorn arbetar på en plattform dominerad av lärarprofessionen där skolkuratorn ofta arbetar ensam i sin profession. Skolan är en tvärprofessionell verksamhet med flera olika professioner där de pedagogiska intressena är dominerande. Skolkuratorn behöver därmed anpassa sitt arbete till det pedagogiska perspektivet. Professionernas olika utbildningsbakgrund och inriktning kan försvåra arbetet med att kartlägga och lösa olika problem (Isaksson 2016). Det finns otydliga roller bland yrkesgrupperna inom skolan som kan bidra till oklara arbetsförhållanden för skolkuratorn.
Skolkuratorns arbete kan därmed komma att underskattas och inte helt förstås av övrig skolpersonal. Det tenderar att begränsa skolkuratorers handlingsutrymme föranlett av bristande samverkan och att deras arbete ges låg legitimitet bland pedagoger och rektorer (Altshuler & Reid Webb 2009). Det medför att skolkuratorers arbete inte blir lika prioriterat som lärarnas arbete. Ytterligare en utmaning är att skolkuratorer kan uppleva att utformade arbetsbeskrivningar från skolledningen är oprecisa och begränsar deras handlingsutrymme (Isaksson 2016). Det leder även till svårigheter att kontrollera och utvärdera skolkuratorers arbete utifrån effektivitet och resultat (Hatch 2008).
Enligt en kartläggning av Novus i uppdrag från Akademikerförbundet SSR framkommer det i likhet med vad andra forskare kommit fram till, nämligen att skolkuratorers arbete inte prioriteras med tillräckliga resurser. Flertal skolkuratorer upplever tidsbrist och resursbrist i att arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån elevers behov (Novus 2016). Ovanstående kartläggning utgör en grund för forskningsproblemet.
1.2 Problemformulering
Skolkuratorer är som tidigare nämnt oftast ensamma i sin profession inom skolmiljön samt påverkas av skollagen, skolledningens arbetsbeskrivningar och arbetskollegor.
De olika professionerna på skolan har inte enbart skilda roller utan även olika kunskapsmässiga bakgrunder. Professionerna styrs av olika perspektiv; pedagogisk respektive psykosocial. Lärarna utgör en majoritet på skolan vilket leder till att skolkuratorn behöver anpassa sitt arbetssätt till ett pedagogiskt perspektiv (Isaksson
2016). Med anledning av professioners olika utbildningsbakgrund och intressen inom skolan uppstår ibland skilda uppfattningar och förväntningar, som tenderar att försvåra samverkan. Bristande samverkan mellan professioner påverkar skolkuratorers handlingsutrymme. I de sammanhang där andra professioner på skolan inte värderar skolkuratorns arbete särskilt högt ges skolkuratorn låg legitimitet i sin profession (Backlund 2007). Hylander (2011) exemplifierar detta genom att skolkuratorer inte bjuds in eller inkluderas i alla sammanhang där skolkuratorns kompetens borde efterfrågas. Det kan tänkas bero på bristande förtroende och kunskap avseende skolkuratorers kompetens från skolledningen (ibid.)
Det finns begränsat med forskning avseende skolkuratorers handlingsutrymme, legitimitet och samverkan med övriga professioner. Det krävs därför mer kunskap om skolkuratorers handlingsutrymme och roll i en pedagogisk miljö, som en socionom vanligen inte arbetar inom. Utifrån detta anser vi det relevant att belysa skolkuratorers upplevelser av handlingsutrymme, samverkan och legitimitet i sin yrkesroll.
1.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka skolkuratorers upplevelser av handlingsutrymme, samverkan och legitimitet.
För att uppnå syftet har följande frågeställningar valts:
1. Hur upplever skolkuratorn sitt handlingsutrymme?
2. Hur upplever skolkuratorn sin legitimitet?
3. Hur upplever skolkuratorn den organisatoriska strukturen påverkar handlingsutrymmet?
4. Vilka möjlighet respektive svårigheter upplever skolkuratorn relaterat till sin roll inom skolan?
5. Hur upplever skolkuratorn samverkan med övrig skolpersonal?
1.4 Avgränsningar
Studien har avgränsats till att enbart inkluderar skolkuratorers perspektiv relaterat till syfte och frågeställningar. Vi är medvetna om att den pedagogiska miljön inrymmer
flera olika aspekter såsom andra professioner, skolledningen och samhällsstrukturer som berör skolkuratorns arbete. Med anledning av uppgiftens omfång är det nödvändigt att begränsa studiens inriktning till att endast belysa skolkuratorers upplevelse.
2 Tidigare forskning
I följande avsnitt redogörs tidigare forskning. Den forskning som bedömts relevant för vår studie består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar både svenska och internationella. Våra huvudsakliga källor är två avhandlingar, Elevvård i grundskolan – resurser, organisering och praktik skriven av Åsa Backlund och Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer skriven av Christine Isaksson. Vald forskning tematiseras utifrån tre rubriker: skolkuratorers handlingsutrymme, skolkuratorn som ensam yrkesprofession och slutligen skolkuratorers legitimitet.
2.1 Skolkuratorn som ensam yrkesprofession
Isaksson (2016) undersöker skolkuratorns yrkesroll som ensam yrkesgrupp i en pedagogisk miljö. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv arbetar skolkuratorn i en verksamhet där lärare utgör den dominerande yrkesgruppen. Skolan står för kunskap och elevernas resultat står som huvudsyfte för organisationen. Backlund (2007) förklarar att det bidrar till att andra professioner däribland lärare samt skolledningen sätter agendan för skolkuratorns arbete. Isaksson (2016) problematiserar detta genom att rektorerna ofta har en yrkestillhörighet närmare lärarnas vilket kan göra det svårare för rektorn att förstå skolkuratorns yrkestillhörighet. Detta resulterar i att skolkuratorn behöver anpassa sitt arbete utifrån sin yrkestillhörighet i den pedagogiska kontexten (ibid.)
Både Backlund (2007) och Isaksson (2016) framhåller vikten av ett kontinuerligt samarbete mellan skolpersonal krävs för att nyttja olika kunskaper och kompetenser.
Däremot beskriver Backlund (2007) att det kan vara svårt att komma överens mellan det olika yrkesgrupperna inom skolan. En förklaring till detta kan vara att det råder oklara rollfördelningar mellan skolledningen, lärarna och skolkuratorn. En
problematisk effekt Backlund tar upp är att parterna konkurrerar om att slippa ta ansvar för vissa arbetsuppgifter i det direkta arbetet med elever och i de situationer där elevens föräldrar ska involveras. Liksom Backlund menar Curry och Bickmore (2012) att det är en konsekvens av oklara roller där parterna inte är överens med vad som förväntas av dem och vilka ansvarsområden som respektive part ansvarar för.
Författarna förklarar detta genom att skolkuratorn med utgångspunkt har ett begränsat handlingsutrymme, som kan ge upphov till en felaktig rollfördelning. Skolkuratorer kan utifrån detta uppleva att deras kompetens och yrkestillhörighet får en liten betydelse i den pedagogiska miljön. Hylander (2011) beskriver samma fenomen genom att lyfta fram att skolkuratorer upplever sin roll som diffus. Skolledningen uppmärksammar eller använder inte skolkuratorns funktion i den utsträckning som skolkurator önskar utifrån sin yrkeskunskap. Detta resulterar i att gränsdragningar mellan professioner blir otydliga och det blir svårt för skolkuratorer att få det enskilda stödet från sin rektor (ibid.)
Sherman (2016) skriver att skolkuratorn har en betydelsefull roll inom skolan avseende stöd, rådgivning och konsultation samt samverkan både inom skolan och med andra verksamheter i samhället. Skolkuratorn sammankopplar skolan, hemmet och samhället i syfte att bilda en helhet. Isaksson (2014) menar att skolkuratorns handledning och konsultation till lärare kan stärka skolkuratorns position och yrkesroll eftersom det möjliggör ökat inflytande av ett socialt perspektiv i den pedagogiska miljön. Backlund (2007) skriver att det krävs att rektorer ger utrymme och rätt resurser för det förebyggande arbetet och kunskapsutveckling för skolkuratorers arbete. Generellt upplever skolkuratorer det lättare att samarbeta med professioner inom elevhälsan eftersom samarbetet inte är dominerat av pedagogiska intressen (ibid.).
2.2 Skolkuratorers handlingsutrymme
Backlund (2007) beskriver att skolkuratorn styr psykosociala insatser i elevvården och formulera vilka insatser som är nödvändiga för att hantera olika problem.
Skolkuratorn besitter specialkompetens och kan påverka organisationens inriktning avseende olika problemområden (ibid).
Isaksson (2016) skriver att skolkuratorn är beroende av tydliga arbetsbeskrivningar från skolledningen för att kunna bedriva sitt arbete på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Arbetsbeskrivningar kan betraktas som en resurs för skolkuratorn att få legitimitet i förhandlingssituationer med andra professioner inom skolan. Med hjälp av en arbetsbeskrivning kan skolkuratorer får tyngd i sitt arbete. Isaksson delar upp skolkuratorers handlingsutrymme informellt och formellt. Informellt handlingsutrymme innebär på vilket sätt skolkuratorers kompetens bemöts av övrig skolpersonal. Skolkuratorns formella handlingsutrymme påverkas av arbetsbeskrivningar för vilka arbetsuppgifter skolkuratorn blir tilldelad av rektorn.
Det formella handlingsutrymmet har stort tolkningsutrymme vilket medför att skolkuratorn endast har vissa ramar och kan inom dessa själva bestämma innehållet (ibid.). Hatch (2008) problematiserar skolledningens förväntningar på skolkuratorns arbete och framhåller svårigheten att kontrollera och utvärdera skolkuratorns arbete utifrån effektivitet och resultat. Detta tenderar att underskatta skolkuratorns arbete enligt författaren. Backlund (2007) menar att avsaknad av kontroller av arbetet och förväntningar gör att skolkuratorn behöver skapa egna sätt att rama in sitt arbete.
Skolkuratorns arbetsuppgifter och profession styrs därför i stor utsträckning av den enskilda individen vilket kan bidrar till olikheter mellan skolkuratorers arbetsmetod (ibid.).
Isaksson (2016) skriver att skolkuratorers informella handlingsutrymme utformas gentemot lärarnas och rektorernas inställning till skolkuratorers arbete. Hylander (2011) har genomfört en studie med fokus på föreställningar som elevhälsans professioner, lärare, rektorer har med avseende på sitt eget yrkesuppdrag och andras uppdrag. Hylander skriver att skolkuratorerna i studien upplever att rektorer inte har tillräckligt förtroende eller kunskap för skolkuratorns kompetens. Skolkuratorerna upplever även att rektorer inte anser att skolkuratorn ska engagera sig i frågor som berör de organisatoriska frågorna, utan enbart bjudas in för samverkan gällande frågor som berör elevhälsan. Däremot skriver Hylander att skolkuratorerna själva anser sig besitta kompetens inom fler områden än de inkluderas i, exempelvis administration och organisering. Ovanstående tenderar att begränsa skolkuratorers informella handlingsutrymme (ibid.).
Backlund (2007) skriver att lärare och skolkuratorn vanligtvis är överens om värdet och behovet av psykosociala insatser. Däremot kan skolkuratorn och lärare har skilda uppfattningar avseende elevers behov av riktade insatser. Professionerna kan också ha skilda åsikter kring arbetsmetoder vilket kan försvåra samarbetet (ibid.). Det innebär att skolkuratorers reella handlingsutrymme bestäms utifrån både formellt och informellt handlingsutrymme (Isaksson 2016).
2.3 Skolkuratorns legitimitet
I svensk skollag (2010:800) framgår det att elever ska ha tillgång till en skolkurator.
Skollagen är utformad på det sättet att det ger skolledningen möjlighet att besluta hur elevhälsa ska utformas och i vilken omfattning tillgången till en skolkurator ska vara.
Det kan bidra till att vissa skolor har stor tillgång till en skolkurator medan vissa skolor inte har samma tillgång (2 kapitlet 25 § skollagen; proposition 2009/10:165).
Det här framhåller även Backlund (2007), nämligen att skolkuratorn är en mindre självklar resurs på skolan även om det flesta skolor har någon form av skolkurator skiljer sig tjänstgöringstiden avsevärt.
Isaksson (2016) skriver att det finns ett legitimitetsproblem för skolkuratorn med anledning av att professionen arbetar i en verksamhet som domineras av lärarprofessionen. Till följd av detta kan skolkuratorers handlingsutrymme begränsas och kontrolleras av lärare och skolledningen som inte har kunskap inom skolkuratorns ämnesområde. Därför är det viktig att skolkuratorer ges legitimitet i sin profession från rektorer, lärare och politiker för att få formellt och informellt handlingsutrymme i sitt arbetsområde (ibid.).
Legitimitet behöver förstås i relation mellan individer, handlingar, beteende och normer i den sociala kontexten. För att uppnå legitimitet krävs det att professioner anpassa sig till nya idéer som etableras inom yrkesområdet. Skolkuratorn befinner sig i en pedagogisk miljö där det sällan råder fullständig enighet mellan olika yrkesgrupper vilket kan leda till konflikter (Hedlund 2004). Isaksson (2016) vidareutveckla Hedlunds resonemang och beskriver att det skapar ett asymmetriskt
styrkeförhållande som påverkar skolkuratorns legitimitet på ett negativt sätt.
Backlund (2007) beskriver att det är en ständig kamp för skolkuratorer att leva upp till omgivningens förväntningar och föreställningar. Detta för att få legitimitet för sitt arbete och därmed tillräckliga resurser i sitt arbete. Anledningen till detta är att skolan som organisation är angelägen att resurserna används ekonomiskt och effektiv.
Skolans mål är att stärka och utveckla den pedagogiska miljön vilket bidra till att lärarna tilldelas mer utbildning och resurser. Utifrån både Backlund (2007) och Isaksson (2016) kan därför skolkuratorn i sin profession uppleva utmaningar att få legitimitet, vilket även påverkar handlingsutrymmet.
Skolkuratorn inom elevhälsan har ingen yrkeslegitimation trots att arbetet kräver adekvat utbildning för att bedriva ett professionellt arbete. Det kan påverka elevhälsans utformning av arbetet när andra professioner inom elevhälsan besitter en yrkeslegitimation (Hylander 2011). Enligt motion 2017/18:770 framgår det att kuratorer vanligen har en socionomutbildning vilket medför att kuratorn fått lämplig kunskap om socialt arbete. Motionen beskriver även att skolkuratorer har en viktig funktion på skolan att hantera elevers svåra situationer vilket borde delges med legitimation för yrkesgruppen. En legitimation för skolkuratorer skulle göra det möjligt att höja statusen för skolkuratorns roll på skolan (ibid.). En svårighet som Akademikerförbundet SSR (2017) beskriver gällande att skolkuratorer inte har en yrkeslegitimitet är att kompetenskraven kan vara bristfällig när det saknas reglering.
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter för analys av insamlad empiri. Studien utgår från handlingsutrymme, systemteori och samverkan. Dessa teoretiska utgångspunkter ämnar bidra till en fördjupad förståelse av forskningsämnet.
3.1 Handlingsutrymme
Handlingsutrymme som begrepp skildrar professionsutövares möjlighet att själva agera och arbeta inom organisationen (Johnsson, Laanemets & Svensson, 2008). Det förekommer två dimensioner av begreppet där den ena delen handlar om strukturella dimensioner och den andra kring den enskildes kompetens (Wallander & Molander 2014).
En individs handlingsutrymme bestäms dels utifrån i vilken utsträckning professionen är styrd av lagar, regler och traditioner och dels utifrån individuella faktorer. De individuella faktorerna innefattar professionsutvöarens förhållningssätt och egna professionella tolkning av formella styrdokument. Den enskilda professionsutövarens inställning till sin egen roll i relation till samspel med andra kollegor och samhällets förväntningar på yrkesrollen påverkar i sin tur hur handlingsutrymmet används.
Individens tidigare upplevelser och arbetslivserfarenheter är också bidragande faktorer. Detta bidrar till en skillnad i hur personen nyttja sitt handlingsutrymme där yrkespersoner har olika redskap för sitt yrkesutövande. Handlingsutrymmet bestäms även utifrån professionsutövarens personlighet och sociala kompetens. Det är även viktigt för professionsutvöaren att ha god kännedom om organisationens traditioner och administrativa funktion samt ha ett gott anseende hos övrig personal för att nyttja och utvidga sitt handlingsutrymme (Johnsson, Laanemets & Svensson 2008).
Svensson (2010) beskriver att professionsutövarens handlingsutrymme i praktiken benämns som reellt handlingsutrymme, vilket formas utifrån formellt och informellt handlingsutrymme. Det formella handlingsutrymmet styrs av främst lagar, arbetsbeskrivningar och vad som står i anställningsavtalet. Individens formella handlingsutrymme avgörs därmed utifrån det utrymme professionsutövaren tilldelas av organisationen för att kunna utföra sina arbetsuppgifter självständigt. Informella handlingsutrymmet skildrar normer och föreställningar gällande hur professioner bör utföra sitt yrkesutövande och agera i interaktion med kollegor. Informellt finns det en gemensam tolkning av hur lagar och arbetsbeskrivningar ska implementeras i praktiken. Det informella handlingsutrymmet påverkas och förändras beroende på gruppens utformning. Bortfall och tillkomst av nya medarbetare har därför en
påverkan på det informella handlingsutrymmet. Det sammantagna handlingsutrymmet inrymmer därför både det formella handlingsutrymmet vad organisationen ger och det informella handlingsutrymmet vad gruppen ger (ibid.).
3.2 Systemteori
Systemteori bygger på Aristoteles ord “helheten är större än summan av delarna”
(Öquist 2018, s.7). Författaren förklarar detta genom att helheten står för ett system vilket skapar en djupare innebörd än vad ensamma delar gör. Att tänka utifrån system bidrar till att koppla samman enskilda händelser och att se mönster av förändringar (Öquist 2018).
Systemet är en helhet som fungerar med anledning av att varje enskild deltagare är ömsesidigt beroende av varandra. Det uppstår ett socialt system där individerna får olika roller och funktioner. Sociala system är öppna system vilket bidrar till att systemen påverkas av omgivningen. För att förstå och förändra ett system måste samspelet mellan individ och system betraktas (Røkenes & Hanssen 2012).
Människor i samma system tenderar att agera på likartat sätt. Det betyder att individens agerande är en respons på kontexten och att individens handlingar kunde sett annorlunda ut i ett annat system (Öquist 2018). Tonvikten ligger på relationer, processer och strukturer i gruppen och förhållningssättet till utomstående system för att förstå hur problem uppstår. Individer ingår i flera system vilket bidrar till att problem kan vandra mellan olika system och inom ett system. Det menas med att roten till problemet kan uppstå i en del av systemet och komma till uttryck i en annan del (Svedberg 2021).
Inom systemteorin är det viktigt att vara medveten om de nivåer som finns inom systemet. Det är avgörande oavsett om det handlar om att förstå organisationers uppbyggnad, kommunikationen inom organisationer eller kunskapsutveckling. Alla system består av en hierarki för att kunna upprätthålla gränserna mellan systemets olika plan så att helheten kan kvarstå (Öquist 2018). Indelningen av hierarkiska nivåer kan ske genom status eller funktion inom organisationen. Utformas hierarkins nivåer utifrån funktion kan medarbetarna samlas med rätt kompetens för uppgiften
oberoende deras status (Svedberg 2021). Öquist (2018) beskriver att systemet kräver kopplingar mellan olika nivåerna i systemet. Kopplingar kan vara gemensamma normer och värderingarna som länkar samman de olika delarna i systemet. Skolan är ett splittrat system vilket innebär att skolan inte lika tydligt bärs upp av gemensamma mål som andra system gör. Det finns ett för stort glapp mellan uppgiftssystemet, normsystemet och yrkesidentiteten på skolan som separerar nivåerna och de enskilda individerna som ingår i systemet (ibid.).
3.3 Samverkan
Enligt Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) innebär det sociala arbetet till stor del i att vara spindeln i nätet och att lyckas samverka med andra aktörer. Samverkan är en viktig del i att lyckas skapa helhetsbilden över det behov som finns. Samverkan anses generellt vara en positiv aktivitet och möjlighet till förbättring. I praktiken finns det inget som skiljer begreppen samverkan och samarbete åt utan båda står för att arbeta tillsammans eller att anstränga sig gemensamt i syfte att uppnå ett gemensamt mål. Ove Grape (2015) förklarar begreppen på liknande sätt genom att det handlar om att olika yrkesgrupper kan komplettera varandras kompetenser och kunskaper.
Samverkan har varit en central del inom det sociala arbetet och under de senaste årtiondena har samverkansprojekt ökat. Detta kan förklaras med hjälp av att det funnits politiska intressen i att bättre kunna effektivisera insatserna för speciellt utsatta grupper. Ytterligare en förklaring till att organisationer eftersträvar samverkan för ökad legitimitet gentemot andra organisationer (Johnsson, Laanemets & Svensson 2008). Samverkan kan även bidra till att organisationerna kan besitta resurser som organisationen annars skulle sakna. En konsekvens av detta kan vara att organisationens motiv till samarbete blir att nå den andres resurser heller än att själv dela med sig. Det kan även leda till att ena parten anses sig ha tolkningsföreträde och på det viset kunna få gehör för sina egna intressen än att lyssna in andras. Om detta är utfallet av samverkan kan det bli till nackdel för klienten som är i behov av hjälp (ibid.).
Tyngdpunkten ligger på att fånga helhetsbilden av individens behov. Skolkuratorns roll på skolan handlar om att verka för att en helhetssyn ska tillämpas och att se till att eleven får det stöd som behövs (Johnsson, Laanemets & Svensson 2008). Det finns flera yrkesprofessioner på skolan och det kan vara en positiv effekt att nå resultat när tvärprofessionella arbetsgrupper samarbetar. Att samarbeta mellan yrkesprofessioner kan innebära ökad förståelse för helhetsbilden och ett effektivare resultat när insatser kommer från flera professioner. Förutom att det ger bättre resultat för klienten så bidrar det till att aktörerna får lärande och ökad förståelse för andra professioners kunskap (ibid.).
Vid samverkan kan det uppstå konflikter eller spänningar mellan det olika parterna.
Därför krävs det vissa förutsättningar för att samverkan ska kunna fungera. Första steget är att det finns gemensamma mål, en samordnad politisk ledning, tydlig ansvarsfördelning och resursmässiga förutsättningar för samverkan. En fungerande samverkan bygger även på att samtliga som ska samarbeta är motiverade till detta.
Ytterligare en aspekt för ett fungerande samarbete är tydliga regler, en ansvarsfördelning och att rollfördelning är tydlig. Samverkan kräver en hög grad av nära arbete mellan de olika parterna för att lyckas skapa gemensamma referensramar och metoder. Det finns många sätt att organisera samverkan och därför blir ledningen en viktig aktör för en lyckad samverkan (Johnsson, Laanemets & Svensson 2008).
Att chefen besitter kunskap kring andra enheter och bemästra ledarskap i flera led bidrar till en god samverkansprocess. Det är även chefens ansvar att utforma arbetsfördelningen som gynnar välfungerande rutiner där varje enskild kompetens får utrymme. Slutligen kan gemensamma mål vara den mest grundläggande aspekten för att lyckas uppnå ett gott resultat vid samverkan (Grape 2015).
3.4 Relevans för studien
Utifrån ovanstående beskrivning av teoretiska utgångspunkter anser vi dessa lämpliga att använda vid analys av empiri. Teorierna belyser olika perspektiv i enlighet med syftet och frågeställning som i studiens kommande analysdel bidrar med en fördjupad förståelse. Handlingsutrymme är en central utgångspunkt i vår studie. Genom teorin kan vi undersöka skolkuratorns reella handlingsutrymme utifrån formellt och
informellt. Systemteorin lyfter upp systemet och helheten som en viktig aspekt vid analys av resultat. Skolkuratorn ingår i ett system där det finns bristande kopplingar mellan de olika delarna, vilket bidrar till relevans för studien. Slutligen kan samverkan bidra till att fånga helheten inom skolan där olika professioner utgör viktiga delar. Samverkan kan förklara skolkuratorns arbetsmetod i en pedagogisk miljö där flera viktiga yrkesgrupper ingår i. Gemensamt för teorierna är att de fokuserar på samspelet mellan olika yrkesgrupper, vilket tillsammans kompletterar varandra vid analys av empirin.
4 Metod
I följande avsnitt redovisas och motiveras vårt metodval för studien. Avsnittet inkluderar metodologiska överväganden, forskningsprocessen och vald analysmetod.
Följaktligen diskuteras studiens tillförlitlighet, forskningsetiska överväganden och metodval.
4.1 Kvalitativ metod
För vår studie är kvalitativ metod mest relevant för att besvara uppsatsens syfte.
Kvalitativ metod avgränsar sig till färre människor jämfört med kvantitativ forskningsmetod, vilket möjliggör en djupare förståelse av skolkuratorernas arbete (Ahrne & Svensson 2015). Empirin bygger på sex intervjuer med skolkuratorer. I den kvalitativa metoden har hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats valts för att tolka och förstå empirin.
Thomassen (2007) beskriver att hermeneutiken huvudsakligen vill återskapa och förstå människors subjektiva upplevelser av sociala fenomen. Enligt hermeneutiken krävs tolkning av datamaterial för att förstå olika innebörder eftersom de inte existerar i en helt objektiv verklighet (ibid.) Det beskrivs som hermeneutiska cirkel
“1) tolkning från textens detaljer till dess helhet och omvänt; 2) tolkning från vår egen referensram till texten och omvänt.” (NE 2021). Vår referensram beskrivs som vår förförståelse. Förförståelsen grundar sig dels utifrån tidigare erfarenheter och dels läsning av forskning till aktuell studie. Det utvidgar vår tolkning och förståelse av
olika delar och helheten. Hermeneutiken fungerar som ett redskap för att förstå skolkuratorers upplevelse av handlingsutrymme, samverkan och legitimitet. Genom intervjuer med skolkuratorer kan vi enligt Thomassen uppnå horisontsammansmältning där olika förståelsehorisonter smälter samman och skapar en förståelse av skolkuratorers upplevelser (Thomassen 2007).
I enlighet med Thomassen (2007) behöver vi som forskare vara medvetna om vår referensram vid tolkning av materialet. Detta för att inte styra studien i en förutbestämd riktning utan vara öppna för skolkuratorernas upplevelser. En medvetenhet om vår förförståelse och fördomar kan även skapa funderingar och frågor. Dessa frågor skapar en inriktning för studien och frågorna förväntas bli besvarade i mötet med skolkuratorerna. Utifrån vår studie har vi ett bestämt syfte och frågeställningar vilket ramar in studien. Däremot finns möjlighet att det insamlade materialet får styra riktningen där intervjupersonernas svar blir ledande (ibid.).
4.2 Kvalitativ intervju
Vår empiri har inhämtats genom sex intervjuer med skolkuratorer där dessa bidra med en inblick i deras upplevelser, resonemang och erfarenheter. Varje intervjutillfälle har varit mellan 50–60 minuter. En semistrukturerad intervjumetod har valts för att kombinera strukturerade och öppna frågor. De strukturerade frågorna är förutbestämda och formulerades i en intervjuguide (se bilaga 2). Det öppna frågorna är följdfrågorna som ställdes utifrån det intervjupersonerna uttryckte (Bryman 2018).
Öppna frågor gör att studien kan fånga in olikheterna hos deltagarna samt möjlighet att nyanserat resonera kring sin upplevelsevärld (Yin 2013). Intervjuprocessen framstår därmed som flexibel utifrån den rådande kontexten. Samtidigt som det finns avgränsningar i vilka teman som studeras finns det en möjlighet för intervjupersonen att röra sig i olika riktningar inom temat (Bryman 2018).
5 Tillvägagångssätt
Nedan beskrivs studiens tillvägagångssätt för att ge läsaren en förståelse och inblick i processen till det slutgiltiga resultatet.
5.1 Litteratursökning
Litteraturen som har används vid studiens avsnitt tidigare forskning bygger främst på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom området handlingsutrymme, samverkan, organisatoriska faktorer och legitimitet.
Litteratursökningen har främst gjorts utifrån Libris, Diva, OneSearch, SwePub, ProQuest och Google Scholar. Centrala sökord som vi använt oss av för att hitta information är: skolkurator, legitimitet, handlingsutrymme, skola, yrkesprofession, organisation och samverkan. Begrepp som vi sökt på engelska är: legitimacy, room for maneuver, cooperation, school organization, school och school counselor.
5.2 Urval
Vår studie består av sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar inom grundskolan. Val av intervjupersoner har bestämts utifrån ett strategiskt urval. Det innebär att urvalet görs medvetet och baseras på studiens syfte och frågeställningar.
Målet är att få fram datainsamling som är mest relevant för studiens innehåll genom att endast rikta in sig på en datainsamlingsenhet, nämligen skolkuratorer. Detta ger oss en fördjupad förståelse för hur skolkuratorer upplever sin arbetssituation i samband med frågeställningarna (Yin 2013).
Utifrån studiens frågeställning och syfte är skolkuratorer en given profession vid insamling av empiriska data. För att begränsa området har vi tillfrågat skolkuratorer i södra Sverige. Utifrån studiens omfång utgår vi från sex intervjupersoner.
Inledningsvis formulerades ett informationsbrev (se bilaga 1) som via mail skickades ut till ett flertal skolkuratorer inom ett län i södra Sverige. Vi valde att boka in och genomföra intervjuer med de skolkuratorer som först hörde av sig och var intresserade av att delta. De flesta kuratorerna som vi skickade ut informationsbrev till svarade inte och vissa svarade att de inte kunde delta av olika anledningar. Studiens empiri representerar skolkuratorer från fem olika kommuner. Samtliga intervjupersoner som önskade delta efterfrågade en intervjuguide för att kunna läsa igenom frågorna innan intervjutillfället. Vi tillmötesgick det önskemålet och skickade en intervjuguide inkluderande de strukturerade frågorna. Hälften av intervjupersonerna uppgav vid
intervjutillfället att de läst igenom intervjuguiden innan, medan resterande uttryckte att de inte hunnit läsa igenom. Genomförandet av intervjuerna skedde via kommunikationsplattform Teams föranlett av rådande pandemi Covid-19. Innan varje intervjutillfälle efterfrågade vi samtycke till att vi spelade in intervjun, vilket accepterades av samtliga skolkuratorer. Vid intervjutillfället förmedlade vi att de när som helst kunde påtala om någon fråga var oklar och behövde förtydligas.
5.3 Bearbetning av data
Transkribering av intervjuerna påbörjades efter varje intervjutillfälle. Vi delade upp transkriberingen mellan oss för att effektivisera processen. Inspelningsmaterialet spelades in och sparades hos den som skulle transkribera intervjun. Materialet var oåtkomligt för obehöriga och transkriberingen sparades via Google Drive där personliga uppgifter uteslöts. Vi valde att inte skriva ut icke-verbal kommunikation exempelvis tonläge, miner eller andra uttryck i transkriberingen. Det med anledning till att vi inte ansåg att icke-verbal kommunikation tillför eller hade någon betydelse för studiens syfte. Bekräftande ord som ger stöd för samtalet och tonläge har vi enbart transkriberat när det ansetts nödvändigt. Utöver det har inspelade materialet transkriberats i sin helhet till text.
5.4 Analysmetod
Målet med en tematisk analys på datamaterial är att finna förklaringar och fördjupad förståelse av det som studeras (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014). Det finns sex faser som används för att göra en tematisk analys av materialet (Braun & Clarke 2006).
Första steget i den analytiska processen är att sortera materialet och läsa in sig på materialet. Det innebär att skapa en överblick över datamaterialet för att underlätta den fortsatta analysen (Andreasson & Johansson 2020). Transkriberingen utgör en viktig funktion i att kunna göra en tematisk analys. Vid transkriberingen började vi titta närmare på materialet och här var det viktigt att få med all användbar information från intervjuerna. Vid en tematisk analys är små ord och bekräftande ord inte nödvändiga, därför uteslöt vi att transkribera dessa. Vi läste igenom vår transkribering flera gånger för att bli insatta i datamaterialet (Braun & Clarke 2006).
Nästa fas börjar med att ta ut relevant data för att skapa en första kodning av materialet. När vi läst transkriberingen skapade vi oss en bild över vad som var relevant data för vår studie. Relevant data som uppfattades intressant för analysen och kunde hänvisas till det mest grundläggande delarna av råmaterialet (Braun & Clarke 2006). Första kodningen innebär att identifiera textdelar och koppla samman dem enligt särskilda principer utifrån analysprocessen. Vid denna fas tog vi endast utdrag av materialet och listade dem utifrån koder utan att göra någon tolkning på data (Watt Boolsen 2007). Exempel på utdrag som vi kodade är: arbetsuppgifter, samverkan och roll.
Tredje fasen i analysprocessen var att börja analysera koderna och söka efter gemensamma teman. För att lättare kunna organisera koderna till teman visualiserade vi processen genom att sortera våra tidigare listor och sorterade dem utifrån olika teman med hjälp av färg. Målet i det här steget var att finna samband som flätar samman koderna och på det viset bilda olika teman (Braun & Clarke 2006). I slutet av denna fas fick vi fram teman och underteman från allt material som kodats.
Exempel på det här är: arbetsbeskrivning, hinder i samverkan och otydlig roll.
Vid fas fyra innebär det att gå igenom olika teman och bedöma om det finns tillräckligt med data för att stödja dem med (Braun & Clarke 2006). I den här fasen kunde vi börja knyta samman vår tidigare forskning och teorier till det insamlade materialet för att formulera namn på teman som kan spegla relevant data. Teman ska ge en bra förståelse och fånga relevant data som samlats in (Bryman 2018). Under fas fem undersökte vi tänkbara kopplingar och samband mellan teman. Genom att ställa teman mot varandra kunde vi skapa oss en överblick om teman relaterade till varandra i någon form av sekvens (Bryman 2018). I det här stadiet handlar det om att förfina teman och identifiera vad varje tema handlar om och vilken aspekt av data som varje tema fångar. Genom att göra detta kan vi ge en tydlig sammanhängande tolkning av materialet med hjälp av våra avgränsade teman (Braun & Clarke 2006). Resultatet för vår analys var att vi fick fram fem antal övergripande teman och nio antal delteman.
Slutligen i fas sex handlar det om att ge tyngd till teman och visa att det är intressanta och viktiga för vår studie. Genom att kortfattat beskriva temans relevans för studien
och koppla dessa till våra forskningsfrågor kan vi stärka sambandet mellan olika teman och vår studie (Bryman 2018).
5.5 Forskningsetiska överväganden
Vid forskning är det viktigt att utforma metoden för studien på sådant sätt att det inte går emot etiska riktlinjer. Forskningen ska bedrivas på det sättet att ingen skada uppkommer för de personer som är del av studien. Med hänsyn till Lagen om etikprövning som avser människor (SFS 2003:460) säkerställs ett övergripande skydd för intervjupersoner och andra typer av informanter i forskningsprojektet. Grunden i lagen är att säkerställa att de deltagandes intresse i att få skydd mot integritetsintrång beaktas. Vår studie följer de etiska riktlinjerna i syfte att minimera risk för fysisk eller psykisk skada för deltagare (Vetenskapsrådet 2017).
Vår studie motiveras av en kunskapslucka avseende skolkuratorers upplevelser av sitt handlingsutrymme, samverkan och legitimitet. Därför anser vi att studien är relevant i syfte att frambringa ny kunskap inom forskningsämnet. Däremot krävs etiskt övervägande och hänsyn till lagen om etikprövning (SFS 2003:460) för att förhindra skaderisk för deltagarna. Deltagarna uttryckte muntligt ett samtycke om medverkan i studien och hade möjlighet att omedelbart avsluta sin medverkan. Övervägandet av det etiska riktlinjerna grundar sig i fyra begrepp, sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. I offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) finns bestämmelser om att ge skydd till enskilda inom forskning. Vid sekretess gäller tystnadsplikt och informationen ska inte muntligt eller skriftligt föras vidare.
Konfidentialitet är viktigt att beakta för att inte röja personlig information, därför har vi inte valt att benämna vilka kommunerna vi har valt i studien. Dessutom beaktar studien integritet där den medverkandes privatliv skyddas på så sätt att privata frågor inte ställs. Vi har även strävat efter ett värderingsfritt förhållningssätt för att möjliggöra för deltagarna att delge sitt synsätt på ett fritt sätt (Vetenskapsrådet 2017).
Slutligen har ljudinspelning från intervjuerna att raderas när transkriberingen är genomförd. Detta för att skydda materialet från att föras vidare till obehöriga. Studien följer Vetenskapsrådets (2017) krav på objektivitet vid resultat och analys. Detta
kräver en medvetenhet från vår sida att inte låta egna intressen styra urvalsprocessen, empirin och slutligen analysen.
5.6 Studiens tillförlitlighet
Kvalitativ forskning ställer krav på tillförlitlighet i en studie. Tillförlitlighet bedöms enligt Bryman (2018) inom kvalitativ forskningsmetod utifrån fyra delkriterier:
trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Dessa begrepp motsvarar de centrala begreppen validitet och reliabilitet inom den kvantitativa forskningsmetoden (ibid.).
Trovärdighet innebär i vilken utsträckning resultatet representerar den sociala verkligheten. Forskaren ska presentera ett resultat som överensstämmer med intervjupersonerna resonemang (Bryman 2018). Då aktuell studie undersöker skolkuratorers egna upplevelser och resonemang har deras svar återgetts med största noggrannhet. För att säkerställa att vi tolkat intervjupersonens svar på ett korrekt sätt har vi under intervjutillfällena upprepat det personen sagt samt ställt följdfrågor i syfte att förtydliggöra eller vidareutveckla. Vid oklarheter i det insamlade datamaterialet har aktuell intervjuperson kontaktats.
Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet kan generaliseras utöver studiens kontext till liknande sociala miljöer. I beaktande av denna studie som inkluderar ett sex stycken intervjupersoner är fokus att få en fördjupad förståelse av skolkuratorernas arbetssituation (Bryman 2018). I koppling till denna studie är analytisk generalisering aktuellt att använda. Analytisk generalisering innebär att studiens resultat knyter an till teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det kräver en noggrann bedömning utifrån dessa utgångspunkter att bedöma om studiens resultat kan överföras till liknande empiriska objekt. Analysen bygger på likheter och skillnader i olika kontexter där läsaren själv får göra en egen bedömning gällande studiens generaliserbarhet (Ahrne & Svensson 2015). I denna studie har vi i möjliga mån återgivet intervjupersonernas svar på ett utförligt och nyanserat sätt. Vår avsikt är att studiens resultat snarare ska generaliseras till teori än till samtliga skolkuratorer i Sverige.
Pålitlighet skildrar i vilken utsträckning forskningsprocessen redogörs med fullständiga beskrivningar av tillvägagångssätt och förhållningssätt (Bryman 2018). I aktuell studie redogörs arbetsgången och vilka val som tagits i forskningsprocessen.
Under metoddiskussion (se nästkommande avsnitt 8.8) förs en kritisk belysning kring metodval, hur datainsamlingen har fungerat och andra påverkansfaktorer.
Konfirmering handlar om forskarens kontroll av personliga värderingar samt medvetenhet om teoretisk inriktning i studiens forskningsprocess och slutgiltiga resultat. Inom den kvalitativa metoden saknas fullständig objektivitet vilket innebär att forskare behöver säkerställa handlade i enlighet med god tro (Bryman 2018). I denna studie har vi strävat efter att inte låta egna värderingar och antagande styra studien i en särskild riktning. För att inte medvetet låta vår förståelse och värderingar påverkar studiens utfall har vi haft öppen kommunikation med varandra och vår handledare. Således vid intervjutillfällena har vi strävat efter en utforskande inställning för att låta skolkuratorernas upplevelse vara i främsta fokus.
5.7 Metoddiskussion
Kvalitativa forskning kritiseras för att vara subjektiv och grundar sig i forskarens osystematiska uppfattning om vad som är betydelsefullt i forskningsprocessen. Till skillnad mot kvantitativ forskningsansats tillämpar den kvalitativ metoden ett mer öppet perspektiv där forskaren betraktas som det viktigaste verktyget vid datainsamlingen. Det innebär att forskaren ges möjlighet att styra studien utifrån sina värderingar och intressen (Bryman 2018). I denna studie visar det sig genom att våra personliga värderingar och antagande kan ha färgat intervjupersonernas svar. Genom att vi bestämt studiens inriktning och vilka frågor som ställdes behövdes en medvetenhet om vår subjektiva ton. Studien kan även ha påverkats av att intervjuguiden skickades ut i förväg. Det kan ha bidragit till att intervjupersonerna läst in sig på ämnet och planerat sitt svar utifrån vad de anser studien ska undersöka.
Eftersom hälften av intervjupersonerna inte hade läst igenom frågorna i förväg och att resterande endast skannat igenom frågorna anser vi att intervjupersonerna svarat utifrån sin egen uppfattning. Således vid transkriberingen kan det finnas en subjektiv
ton när vi bestämmer vart punkt och kommatecken ska vara för att betona vissa ord till en specifik betydelse. Däremot har studiens syfte och frågeställningar varit vägledande och styrande under hela forskningsprocessen.
Kvalitativa intervjuer benämns som ett oslagbart verktyg för att belysa ett socialt fenomen utifrån olika personers perspektiv. Trots det föreligger vissa potentiella svagheter som forskaren behöver vara medveten om för att motverka. Forskaren behöver vara lyhörd för vad intervjupersonen faktiskt menar och dess innebörd för att kunna ge en sanningsenlig analys (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Valet av semistrukturerade intervjuer i denna studie grundar sig i att vi både eftersträvade strukturerade och öppna frågor. Detta för att förhålla oss till studiens tema och ge intervjupersonerna fritt utrymme att formulera sin upplevelse. Utformandet av en intervjuguide upplevdes fördelaktig för att skapa tydlighet och struktur under intervjuerna. Följdfrågorna som ställdes utifrån det intervjupersonen uttryckte möjliggjorde förtydligande och vidareutveckling. Trots att vi under respektive intervjutillfälle strävade efter att anpassa frågorna utifrån det intervjupersonen berättade kan vissa frågor eventuellt varit ledande i en viss riktning.
En ytterligare svaghet som med hög sannolikhet påverkat studien och dess resultat är att vid endast intervjuat sex skolkuratorer. Utifrån det föreligger en svårighet att generalisera till alla skolkuratorer i Sverige. Vår avsikt med studien är inte att generalisera resultatet till en population utan snarare generalisera till teori. Vi eftersträvar en kontextuell förståelse av upplevelser, erfarenheter och värderingar utifrån skolkuratorernas perspektiv relaterat till teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning. I beaktande av studiens tidsbegränsning och tidskrävande moment såsom transkribering anses antal intervjupersoner står i rimlig proportion till studien (Bryman 2018).
Slutligen beaktas digitala intervjuer via kommunikationsplattform Teams som en potentiell svaghet som kan ha påverkat studiens utfall. Icke-verbal kommunikation får inte samma utrymme jämfört med fysiska möten, vilket kan ha lett till missförstånd. Dock upplever vi inte att detta uppenbart påverkade då både vi och intervjupersonen via kamera kunde observera varandras ansiktsuttryck.
5.8 Arbetsfördelning
Genomförandet av uppsatsen har utgått från ett nära samarbete och dialog där vi har skrivit största delen av uppsatsens tillsammans. De avsnitt i studien som vi delat upp mellan oss har varit i syfte att mer skyndsamt få fram ny text för att senare tillsammans kunna bearbeta innehållet. För oss var det viktigt att båda två var delaktiga i alla moment för att skapa förståelse och insyn i studien. Generellt de delar som främst delats upp är tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Josefine har haft huvudansvar för tidigare forskning medan Malin har haft huvudansvar för teoretiska utgångspunkter. Båda två närvarade vid samtliga intervjuer, däremot delade vi upp ansvaret för att hålla i intervjun varannan gång för att förhindra att tala i mun på varandra. Vi delade även upp transkriberingen där vi skrev tre intervjuer var.
Tillsammans har vi diskuterat och skapat varje del av studien i samråd med varandra.
Studien vilar på den litteratur som vi enskilt har läst och tagit till oss för att sedan diskutera och använda den i vår studie. Vi har båda haft ansvaret att läsa och granska texter som vi producerat på egen hand och tillsammans för att få en enhetlig ton i studien.
6 Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras studiens resultat och analys av insamlad empiri. Empiri analyseras utifrån tidigare forskning och de valda teoretiska utgångspunkterna handlingsutrymme, systemteori och samverkan. Med hjälp av tematisk analysmetod har avsnittets rubriker och underrubriker formats. De sex olika intervjupersonerna har vi benämnt A-F istället för deras namn.
6.1 Organisatoriska faktorer
Elevhälsan är ett system inom skolan med olika professioner som ansvarar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, beskrev samtliga skolkuratorer.
Skolkuratorerna anser att elevhälsan är en viktig resurs för deras arbete och möjliggör att olika professioners kompetens få utrymme på skolan. Inom elevhälsan är hierarkin
utformad utifrån kompetens vilket medför att oberoende status kommer rätt kompetens till användning i enlighet med systemteori. Det bidrar till att skolkuratorn får styra det psykosociala arbetet med stor frihet (Svedberg 2021; Öquist 2018).
Organisatoriskt står rektorn närmare lärarprofessionen än skolkuratorn eftersom rektorn enligt de intervjuade skolkuratorerna uteslutande har en pedagogisk utbildningsbakgrund och en rektorsutbildning. I enlighet med Isaksson (2016) kan det vara svårare för rektorn att förstå skolkuratorns yrkestillhörighet. De intervjuade skolkuratorerna uppgav att det finns en bristande kunskap och förståelse rörande deras profession och roll på skolan. Samtliga skolkuratorer upplever att de inte fick en lämplig introduktion i början av sin anställning och att det anses vara en konsekvens för skolans okunskap om vad en skolkurator gör. Den här erfarenheten framkom i intervjun som svår och prövosam samt att de inte önskade att andra skolkuratorer skulle behöva uppleva det här. En skolkurator beskrev att hen inte ville lämna över sitt arbete på det sättet som hen hade blivit tilldelad vid sin anställning. Utifrån ovanstående beskrev C och D det på följande sätt:
Här har vi en som har en lärarutbildning, alltså det saknar kompetens inom mitt område. Det tycker jag påverkar väldigt mycket och det gör också att jag får mer frihet i perioder men också mer frågetecken för att de inte riktigt har koll på det jag gör så det tycker jag påverkar just det organisatoriska, vad rektorn har för utbildning. - Skolkurator C
jag fick ingen ordentlig introduktion. Utan jag gick bredvid en skolsköterska, och träffade en skolkurator i två timmar typ och sen började jag jobba 100%. - Skolkurator D
6.1.1 Otillräckliga resurser
Skolkuratorerna upplever sin roll som otillräcklig på skolan, trots detta tilldelas dem inte mer resurser i form av fler kuratorstjänster eller kompetensutbildning. Backlund (2007) framhåller att skolkuratorn är en mindre självklar resurs på skolan och att det påverkar antalet kuratorstjänster samt hur stora tjänsterna är. F uppgav att problemet befinner sig på ett politiskt plan där en ökad förståelse och vilja att prioritera skolkuratorns roll på skolan behöver eftersträvas. Enligt skolkurator F ställs det även
orimliga förväntningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån tjänstgöringstiden. Det går att förklaras utifrån systemteorin där det kan ske kopplingar mellan olika system och att problem kan vandra mellan systemen.
Skolkurator F känner att hen inte få tillräckligt med stöd från styrande politiker som krävs för att möta de behov som finns på skolan. Hen uttryckte att det inte är skolan som begränsar arbetet utan att det föreligger på ett högre plan. Utifrån politikernas agerande påverkas skolan som system och problemet kring resursbrist kan därför härledas till politikernas system (Svedberg 2021). Skolkurator B och F uttryckte det på följande sätt:
Hade jag haft mer tid, hade jag jobbat heltid på en skola, då hade jag haft möjligheten att jobba med det här förebyggande och de här eleverna som jag ser har lite större behov. Kunna träffa dem enskilt. Ha lite samtal eller skicka vidare när man behöver det. Då tror jag att jag hade kunnat göra mycket mer. - Skolkurator B
…och lärarna tycker nog mitt jobb är viktigt men det är ju ledningen och då menar jag inte rektorn utan mer politiker, alltså dem över som inte vill ge pengar till, eller vill, de anser att de inte kan, de satsa inte…
Då gör man jobbet mer viktigt än att säga såhär att du kan ha fem procent på varje skola det räcker för dig, eller det räcker för alla ungar.
- Skolkurator F
6.1.2 Otydlig arbetsbeskrivning
Trots okunskap och bristande stöd från rektorn, deras chef, upplever de intervjuade skolkuratorerna att rektorn har stor tillit och förtroende för deras arbete. Detta överensstämmer dock inte med Hylanders (2011) resonemang om att rektorn har bristande förtroende för skolkuratorns kompetens. Istället enligt skolkuratorerna bidrar rektorns förtroende till ett stort formellt handlingsutrymme för deras arbete.
Skolkuratorerna beskrev att det finns övergripande styrdokument kring vad som förväntas att en skolkurator ska arbeta med, dock är dessa arbetsbeskrivningar allmänna och inte utformade för hur arbetet ska implementeras. Skolkuratorerna anser detta begränsar deras reella handlingsutrymme när det informella handlingsutrymmet blir mest styrande. Skilda perspektiv mellan yrkesgrupperna bidrar till ett begränsat
informellt handlingsutrymme förklarade skolkuratorerna och beskrev att det kan bero på att de är en minoritet på skolan. Detta överensstämmer med teorin om handlingsutrymme (Svensson 2010) och Isakssons (2016) studie där andra professioner på skolan och skolkuratorn kan ha skilda uppfattning gällande insatser till elever. Skolkurator C uttryckte att en arbetsbeskrivning hade tryggat hen i sitt reella handlingsutrymme och yrkesutövande. Skolkurator B och E formulerade sig på följande sätt:
Jag tror inte att jag har någon arbetsbeskrivning - Skolkurator B
Jag tycker att jag har bra stöd, jag får som sagt ganska fritt utrymme i hur jag vill forma mitt arbete och vad jag vill göra. - Skolkurator E
Trots vissa formella ramar och riktlinjer är tolkningsutrymmet stort och det ges möjlighet att anpassa arbetet fritt menar samtliga skolkuratorer. Majoriteten av skolkuratorerna hade själva utformat sin arbetsmetod eller i samråd med andra skolkuratorer. Detta överensstämmer med Isakssons (2016) och Backlunds (2007) beskrivning av formellt handlingsutrymme där skolkuratorn själv bestämmer arbetsinnehållet då arbetsbeskrivningar saknar precision. Isaksson (2014) menar att en arbetsbeskrivning kan fungera som en resurs för skolkuratorn att få legitimitet i situationer där skilda uppfattningar förekommer, vilket intervjupersonerna också beskrev. Skolkuratorerna menar att en arbetsbeskrivning kan ge mer tyngd till arbetet samt hänvisa till den för att få sina arbetsuppgifter mer prioriterade. Majoriteten av skolkuratorerna uttryckte hur de tidigare inte hade reflekterat kring arbetsbeskrivningens betydelse. Intervjutillfället bidrog till att skolkuratorerna började reflekterat över sin situation och blev angelägna om att få en tydligare arbetsbeskrivning för att stärka deras roll. Enligt samtliga skolkuratorerna beskrivs även kuratorsnätverket som ett värdefullt komplement till arbetsbeskrivningen för att insamla material och metoder för innehållet i sitt arbete. Kuratorsnätverket beskrev som en plats att få stöd och inspiration ifrån samt en viktig funktion för att utveckla det egna arbetet. B och A beskrev:
Ja men ett första steg är kanske att sätta sig och göra en arbetsbeskrivning, och det tar jag nog med mig att prata med mina rektorer om. - Skolkurator B
Vi har kuratorsnätverk, vi träffas en gång i månaden och då träffas vi alla kuratorer i kommunen… och framförallt delar med oss av material. När man som ny kurator så, jag hade ju ingenting att jobba med. Jag startade från noll så det var ju jätteviktigt att ha den gruppen. -Skolkurator A
Samtliga skolkuratorer upplever att det emellanåt saknas prioritet i arbetet då det inte tas några formella beslut från rektorn. Nämligen att rektorn tar initiativ till hälsofrämjande och förebyggande arbete för att underlätta implementering av det psykosociala arbetet i praktiken. Utifrån systemteorin kan det förklaras genom att olika professioner står långt ifrån varandra inom skolan. Det resulterar i splittrade mål och ett glapp mellan det psykosociala arbetet och det pedagogiska arbetet (Öquist 2018). Generellt upplever skolkuratorerna att det hade underlättat om de tillsammans med rektorn kunde besluta om långsiktiga arbetsmetoder för att uppnå ett arbete där både den psykosociala och pedagogiska inriktningen får utrymme. Ytterligare en svårighet för att åstadkomma detta menar skolkuratorerna liksom Isaksson (2016) att rektorn inte har utbildning eller erfarenhet hur det psykosociala arbetet ska bedrivas.
Skolkurator A och C uttryckte:
men också att det inte riktigt finns någon styrning i vad vi ska lägga krutet på. - Skolkurator A
Men jag tänker att det är rektorn som sätter ner foten att jo det ska ni göra och det här måste vi prioritera. Så det är mycket hur rektorn är. - Skolkurator C
6.1.3 Central chef
Samtliga skolkuratorer uppgav att rektorn på skolan är deras chef. Som tidigare nämnt har ingen rektor en psykosocial utbildningsbakgrund utan organisationen perspektiv är dominerande av den pedagogiska inriktningen. Det överensstämmer med vad Isaksson (2016) och Backlund (2007) skriver, nämligen att den pedagogiska inriktningen sätter agendan för skolkuratorns arbete. Utifrån intervjuerna uttryckte skolkuratorerna en önskan om att stå under en extern organisation med gemensam chef som leder det psykosociala uppdraget. Skolkuratorerna beskrev att de tror att
deras röst och intressen lättare skulle kunna drivas igenom inom den pedagogiska miljön med en extern chef. Skolkuratorerna menar att tydligare arbetsbeskrivningar skulle kunna tilldelas från en extern chef som är insatt i det psykosociala området.
Det skulle medföra att det reella handlingsutrymmet ökar för skolkuratorn. I enlighet systemteori skulle detta hjälpa skolkuratorn att stå under ett externt system där skolkuratorers gemensamma mål och normer sammanlänkas och skapar en gemensam inriktning (Öquist 2018). Skolkurator A och E beskrev:
så tänker jag kanske att det borde vara bra att vara samlad under en central elevhälsa där vi lyder under en chef. Som talar för vår sak. Och att vi på det viset blir en mer enad grupp… - Skolkurator A
För det kan vara ganska, just för att man är ensam att står emot en hel lärarkår med också en rektor som är pedagog i botten. - Skolkurator E
6.2 Handlingsutrymme
Samtliga intervjupersoner uppgav att de har ganska eller stort reellt handlingsutrymme och kan utforma sitt arbete fritt. Det är upp till respektive skolkurator att reglera sin tid på skolan. Varje vecka föreligger dock fasta mötestillfällen för planering och ärendegenomgång. Skolkuratorerna upplever sin arbetssituation som positiv och uppskattar att det själva får utforma sitt arbete. Det överensstämmer med Isaksson (2016) beskrivning av reellt handlingsutrymme där skolkuratorn har stort tolkningsutrymme vid utformandet av arbete. En av skolkuratorerna beskrev:
Jag upplever att jag har stort handlingsutrymme. Jag styr väldigt mycket själv utformningen av mitt arbete. - Skolkurator D
Samtliga skolkuratorer upplever att det finns ett stort förtroende och tillit från rektorn.
Backlund (2007) beskriver att skolkuratorns specialkompetens inom det psykosociala området bidrar till att skolkuratorn har möjlighet att påverka vilka insatser som ska tillföras på olika problemområden. Intervjupersonerna upplever detta genom att rektorn och lärare vänder sig till dem för att få handledning hur de ska agera och
handla kring psykosociala problem. Konsekvens av okunskap från rektorerna bidrar till att skolkuratorerna får ett stort formellt handlingsutrymme vilket uttrycks vid alla intervjutillfällen. Skolkuratorerna beskrev hur deras arbetssätt kan variera i stor utsträckning mellan skolorna och att arbetet utformas utifrån personliga intressen.
Detta är även något som Backlund (2007) beskriver, nämligen att den enskilda individen styr arbetsuppgifterna vilket kan bidra till olikheter mellan skolkuratorers arbetsmetod. Trots stor frihet i sitt reella handlingsutrymme att kunna utforma sitt arbete beskriver systemteorin att professioner tenderar att agera på likartat sätt inom samma system. Systemteori menar att det är systemet som avgör handlingarna och det går att implementeras utifrån skolkuratorernas arbetsuppgifter (Öquist 2018).
Skolkuratorerna upplever att de främst utformar sitt arbetssätt på egen hand och att det därför blir skillnad mellan hur skolkuratorer arbetar. Däremot påverkar den pedagogiska miljön till viss del arbetssättet då skolkuratorerna behöver möta skolans behov. Skolkurator C uttryckte det på följande sätt:
vilket intresse man själv har och en kurator jobbar med så många delar och det ser därför väldigt olika ut på skolor vad man fokusera på och engagera sig inom…är det många asylsökande eller är det många med utåtagerande eller hur ser skolan ut, då måste vi fokusera på dessa områden. - Skolkurator C
6.2.1 Hinder för handlingsutrymme
Utifrån samtliga skolkuratorerna föreligger det vissa hinder i handlingsutrymmet, däribland att det kan upplevas för stort och övermäktigt vilket Isaksson (2016) även lyfter fram. Intervjupersonerna upplevde särskilt i början av sin anställning att det var svårt att orientera sig i det stora formella handlingsutrymmet. Det upplevdes svårt att avgöra vad som främst borde vara fokus för arbetet. Handlingsutrymme som teori beskriver att skolkuratorns arbetserfarenhet inom skolan är en fördel till att bemästra olika redskap och nyttja sitt reella handlingsutrymme (Johnsson, Laanemets &
Svensson 2008). De två skolkuratorer som hade arbetat längre tid inom skola beskrev detta på ett tydligare sätt hur deras reella handlingsutrymme blivit större med tiden.
Däremot beskrev samtliga skolkuratorer att det finns behov av att begränsa det formella handlingsutrymmet. De framhöll en önskan om att rektorn tydligare beslutar om prioriteringar och fokusområden för att ge skolkuratorerna en större klarhet i
