och försök att få med sådant som är både positivt och negativt!”
Bilaga 2
Reflektionsfrågor6 medarbetare har valt att inte besvara någon av reflektionsfrågorna. Ytterligare 2-3 personer har bara delvis besvarat reflektionsfrågorna.
Vad tycker du om portfolio som verktyg för att uppnå läroplanens övergripande mål?
• Bra metod i lärarens planering tillsammans med eleverna. Tydliga sammanhang, eget
ansvar, reflektion m m.
• Verktyget synliggör alla framsteg eleven (läraren) gör. Detta leder till fler pedagogiska diskussioner och därmed fler framsteg.
• Jag tycker att det är mycket bra. Ett arbetssätt som tydliggör mål och redskap för att nå mål.
• Bra
• OK
• Mycket bra eftersom både eleverna och föräldrarna får större inblick i skolan som helhet, de blir ett tillsammans med pedagogerna. Det är lättare för eleverna att se hur undervisningen anpassas efter deras behov och förutsättningar.
• Jag ser bara fördelar med portfolio; ett bra verktyg för att uppnå läroplanens övergripande mål.
• Ett utmärkt sätt att individualisera arbetet med de övergripande målen, genom att
arbeta med mål. • Synliggör Lpo bättre.
• Lära att lära ger eleverna olika modeller som gör dem mer medvetna om sin förmåga
att lära och hur de lär sig. Samlandet ger en konkret utvecklingslinje som är lätt för elever och föräldrar att ta till sig.
• Utmärkt.
• Mer och mer inser jag fördelarna. Det är också en trygghet att alla strävar åt samma håll: Lärare och elever talar samma språk! Tydlig struktur.
• Förtydligar och inspirerar.
• Bara positivt. Man riktar in sig på de viktiga övergripande sakerna och snöar inte in i detaljerna.
• Större fokusering på förmågorna – positivt. • Learning-to-learn i allra högsta grad.
• Utmärkt!
• Så som vi arbetar med den, stämmer det helt överens.
• Underlättar. • Bra
• Mycket bra.
• Man har med portfoliometoden mycket lättare för att se elevens individuella arbete och styrkor/svagheter. Metoden ger också tillfälle att belysa/arbeta med de delar av stoffet som alla därmed, på ett tydligare sätt, ser behöver stärkas.
• Metoden fokuserar på inlärning, vägen till målen.
• Mycket bra.
Om du skulle vilja förbättra dina kompetenser i portfoliometodiken, vad skulle du behöva för ytterligare kompetensutveckling?
• Hur man på ett mer tydligt sätt ska använda portfolion/sparandet för att se utveckling – kopplat till IUP:n.
• Kunna ta tillvara stunder, få portfolio att vara en naturlig del av skoldagen. • En resa till NZ … men den är ju på G. Inspiration, konkreta exempel och verktyg. • Läsa fler böcker ur portfoliobiblioteket.
● Förbättra audio/visuell teknik vad gäller dokumentation/portfolio.
• Vet ej, men att få prata med andra kollegor om hur de gör är aldrig fel. Tips och andra infallsvinklar, så att man själv inte fastnar.
• Ytterligare kunskaper om digital teknik – digital portfolio. • Vi förbättras allt eftersom.
• Bättre samordning när det gäller utvecklingslinjer F-9. • Fördjupning i olika ”lärstilar”.
• Mer kunskap om hur jag kan anpassa metodiken ännu bättre till elever med
inlärningsproblem och som har svårt att uttrycka känslor m m.
• Digital portfolio (ett system, en arbetsgång). Kanske olika exempel på hur lärandemodeller kan användas praktiskt i olika sammanhang.
• Bedömningsmatriser. Dokumentation + bli tydligare med ämnets mål.
• För femtusende gången: Datorfortbildning! Att jobba med det vi redan lärt oss. Tid att hitta bra ingångar/strategier så att det inte blir så himla fyrkantigt. Tid att landa. Studiebesök på skola i Sverige eller Danmark!?
• Elevens målsättande.
• Mer tid för diskussion med arbetskamraterna – reflektion över arbetet. Tid för litteraturinläsning.
• Digital dokumentation.
• Följa utvecklingen genom att läsa nyutkommen litteratur.
• Framför allt mer tid för att diskutera med kollegor, ta del av böcker osv. • Sammanfattningar, andras råd, tips och repetition.
• Saker faller på plats mer och mer, allt eftersom tiden går, men … Just nu skulle jag behöva jämföra mitt sätt att utveckla det här arbetet med andra
”likasinnade”. Vårt arbete med matriser hade varit lättare med en kollega att diskutera och jämföra med, alltså möjlighet att träffa en lärare av min kategori på annan skola.
• Jag är intresserad av ”the constructivist classroom”, dvs att man i sitt lärande skapar nya saker. Ian Fox pratade om detta på NZ och när de var här på Gunnesboskolan.
• I nuläget vill jag/behöver jag jobba med portfolio med eleverna, komma in i "tänket". Jag ser inget kompetensutvecklingsbehov just nu.
Kan du se några hinder/svårigheter i arbetet med lära att lära/portfolio. Försök att förklara vad det i så fall kan bero på.
• Liksom allt annat nytt, innebär det här en hel del extre jobb i början, men så småningom kan man förhoppningsvis jobba smartare. Exempelvis genom att fabricera bedömningsmatriser.
• Tiden är mitt enda hinder. Jag behöver mycket mer tid med eleverna för att
kunna genomföra en vettig portfolioprocess. De elever vars Sv/SO/NO- lärare är aktiva är mycket lättare att möta. Jag behöver också mer tid för att själv kunna läsa/smälta litteratur/information och göra kunskapen till ”min”. • För mycket info på för kort tid.
• Nej, det är en fråga om hur man vill eller ej.
• Den personliga inställningen till portfolio är nog det största hindret, om inställningen är negativ.
• Elever med ett väl utvecklat språk är de, som vanligt, har lättast för att ta till sig metodiken.
• Hög ambitionsnivå, tid för lärarreflektion/utvecklingsarbete räcker inte till. Det känns ibland tungt, även om arbetet i sig känns stimulerande.
• Föräldrars skolerfarenhet, som naturligtvis påverkar barnen. Detta skapar visst motstånd p g a paradigmskifte.
• Tid, och att vi inför modeller som inte alla elever är mogna för. Vi hastar fram, bättre med kvalitet än kvantitet.
• Nej, men ibland ska vi kanske vara lite försiktiga med all utvärdering och variera den mer så att eleverna inte tröttnar och blir blasé.
• Initialt är det ett merarbete. Men det måste få ta tid att bygga upp en struktur som fungerar för alla parter.
• Viktigt att inte glömma bort gemensam människosynen, kunskapssyn och
det salutogena tänkandet. Det ska också genomsyra elevvårdsarbetet. • Nej.
• Det tar två år innan man ser utvecklingslinjer i arbetet som är sparat. Samtalstid med eleverna enskilt är svårt att få till. Tydliggöra mål och begränsa antalet mål.
• Motstånd från elever.
• Att klyftorna ibland ökar, med tiden, mellan lärare som är med på tåget och de som ännu inte hoppat på eller missat det.
• Tidsbrist.
• Det kan hända att läraren ”vet bättre” vad som borde dokumenteras och att
man blir oense med eleven. Det kan också hända att eleverna inte
respekterar varandras portfolior, som ligger öppet i klassrummet. Då kan delar av dokumentationen förstöras eller utnyttjas på ett oetiskt sätt. • Nej.
• Jag tycker att det är svårt att förklara för elever, att även om resultatet (g, vg, mvg) inte blev vad de hoppats på, har de ändå utvecklats och borde vara ”jättestolta” (=sätta in arbetet i portfolion) En del är så självkritiska. • Svårt att få med de yngsta barnen att sätta ord på sitt lärande. Tid för
enskilda samtal med eleverna finns ej.
• Svårigheten är att hinna sitta ner med varje enskild elev för att reflektera och sätta mål.
Vilka elever och lärare passar eventuellt inte in i arbetssättet?
• De barn som har svårt att uttrycka sig, både i skrift (framför allt) och tal. Barn som behöver mycket fast struktur/avgränsade uppgifter. Jag anser att alla lärare bör kunna använda sig av målsättande-utvärdering-reflektion samt ta ansvar för att elevernas förmågor (även praktiskt-estetiska) speglas i portfolion.
• De allt för självkritiska eleverna? Men de behöver bara mer träning, antar jag.
• Alla passar in på sitt sätt.
• Den här frågan tänker jag inte besvara! Den bäddar inte för ett positivt arbetsklimat!
• Elever utan språk, dyslektiker, elever med psykosociala problem, extremt
utsatta elever som inte vågar dela med sig av sina reflektioner. Det är svårt för mig att peka ut någon sorts lärare. Yrkesmässigt är alla i den
yrkesgruppen ganska flexibla.
• De som inte ser fördelarna utan bara tänker på den extra
arbetsbelastningen. Ju tidigare eleverna kommer in i detta arbetssätt desto lättare har de för tänket. Barn med koncentrationssvårigheter har svårare att ta den tid det krävs för att tänka till och analysera.
• Ibland svårt för vissa elever från andra kulturer, att ärligt medge
svagheter/behov vid reflektion. Det blir oftast en spegling av ”vad läraren vill”.
• De som från början ifrågasatte detta arbetssätt och som ”tjurnackat” fortsätter med denna ”protest”.
• Det bygger på ett stort eget ansvarstagande och det gäller att bygga upp
det, men för en del elever blir det för mycket att hålla ordning på. • Inga.
• Enligt min åsikt, de lärare som fortfarande bedömer elevernas insatser i procent eller ”absoluta tal” Portfolio kräver reflektion och dokumentation. Elever som är svaga i svenska har givetvis större svårigheter av det skälet.
• Ingen.
• Handlar om vilja, men också om att man har någon att diskutera med,
någon som lyfter fram det positiva i det man gjort så här långt!
• Inga!?
• Om eleven får det stöd han/hon behöver, passar det alla. Finns det inte tid att stötta eleverna i arbetet blir de som har det svårast med inlärningen drabbade.
• ?
• Där inställningen från början är negativ.
• Konstig fråga. De elever som har svårt med koncentrationen kan få ännu
svårare.
• Denna ”icke-salutogena” fråga tänker jag inte svara på. Det bäddar inte för något positivt arbetsklimat.
• Detta är ett arbetssätt som passar bäst för lärare med ”stora ämnen”, tidsmässigt eller med flera ämnen (=mycket tid) i samma klass. En- ämneslärare bör/ska vara med, men har mycket svårt för att ta ansvar för att processen går framåt.
• Människor som av olika anledningar inte vill delge andra sina tankar och människor som är fast i rutiner och inte kan se nya möjligheter.
• Eleverna som inte orkar/pallar. Men jag tror och hoppas att det är en