När det gäller om eleven har lättare att samarbeta, lyssna och delta har de som instämmer delvis högst procenttal Det gäller både pedagoger och elever Eleverna i åk

9, som har påpekat en önskan till bättre samarbete pedagogerna emellan och klasserna emellan är de som instämmer minst. Vidare betraktas delar av portfolio, från elevernas perspektiv, som goda eller mycket goda medan andra delar betraktas som betungande och tidsödande. Min slutsats är att dessa faktorer har påverkat deras svar och att visa delar har utvecklats till det bättre medan andra delar arbetar de med som förr.

Generellt konstaterar jag när det gäller elevernas utveckling med portfolio att

pedagogerna är mer positiva till elevernas utveckling än de själva. De bästa resultaten återfinns i punkt 2 ”reflektionen gör att eleven lär sig bättre”, punkt 5 ”eleven kan bättre utvärdera sig själv”, och punkt 8 ”eleven har lättare att sätta mål i sitt skolarbete”. Dessa stämmer överens med Skolverkets intentioner när det gäller elevernas lärande.

Regelbundna samtal med den enskilde eleven, där eleven med ord och tankar tränar på att analysera och beskriva sin utveckling samt att vid något tillfälle bläddra över gamla reflektioner, främjar elevens förmåga att sätta ord och tolka sin egen utveckling, att bättre kunna utvärdera sig själv och därigenom använda sig bättre av metakognitionen. Att arbeta vidare med ingångstrategier och hitta en balansgång när det gäller hur mycket som ska reflekteras vid varje ny uppgift kan främja elevens engagemang och

motivation. Att synliggöra elevens ansvartagande ännu mer kan också förstärka elevernas självförtroende men också elevens engagemang och motivation.

Min analys bekräftar tidigare forskning ”Portfolio är en process” om att eleverna har blivit mer reflektiva, medvetna om sitt lärande, kan bättre se sin egen utveckling och utvärdera sig själv samt har lättare att sätta mål i sitt skolarbete. Mina slutsatser på punkterna 3, 7, 9 och 10, bekräftar andra resultat från samma forskning. Där anger pedagogerna som portfolios svagheter att den inte passar alla elever eller att alla elever gillar den inte, att social och emotionell kompetens är svårt att fånga, och att det kan bli för mycket individualisering. När jag jämför mina resultat med examensarbetet

många punkter som överensstämmer: den är ett bra verktyg som synliggör elevernas utveckling och till stor hjälp vid målformulering och planering, bra informationskälla vid UVS, bra dokumentationsform.

Jag konstaterar att metodiken fortfarande har större värde för läraren än för eleven även om de elever jag tillfrågade är äldre än de som intervjuades i det nämnda

examensarbetet. Pedagogerna ser elevernas utveckling med portfolio som bättre än eleverna själva. När eleverna inte instämmer helt i påståendena, instämmer flertalet av eleverna delvis vilket talar för en positiv utveckling som strävar efter att förverkliga Lpo94s intentioner. De av mig tillfrågade elever ser inte portfolio bara som ett affektivt och/eller historiskt dokument utan också som ett utvecklande verktyg när det gäller olika punkter. Hur mycket behov de känner av att dokumentera är svårt för mig att avgöra eftersom jag aldrig ställde den frågan i min enkät men jag har konstaterat att de tycker att det är bra med dokumentation. Eleverna har också klart för sig syftet med portfolio.

• Samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet

Pedagogernas två första rangordnade punkter stämmer överens med elevernas och pekar på ett lyckat resultat som förverkligar läroplanens intentioner. En tredje punkt ingår i elevernas tre först rangordnade punkter som skiljer sig från pedagogernas.

Pedagogernas tredje rangordnade punkt, portfolio underlättar i upprättandet av IUP är i dagens skola en viktig dokumentation som utgör ett samarbete mellan föräldrarna, skolan och eleven med fokus på elevens individuella utveckling, och pekar på ett lyckat resultat för portfolio som verktyg.

1. Eleverna har fått större delaktighet och medbestämmande i UVS genom att de skriver Manus för UVS med uppföljning av tidigare UVS. Vidare får eleverna bestämma hur samtalet ska föras ( t ex de får önska sig att den ena förälder ska vara tyst och lyssna i början). I Manus för UVS får eleven själv välja vilka arbeten som ska visa elevens utveckling och motivera varför. Eleven ska enligt Lpo94 ta mer ansvar i sitt skolarbete och ansvarar här också genom sitt delaktighet och medbestämmande i UVS.

2. Föräldrar får bättre information genom att de kan se en dokumenterad samling av elevens utveckling med motiveringar och mål att sträva efter samt återkopplingar till tidigare målsättningar. Här utgör portfolio en viktig

dokumentation och är ett bra hjälpmedel för att förverkliga den nya läroplanen.

3. Elevens utveckling synliggörs genom att man samlar in utvalda arbeten med motiveringar och reflektioner samt utvärderingar. Elevernas portfolior

innehåller också kommentarer från pedagogernas sida.

4. Portfolio underlättar i upprättandet av individuella utvecklingsplaner genom en mer samlad och kontinuerlig dokumentation av elevens utveckling med reflektioner och tankar från alla inblandade parter. Den punkten fick från pedagogerna en tredje plats i rangordningen. IUP är obligatoriska och ytterst viktiga, ett arbete som pedagogen ska fullfölja med hjälp av eleven och föräldrarna.

Resultaten från rangordningsövningen stämmer överens med tidigare forskning

”Portfolio – dokumenterad utveckling eller utvecklande dokumentation” när det gäller att portfolio är en bra informationskälla vid UVS och en bra

dokumentationsform, samt att den synliggör elevens utveckling. Resultaten när det gäller samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet tolkar jag som ett positivt resultat som väl överensstämmer med tidigare utvärderingar och strävar efter att förverkliga de tankar som Lpo94 står för.

Slutord

Portfolio är ett verktyg som använt på rätt sätt främjar pedagogernas- och elevernas utveckling. Hur mycket de kan utvecklas är beroende av olika faktorer, men framför allt är deras utveckling beroende av varandra. Denna studie har visat mig det. Värt att påpeka ännu en gång är att portfolio är ett verktyg och inte ett mål i sig. Den ska på ett naturligt sätt smälta in i skolarbetet och inte tvärtom. Meningen med portfolio är att lärande ska vara meningsfullt, intressant, roligt, inspirerande och framför allt utvecklande. Portfolio är ett bra verktyg bland andra för att förverkliga Lpo94s intentioner.

När det gäller visionen är det en klar fördel om den delas av alla för att åstadkomma bästa möjliga resultat. Lars Lindström, professor i pedagogik och medlem i

Portfolionytts redaktionsråd påpekar att portfolio inte ska vara något lärarna blivit ålagda att införa. Därför är det viktigt att personalpolitiken i samband med nyanställning koncentrerar sina krafter på att hitta lämpliga medarbetare. Det säger sig själv att vid omstrukturering av en skola till portfolioskola finns det alltid någon bland personalen som inte har samma vision eller skulle föredra ett annat arbetssätt. Med tiden borde dessa olikheter jämnas ut genom samarbetsvilja och samförstånd, personalförnyelse genom välgenomtänkta nyanställningar och löpande kompetensutveckling.

Kontakten med samhället bör hållas vid liv. Idéutbytte som en form av utveckling, men också medvetenheten att samhället fortsätter att förändras och portfolio som verktyg bör förändras och anpassas därmed. I dagens läge berikas portfolio med audiovisuell och digitalteknik och är redskap till ett globalt nätverk av lärande. Imorgon möter portfolio säkert nya utmaningar och anpassningen är en förutsättning till överlevnad.