Portfolio i perspektiv

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL II:6 AUO 60p

HT 2006

Examensarbete

10 poäng

Portfolio i perspektiv

Portfolio in perspective

Adriana Castiglioni Delgado

Särskild lärarutbildning 60p AUO

Hösterminen 2006

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh

(2)

Sammanfattning

Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till

skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever. I denna forskning har svaren relaterats till vad Lpo94 säger och strävar efter.

I min analys har jag kommit fram till att det som avgör valet av portfolio är att skolan har den visionen och är samtidigt förändringsbenägen. Vidare har jag kommit fram till att portfolio som verktyg främjar lärandet och utvecklar både pedagoger och elever på olika sätt. Den är dessutom ett mycket bra redskap vid upprättande av individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid utvecklingssamtal (UVS). Portfolion, rätt använt, är ett lämpligt verktyg för att förverkliga den kunskapssyn som Lpo94 vilar på.

(3)

Innehållsförteckning

sida

Sammanfattning

2 1 Inledning

4 1.1 Bakgrund

4 1.2 Skolreformen och Lpo-94 4-6

1.3 Problemformulering

6 1.4 Syfte

7 1.5 Metod och urval

7 1.6 Genomförande

8-9

1.7 Resultatens tillförlitlighet

9 2 Begreppsförklaringar och historik

10 2.1 Vad är portfolio?

10-13

2.2 Vad är portfoliometodik?

13-15

2.3 Vad är ett portfoliomanifest?

15-17

2.4 Tidigare forskning

17-18

3 Resultat och analys

3.1 Resultatredovisning 19

3.1.1 Pedagogernas utveckling med portfolio 20-30

3.1.2 Elevernas utveckling med portfolio 31-47

3.1.3 Samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet 47

3.1.4 Frågeformulär till skolledare

48-49

3.2 Analys och diskussion

50-59

4 Slutord

60

5 Källförteckning

61 Bilagor

Bilaga 1

Enkäter

Bilaga 2

Pedagogernas reflektioner

Bilaga 3 Elevernas fri berättelse

Bilaga 4

Enkäterna i procent

(4)

Inledning

Bakgrund

Idag har samhället en förändringstakt som är svårt att följa. Men det hjälper ändå inte att säga ”det var enklare förr”. Den ekonomiska utvecklingen, globaliseringen, den

vetenskapliga och teknologiska framfarten med IT-utvecklingen i spetsen har skapat en värld i ständig omvandling. Det cirkulära samhället har övergått till ett linjärt samhälle där vi människor inte längre kan vända tillbaka till utgångspunkten. Dagens samhälle kräver att människan har en annorlunda medvetenhet om sig själv, en förmåga att ”uppdatera sig själv” och bli ett med samhällets ständiga förändringsprocess. Det i sin tur kräver från människan nya färdigheter. Nutidens människa ska förmå att se saker och ting i ett större sammanhang, att uppnå abstrakt kunskap, hon ska ha bättre kritisk och analytisk förmåga, bättre förmåga att se strukturer och organisera, och framför allt bättre förståelse av sina upplevelser. Flexibilitet och reflexivt tänkande är i dagens samhälle en förutsättning för att överhuvudtaget kunna anpassa sig till denna ständiga förändring. Skolan är i sin tur en del av samhället och skolan styrs av samhällets efterfrågan. En stark påverkande faktor är den gemensamma värdegrunden som finns i varje land och styr vilket lärande man vill ha i skolan. I Sverige finns en lång

demokratisk tradition och under de senaste åren har skolan förändrats. Ackelman talar om att det har skett ett paradigmskifte.1_{Den mönsterbrytningen skapade behov av nya} arbetsformer för att kunna arbeta efter nya normer i den svenska skolan.

I Sverige finns idag skolor som arbetar med portfolio i en strävan att förverkliga den nya läroplanen på ett integrerat sätt. Detta har bidragit till nya erfarenheter och

förändrade roller för både pedagogerna och eleverna. Andra skolor väljer ett annat för dem lämpligt sätt att arbeta för att förverkliga Lpo94s intentioner.

Skolreformen och LPO-94

Höstterminen 1995 träde LPO-94 i kraft, en ny läroplan som förespråkar ett mer individualiserat och målorienterat lärande, ett lärande som i allt större omfattning ska ske över ämnesgränserna och utan traditionell timplan. Både undervisningen och lärandet får i den nya läroplanen en mycket mer flexibel form i tid och rum samtidigt som den förkastar den rena förmedlingspedagogiken. Både elever och lärare får i den

(5)

nya undervisningen helt andra roller. Eleven övergår från den passiva mottagaren av kunskap till den aktive eleven med stort ansvar och inflytande över sin egen

undervisning. Lärarrollen utvecklas mer och mer mot den handledande rollen och elevrollen från kunskapsmottagande till aktivt lärande.

I Skolverkets riktlinjer står bl. a följande: Mål att sträva mot

• Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier

och sin arbetsmiljö

• Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre

arbetet i skolan

Läraren skall

• Utgå ifrån att eleven kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och

för sitt arbete i skolan

• Se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt

inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 2

Vidare skall skolan sträva efter att varje elev: • Utvecklar nyfikenhet och lust att lära • Utvecklar sitt eget sätt att lära • Utvecklar tillit till sin egen förmåga

• Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra • Lär sig utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med

andra

• Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl

kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden 2

Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare

2_{Lpo94, s 15, s 11}

(6)

har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.2

Eftersom skolan alltför länge har varit inriktad på standardiserade mätningar av kunskap (såsom prov och diagnoser) vill skolreformen ge utrymme för elevens individuella förutsättningar och utveckling.

Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att i en skola med etablerat portfolioarbete, analysera hur pedagoger och elever upplever varandra i sina nya roller och hur de upplever portfolion som verktyg för att förverkliga läroplanens intentioner. Jag vill även med hjälp av skolledarna studera vilka faktorer som kan var avgörande i valet och framgången av portfolio som metod.

Problemformulering

Portfolio som redskap för att uppnå Skolverkets övergripande mål och föra fram den moderna kunskapsideologin skulle kunna vara ett alternativ värt att ge en eftertanke. Men det krävs betydande ansträngningar och oftast nytänkande, deltagande och stödjande skolledning, tillräcklig med tid för planering och samarbete inom olika kompetenser för att lyckas med portfolio.

”En portfolio som inte hör ihop med en meningsfull undervisning och ett positivt klimat

är av begränsat värde.” 3

• Vilka omständigheter driver fram valet av portfoliometodiken och vilka faktorer gör utvecklingsarbetet med portfolio till ett framgångsrikt uppdrag?

• Kan det finnas bromsfaktorer som försenar eller t o m förhindrar valet av portfoliometodiken, och i så fall vilka? Fördelar verkar vara många, finns det möjliga nackdelar?

• Sammanfaller barnens slutsatser med pedagogernas om hur de utvecklas med portfolio som arbetssätt eller skiljer sig deras sätt att uppfatta varandra?

2_{Lpo94, s 8}

(7)

Metod och urval

Med tanke på de två första frågorna i problemformuleringen bestämde jag mig för att ställa nio öppna skriftliga frågor till de, som i den valda skolan, har varit med i beslutsprocessen när det gäller valet av portfolio som verktyg. För att studera för- och nackdelar med portfolio samt hur elever och pedagoger ser på varandras utveckling med portfolio som arbetssätt valde jag att genomföra enkäter där jag kunde få svar på samma problematikområde från både elever och pedagoger.Den kvantitativa metoden är

lämplig när man vill samla in stora mängder av information. Samtidigt kräver den att forskaren i förväg bestämt sig för hypoteser som genom forskningen ska resultera i slutsatser. Med hjälp av påståenden ska respondenterna ta ställning till redan kända omständigheter kring ämnet. På så sätt får man den numeriska relationen mellan mätbara egenskaper. 4_{Efter påståendena fick både pedagoger och elever utföra en} rangordningsövning som handlar om samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet. Respondenterna fick här rangordna 8 olika punkter, den sista punkten ”annat” kunde man själv lägga till. Enkäterna avslutades med en del öppna frågor för pedagogerna och en för eleverna fri berättelse som gav den tillfrågade möjlighet att uttrycka sig fritt när det gäller viktiga punkter för denna forskning, och på så sätt undvika avgränsning av viktig information. Enkäterna fick på så sätt en kombination av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. I denna forskning har svaren tolkats och värderats i relation till vad Lpo94 säger och strävar efter när det gäller skolans utveckling.

Jag bestämde mig för att studera en skola som övervägande tillämpar portfoliometodik. Där genomförde jag enkäter med både elever från åk 8 och åk 9, pedagoger och ställde öppna frågor till skolledare, för att vara täckande. Anledningen till att jag valde åk 8 och åk 9 är att elever efter 10 års ålder har utvecklat förmågan att reflektera och ha egna tankar om saker och ting. Skolledarna besvarade frågorna för sig i sina arbetsrum före eleverna och pedagogerna. Lärarenkäterna som var individuella och anonyma fick pedagogerna göra i sina arbetsplatser, och före elevernas. Elevernas enkäter vilka angav årskurs och kön och i övrigt var anonyma, genomfördes i deras klassrum.

(8)

Genomförande

Efter att ha kontaktat ett antal skolor fick jag möjlighet att göra ett studiebesök på en skola i södra delen av Sverige, som arbetat med lära att lära/portfolio sedan 2001. Jag fick under studiebesöket möjlighet att lära känna skolmiljön och organisationen. Skolbyggnaderna jag besökte byggdes för 12 år sedan vid sidan om en äldre

skolbyggnad efter nya behov och förutsättningar. Skolan bjuder på goda läromiljöer och organisationen är anpassad till de nya sorters elever som började strömma in. Den har en platt decentraliserad organisation med 3 arbetsenheter och en studieledare för varje enhet. I en enhet finns 3or och 5or, i en annan 4or och 6or och i en annan 7or och 9or. Skolan var redan från början byggd för att kunna fungera i olika arbetsenheter men saknade en pedagogisk helhetssyn. Organisationen var förändringsbenägen och sökte lösningar som samtidigt skulle uppfylla kraven från skolreformen. Med skolledarens stöd och godkännandet köpte skolan Ellmins koncept, en utbildning med 5

heldagsföreläsningar i portfolio och portfoliometodik, som sträckte sig över 1,5 år, där all pedagogisk personal medverkade. Personalen åkte på studieresa i tre omgångar till ett annat land, där lärarna hämtade inspiration om hur portfolio fungerar i praktiken. På studiebesöket fick jag en presentation av skolans utveckling och en redovisning om hur långt de har kommit med portfolioarbetet. Vidare fick jag besöka två olika klasser och se både pedagoger och elever arbeta med portfolio i praktiken. Jag vill påpeka att de elever jag ämnar intervjua, åk 8 och åk 9, har erfarenhet av portfolio sedan minst två år tillbaka. Det samma gäller för pedagogerna. Jag fick en god inblick i hur införstådda eleverna är med sitt portfolioarbete. Både elever åk 6 och åk 9 kunde för mig presentera sin portfolio, hur den är upplagd och tankegången bakom den. Eleverna visade mig sina portfolior och berättade följande:

Portfolion börjar med en egen presentation och elevens IUP, som aktualiseras efter varje utvecklingssamtal, finns i en flik på insidan av första sidan. Eleverna arbetar med olika ämnen enligt schema. För att reflektera över olika inlärningssituationer, som kan sträcka sig från hur man upplevde ett studiebesök till konkreta inlärningsuppgifter eller

utvärdering av ett eget skolarbete, använder sig eleverna av olika reflektionsverktyg som t ex ”De sex tänkande hattar” a Edward de Bono (se bilaga 5) men också PNI metoden (positiv, negativ, intressant). Ca tre gånger i veckan får eleverna arbeta med att strukturera och fylla i sina portfolior. Arbetena de själva väljer att spara, måste följas av

(9)

en inträdesbiljett där eleven förklarar varför han/hon valde just detta arbete. I samma inträdesbiljett utvärderar eleven sin egen prestation och reflekterar över vilka områden han/hon vidare kan bli bättre på. Arbetena sparas under olika flik med följande rubriker:

- jag själv - social förmåga - språklig förmåga

- logisk analytisk förmåga - omvärlden

- pratisk estetisk förmåga - lärandemodeller

- mål

Portfolion innehåller ytterligare manus för utvecklingssamtal först med återkoppling till förra UVS och åtgärdsprogram, sen med en beskrivning av vad som har hänt tills dagen för den aktuella UVS, en redovisning och motivering av nya utvalda arbeten och

elevens utvärdering av sin prestation följd av nya uppsatta mål. I elevernas portfolior kan man också hitta löpande kommentarer från pedagogens och föräldrarnas sida när det gäller olika valda arbeten i samband med UVS.

Resultatens tillförlitlighet

De nio öppna frågor som skolledarna fick besvara, beträffande beslutsprocessen och tillämpningsfasen av portfolio som verktyg, är till för att klargöra de två första

punkterna i problemformuleringen. De har varit med om att förverkliga portfolion som redskap i skolan. När de gäller enkäternas utformning fick jag länge reflektera över deras utformning för att få svar på samma problematikområden från både pedagogernas och elevernas perspektiv. Enkäterna avslutas med reflektionsfrågor för pedagoger och en fri berättelse för eleverna med syfte att berika de fasta frågorna och belysa aspekter som är relevanta med tanke på problemformuleringen i mitt examensarbete. Elevernas enkäter är naturligtvis anpassade till deras språkliga förståelse. Antalet respondenter i varje grupp är:

- 3 klasser åk 8 26 st flickor 35 st pojkar - 3 klasser åk 9 33 st flickor 32 st pojkar - pedagoger 30 st och - skolledare 2 st

(10)

Begreppsförklaringar och historik

Vad är portfolio?

Portfolio är elevens egendom

Ordet portfolio är engelskt och kan delas i två latinska ord, portare som betyder att bära och folium som betyder blad eller papper. Förr i tiden samlade hantverkare, konstnärer och artister på detta praktiska sätt ett urval av sina alster, ett bra sätt att sedan kunna visa sina talanger och förmågor. Idag i den moderna elevaktiva skolan har portfolio en bredare innebörd. Den finns som ett naturligt inslag i förskolor och skolor både i Sverige och i andra länder. 5

Arbetssättet har sina rötter i ett amerikanskt forskningsprojekt på Harvard i Boston kallat Projekt Zero. Det grundades 1967 av den konstruktivistiske filosofen Nelson Goodman och är ett av de äldsta och mest omfattande projekt rörande kunskap och lärande. In på 70-talet leddes projektet av Howard Gardner tillsammans med David Perkins, och sedan i juli 2000 leds det av Steve Seidel. Inom Project Zero fanns det 2 delprojekt. Arts Propel var just ett delprojekt som fokuserade mest på estetiska ämnen där portfolio använts sedan länge. Projektet studerade hur eleverna i dessa ämnen kritiskt fick granska sina arbeten och hade en nära kommunikation med sin handledare. Reflektionen fick eleverna att öva på sin analytiska och självkritiska förmåga. Genom att sätta ord på upplevelser fick de greppbara kunskaper. Det väckte forskarnas intresse för att försöka tillämpa arbetssättet i den vanliga skolans värld. Apple projekt

(Assessement of Projects and Portfolio for Learning) studerade hur användningen av portfolio påverkade elevernas lärande i det vanliga klassrumsarbetet. Från dessa två delprojekt utvecklades sedan ett samarbete med skoldepartementet i Massachusetts och elva grundskolor, Project Zero/Massachusetts Schools Network. 5

Målsättningen med samarbetet var att finna nya lösningar för undervisningen och skapa en skola för tänkande och förståelse.

I andra länder, som på Nya Zeeland, infördes portfolioarbetet 1980 i samband med en genomgripande skolreform. Eleverna där börjar sin skolgång vid 5 års ålder. Redan från

(11)

början får eleverna en individuell utvecklingsplan som följer dem under hela

skolgången och involverar dem i deras egna inlärningsprocesser.6_{I England har man i} många år arbetat med portfolio och i Norge fastställdes i samband med den nya läroplanen 1997 att samtliga skolor efter högst 3 år skulle arbeta med elevmappar, s k mappevurdering. I Italien har många förskolor varit förebild för andra länder, bl a Sverige, för sina dokumentationsformer av barnens utveckling och lärandeprocesser under demokratiska former.

Att arbeta med portfolio är inte ett mål i sig utan ett medel att nå mål, ett redskap. Portfolio får inte förväxlas med en vanlig samlingsmapp. Vad som skiljer en portfolio från en vanlig samlingsmapp är att eleven är aktiv i urvalet av innehållet och reflekterar kring vad, varför och hur. Det som sparas i en portfolio ska alltid ha en mening och visa elevens tankegångar och utveckling.

Eftersom själva ordet portfolio kan vara svår för eleverna att förstå väljer man ibland att ge portfolion ett namn som förknippas med portfolions arbetssätt. Det finns en hel del olika benämningar som t ex: portfölj historieberättaren, utvecklingsmapp,

uppvisningsmapp, tankens fönster, laboratoriet m m.

Kriterier för hur en portfolio ska utformas och se ut varierar beroende på skolans eller lärarens kompetens om portfolioarbetet, skolkulturen och land. För elever i de lägre årskurserna brukar man ha en sammanhållen portfolio med exempel från samtliga ämnen i skolan. För de äldre eleverna på högstadiet och gymnasiet finns det

ämnesportfolio som kan täcka ett ämne eller ämnesområde (t ex språk) Den kan användas ämnesövergripande för att spegla elevens allmänna utveckling under en speciell tidsperiod eller tematiskt i form av temaportfolio för skolor som arbetar tematiskt.

Vanligt är att man arbetar med två olika portfolior: ämnes- respektive visningsportfolio. En ämnesportfolio kan exempelvis bestå av följande:

- innehållsförteckning - kursplaner - betygskriterier - kursmål - elevens egna mål - planering

(12)

- loggbok - skisser - tankar, idéer - arbeten - prov/diagnoser - reflektioner - utvärderingar

En visningsportfolio ska däremot innehålla valda arbeten som visar elevens utveckling. Arbeten ska följas av en reflektion eller motivering.

Exempel på vad som kan ingå i en visningsportfolio är följande: - innehållsförteckning

- presentation av mig själv

- min utveckling: social utveckling, - mål

- utvecklingsplan - betyg

- eventuella åtgärdsprogram

- Ämnena: svenska, engelska, matematik, So, No, Bild, Musik, Idrott,

Hemkunskap, Slöjd, Språkval, elevens val

- Min inlärningsstil

- se bakåt och gå vidare - reflektion kring året som gått - föräldramedverkan

- uppmuntran

- övrig 7

När det gäller formatet kan man urskilja tre olika typer av portfolior: - traditionella pärmar eller mapp

- pappersportfolio med digitala inslag, mixed-portfolior - datorbaserade portfolior, e-portfolior

Vem som har huvudansvaret för urvalet till portfolio (visningsportfolio)kan vara:

7_{Jungkvist, Eva&Sandell, Marie,(2002)Ämnes- och visningsportoflio.Idémallar för grundskolans senare} år.Gothia, s34

(13)

- eleven - läraren - båda två - lärarkollektivet - skolledningen

Vem som ska utvärdera portfolio kan vara: - eleven

- läraren

- kollektivt av lärare - skolledningen - föräldrar

- representanter för samhället(t ex vid portfoliohögtidsdag) Bedömningskriterier för portfolioarbeten är:

- utseende, det estetiska d v s hur arbetet ser ut och är organiserat

- den muntliga presentationen, hur man i ord uttrycker vad man har gjort - den skriftliga kommunikationen, färdigheter i det skriftliga språket - Tankar om arbetet – reflektionen, elevens personliga utveckling - Originalitet – kreativitet, personlig prägel, egna synvinklar 5

Vad är portfoliometodiken?

Portfoliometodiken är pedagogens egendom

Portfoliometodiken står för den grundsyn som speglar ett modernt sätt att se på kunskap och lärande. Grundteorin är konstruktivism, närmare bestämt systemisk –

konstruktivistisk pedagogik. 8_{Den teorin säger att det som är viktigt är relationen}

mellan undervisning och lärande samtidigt som den poängterar att de är två skilda saker. Med undervisning menas de processer som läggs till rätta för att lära att lära.

Undervisningen handlar om att hantera konstruktioner, elevens konstruktion av kunskap. Barnet ansvarar i sin tur för sitt eget lärande. Vidare är kommunikationen mellan pedagogen och eleven det som förbinder undervisningen med lärandet.

(14)

Undervisande kommunikation är här ett centralt begrepp, samspelet (mellan pedagog och elev och mellan elev och elev) är det centrala.

Konstruktivismen som egen teori kan indelas i kognitiv konstruktivism och

socialkonstruktivism. Båda grenar betonar att lärande är en aktiv konstruktionsprocess. Piaget, en av konstruktivismens grundare talar om kognitiv inlärning. Barnet lär sig genom att tolka nya företeelser med hjälp av sina tidigare erfarenheter och kunskaper, samtidigt som han måste vara aktiv och i samspel med andra. 9

Dewey i sin tur betonar det reflektiva tänkandet som vägen till kunskap. När människan, inför nya situationer, får lov att pröva sig fram i arbete och handling (learning-by-doing) samt reflektera över informationen hon fått, uppstår kunskap. Också Dewey ser

kunskapssökande som en aktiv och dynamisk process. 10

Vygotsky var förespråkaren för socialkonstruktivismen och menade att denna aktiva konstruktionsprocess ägde rum i ett socialt samspel. 11_{Han menade, liksom Piaget och} Dewey, att barnet måste vara aktivt och konstruktivt för att utveckla förståelsen för omvärlden. Vidare menade han att allt det barnet gör syftar till att kunna vara social, kommunicera och samspela. Hur det samspelet sker kan grafiskt förklaras på följande sätt:

Samspel

Hur tänker, känner och handlar eleven? Den aktiva processen kan sammanfattas på följande sätt:

Inlärning/upplevelse ► reflektion av våra upplevelser ► konstruktion om förståelse ► tolkning av våra upplevelser med hjälp av våra tankemodeller (begrepp, konstruktioner)

I den processen har läraren en handledarroll, han är stödperson och samtalspartner. Enligt Vygotsky finns det en proximal (nära) utvecklingsnivå, som den enskilde förr eller senare kan nå på egen hand och en högre utvecklingsnivå, som kräver samarbete

9_{Piaget, J(1973)Språk och tanke.Gleerup}

10_{Dewey, J(1980)Indiv, skola och samhälle.Natur&Kultur} 11_{Vygotskij,L(1999)Tänkande och språk.Bokförlaget Daidalos}

Den fysiska/sociala

miljön

(15)

med andra mer avancerade elever eller med en vuxen handledare. 12_{Här spelar den} sociala och den fysiska miljön en avgörande roll i kunskapsprocessen.

Skolverkets riktlinjer talar idag för en individuell utveckling av eleven, där lärande ska ske över ämnesgränserna och utan traditionell timplan. Eleven får i detta samanhang mycket större ansvar i uppläggning av sin egen undervisning.

Portfoliometodiken är ett verktyg för att nå flera av läroplanens övergripande mål. Portfolio får inte frikopplas från undervisningens innehåll och kvalitet.

• Portfolio utgör ett brett pedagogiskt redskap, en pedagogisk dokumentation med vars hjälp olika berörda parter kan kommunicera, informera sig och samarbeta kring eleven.

• Den är dessutom ett redskap för elevens reflektion över sin egen utveckling, ett sätt att utveckla sin egen förståelse och sin begreppsapparat (elevens

metakognition).

• Den utgör en demokratisk arbetsform som ger eleverna inflytande och ansvar över sin egen utveckling, genom att sätta upp mål, planera, dokumentera, reflektera och utvärdera.

• Den utvecklar ett positivt förhållningssätt

• Den främjar till samlärande, eleverna tar del av varandras kunskaper, lär sig tillsammans

• Portfolio kan vara utgångspunkt eller underlag för utvecklingssamtal och bedömningsunderlag

• Den är ett bra komplement till prov och diagnoser.

• Med dess hjälp kan man få grepp på en elevs utvecklingsmöjligheter, utvärdera undervisningen i klassen/ämnet, utvärdera en hel skola. 12

Vad är ett portfoliomanifest?

Ett portfoliomanifest är en skriven överenskommelse som skolan arbetar fram, en rött tråd som alla ska hålla sig till, när det gäller portfolioarbetet i skolan.

12_{Ellmin, Roger&Ellmin, Birgitta,(2003).Att arbeta med portfolio: teori, förhållningssätt och praktik,}

(16)

I ett portfoliomanifest ska man kunna hitta svaren till bl a följande nyckelfrågor:

Vad är syftet med portfolioarbetet?

- Ett klart formulerat syfte ur lärar-, elev- och föräldraperspektivet.

Vad ska portfolion täcka in och belysa – dvs. innehåll ?

- Klart syfte kring vad som ska samlas? Vilka specifika kunskaps och färdighetsområden ska täckas in/stödjas?

Vad ska belysas av lärandets dimensioner inom respektive område? - produkten (avslutade arbeten)

- processen ( själva lärprocessen, reflektion, självvärdering) - progression (kunskapsutvecklingen, jämförelse då – nu)

Hur ska portfolion vara organiserad – lätthanterligt och överskådligt? - innehållsförteckning, datering, kronologi, ämnesuppställning,

temaarbete.

Hur ska lärandet dokumenteras?

- vad är mest naturligt för uppgiften/ämnet/kunskapsområdet? - Text (blanketter, förlagor eller fri text), bild, ljud etc.

Vem/vilka som ska bestämma vad som ska sparas och hur det ska gå till? - vem bestämmer? Samarbetsformer lärare – studerande

Vad ska utvärderas och bedömas?

- Vilka kunskapsområden och färdigheter, produkter och processer ska utvärderas eller bedömas?

Vem ska värdera och bedöma det som sparas?

- Den studerande själv, den studerande och läraren tillsammans, kamratvärdering, uppdragsgivare etc.

(17)

Hur ska portfolion se ut – format?

- Digital, pappers eller både och, mapp, låda, CD, etc. Portfolion måste passa utbildningen, de studerande, pedagogerna och

uppdragsgivarna. 13

Tidigare forskning

I Sverige finns redan utvärderingar som täcker olika aspekter av portfolioarbetet. Utvärderingen 2004-2005 Portfolio är en process - Pedagogers perspektiv på

portfolioarbetet av Ellmin&Ellmin utgör en rapport gjord ur pedagogernas perspektiv som bjuder på mycket givande information med intressanta slutsatser.

När det gäller det pedagogiska arbetet har portfolio främjat till bl a: - bättre bemötande/individualisering

- tydligare mål- och utvärderingsarbete - bättre dokumentation

För den egna pedagogen har det bl a inneburit följande: - mer tid till reflektion

- mer struktur i det pedagogiska arbetet - bättre diskussioner i arbetslaget Enligt lärarnas observationer har barnen blivit:

- mer reflektiva

- medvetna om sitt lärande - stolta över sina arbeten

- kan samtala om sin utveckling och sina val av arbeten Portfolioarbetets svagheter enligt skolans pedagoger:

- tar tid i början, tidsbrist

- är urvalet representativ?, pedagogerna styr urvalet - passar inte alla elever, alla gillar det inte

- social och emotionell kompetens är svårt att fånga - för mycket individualisering

13

(18)

Jag vill gärna nämna examensarbetet Portfolio - dokumenterad utveckling eller

utvecklande dokumentation, ett mycket intressant arbete från Socialhögskolan, som parerar elevernas synpunkter med lärarnas och utvecklingssamordnarnas. De slutsatserna man har kommit fram till säger att portfolion bl a är följande:

- ett mycket bra pedagogiskt verktyg som synliggör elevernas utveckling - och är till stor hjälp som verktyg vid målformulering och planering - den är en bra informationskälla vid utvecklingssamtal

- en bra dokumentationsform

- pedagogen blir handledare och eleven får större ansvar för sina studier När det gäller barnens perspektiv har man dragit följande slutsatser:

- metodiken har större värde för läraren än för barnen

- portfolio har för barnen ett större värde som affektivt och historiskt dokument än som ett utvecklande

- barnen känner inte behov att dokumentera sin egen utveckling - de är positivt inställda till portfolio trots att alla har inte klart för sig

vilket syfte den har

Dessa vetenskapliga rapporter har alltså olika resultat. En påverkande faktor kan vara att den ena har bara pedagogernas synpunkter medan den andra har både pedagogernas och elevernas synpunkter. De intervjuade eleverna, som i sina intervjuer anses inte ha behov av dokumentation, går i åk 4 och är alltså i 10 års ålder.

Marianne Munis och Jorgen Reeckman vid Statens Pedagogiska Försökscenter i Danmark har formulerat och sammanfattat svårigheterna på följande sätt:

- Svårt att ändra elevers, föräldrars och skolans rotfästa förståelse av undervisning, ansvar, arbetssätt och utvärdering.

- Portfoliometodiken kräver en lång och gradvis utprövning. Det gäller att hålla entusiasmen uppe samtidigt som man omprövar nedärvda vanor, metoder och synpunkter.

- Etisk utmaning för enskilda lärare, skolan som system och eleverna. - Medför förändringar av det fysiska rummet - eleverna, klassrum och

(19)

Resultat

Resultatredovisning

Svaren på skolledarnas öppna frågor redovisas först och i sin helhet

som skolledaren A respektive B. För att få en överskadlig redovisning av enkäterna kommer jag att under varje fråga att redovisa pedagogernas och elevernas svar efter varandra. När det gäller pedagogernas utveckling med portfolio som verktyg svarar pedagogerna kring 8 specifika problemområden medan eleverna svarar kring 7

motsvarande punkter. Båda grupper har en extra punkt ”annat” där de fritt kan lägga till något de anser viktigt. När det gäller elevernas utveckling med portfolio svarar både pedagoger och elever kring 10 olika problemområden. Resultaten för påståendena redovisas i form av procentsatser i stapeldiagram. Rangordningsövningen, ”samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet”, som genomförs av både pedagoger och elever, redovisas med hjälp av ett poängsystem där påståendet som rangordnas som nr. 1 får 6 poäng, påståendet som rangordnas som nr. 2 får 5 poäng, påståendet som rangordnas som nr. 3 får 4 poäng o s v. Därefter väljer jag de tre första påståenden med högst poäng.

Pedagogernas reflektionsfrågor söker svar på följande: - Fråga A - återkoppling till Lpo94

- Fråga B – möjligheter/faktorer som kan påverka utvecklingsarbetet med portfolio

- Fråga C – ev. nackdelar, begränsningar

- Fråga D – återkoppling till Lpo94, ev. nackdelar

6 pedagoger har inte svarat på reflektionsfrågorna. Ytterligare 2-3 har bara delvis besvarat reflektionsfrågorna. Den totala procentsatsen i elevernas svar ska i

stapeldiagrammen vara uppdelad i årskurser. Elevernas fria berättelse i slutet av enkäten syftar till att belysa punkter som eleverna själva tycker är viktiga men inte kunde

återfinnas i påståendena. Dessa tillsammans med pedagogernas fria reflektioner är till för att berika enkäternas strukturerade resultat. Svaren kommer att analyseras och tolkas i relation till Lpo94. För att se enkäternas utformning, pedagogernas reflektioner,

elevernas reflektioner och enkäterna i procenttal hänvisar jag till bilaga 1, 2, 3 respektive 4.

(20)

Pedagogernas utveckling med portfolio

1. Bemötande

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

bättre oförändrad sämre ej svar

Bemötande pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Lärarna på skolan är bra på att i samtal bemöta varje elev positivt.

åk 8 åk 9

Bemötande är ett begrepp som inkluderar samtalsplan och lyhördhet, där bekräftelse av elevens eget ansvar och roll, erkännande av eleven som enskild individ med egna förutsättningar har stor vikt. Skolan skall enligt Lpo94 se till att eleverna känner sig trygga, den ska arbeta för att stärka elevernas självkänsla. Läraren ska visa respekt för den enskilde eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt

förhållningssätt. 2

2_{Lpo94, s 13}

(21)

Lära att lära/portfolio arbetar med det salutogena förhållningssättet, ett positivt tänkande där man strävar efter att se elevens starka sidor och utgå ifrån att eleven vill lära sig och försöker göra sitt bästa. I det salutogena tänkandet bygger man på

möjligheterna den egna elevens förutsättningar ger och arbetar under ömsesidig respekt. Eleven uppmuntras till ett aktivt kunskapssökande.

65,6 % av pedagogerna, d v s 2/3 delar svarar att i den pedagogiska verksamheten har bemötande blivit bättre med portfolio som verktyg. Drygt ¼ del svarar att den är oförändrad.

67,2 % av eleverna i åk 8, ca 2/3 instämmer också helt i att pedagogerna är bra på att bemöta varje elev positivt. 31,1 % instämmer delvis. Bland elevernas berättelser om skolan återfinns följande:

”….när det gäller bemötandet bryr sig våra lärare väldigt mycket om oss. Lärarna hjälper till mycket och man kan alltid fråga dem.” åk 8

I åk 9 instämmer 43,1 % helt i påståendet och nästan 50 % delvis men inte helt.

Eleverna i åk 9 ger i en mer nyanserad bild av hur pedagogerna förändrats med portfolio och deras sätt att tillämpa pedagogiken när det gäller olika punkter.

(22)

2. Individualisering

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Individualisering pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Individualisering

åk 8 åk 9

När man i skolan talar om individualisering handlar det om individuell utveckling av eleven efter egen förmåga men på lika villkor. Den tiden pedagogen tar i anspråk för den enskilde eleven ska i sin tur vara en väl utnyttjad tid där eleven handleddes i sin egen inlärning efter egna förutsättningar. Individualisering tillämpas också när

pedagogen inför hela elevgruppen öppnar olika möjligheter för inlärning. När det gäller ansvar och inflytande skall läraren svara för att eleven får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. 2

55,2 % av pedagogerna tycker att individualiseringen har blivit bättre med portfolio som verktyg och 44,8 % att den är oförändrad.

2_{Lpo94, s 14}

(23)

Bland pedagogernas reflektioner återfinns följande:

” Ett utmärkt sätt att individualisera arbetet med de övergripande målen, genom att arbeta med mål.”

”Lära att lära ger eleverna olika modeller som gör dem mer medvetna om sin förmåga att lära och hur de lär sig.”

En del pedagoger påpekar i sina reflektioner behovet av mer tid för enskild elev:

”Svarigheten är att hinna sitta ner med varje elev för att reflektera och sätta mål.”

55,7 %, drygt hälften av eleverna i åk 8, instämmer helt i att pedagogerna tar sig tid för varje elev. 36,1 % instämmer delvis. Bland deras reflektioner kan man hitta följande:

”Lärarna är positiva och vill verkligen ställa upp och hjälpa en, från person till person. De ser till att var och en lär sig med sina egna förståelseprocesser.”

I åk 9 instämmer 46,1 % helt i att lärarna tar sig tid för varje elev. Nästan lika många, 41,5 % instämmer delvis och 12,4 % instämmer inte alls. Resultatet i åk 9 visar ett mer spritt resultat. Delar av individualiseringsarbetet upplevs positivt och kan återfinnas bland elevernas kommentarer:

”Positivt att lärarna använder olika inlärningsmetoder.”

”Vi lär oss hur vi lär oss. Man kan fokusera på det sättet man lär sig bäst. Enormt bra.”

(24)

3. Att sätta mål i den pedagogiska verksamheten

Att sätta mål i den pedagogiska verksamheten

pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Lärarna är bra på att i den pedagogiska verksamheten sätta mål och utvärdera

åk 8 åk 9

Den nya läroplanen förespråkar ett individualiserat och målorienterat lärande. Pedagogerna svarar till 100 % att det har blivit bättre att sätta mål i den pedagogiska verksamheten med hjälp portfolio. Bland pedagogernas reflektioner hittar man följande:

”…Ett arbetssätt som tydliggör mål och redskap att nå mål.”

Någon lärare påpekar behovet av kompetensutveckling i elevens målsättning. En annan lärare ser som hinder/svårighet att ”tydliggöra mål och begränsa antalet mål.”

72,2 % av eleverna i åk 8, nästan ¾ delar svarar att pedagogerna är bra på att sätta mål och utvärdera. Eleverna bekräftar i sina reflektioner att ”lärarna är bra på att redogöra

(25)

Nästan hälften av eleverna i åk 9, 49,2 % instämmer helt i att pedagogerna är bra på att sätta upp mål. 35,4 % instämmer delvis. Bland elevernas fria kommentarer återfinns följande:

”Lättare att sätta upp mål och kunna reflektera.”

”Lättare att sätta upp mål och kunna reflektera, men det kan vara ganska jobbigt att hela tiden hålla på med reflektion, utvärdering, mål, mm.”

Åk 9 visar fortfarande i sina svar en tendens till lägre siffror som instämmer helt.

4. Dokumentation

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00% 100,00%

Dokumentation pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar De är bra på att följa upp elevens utveckling

åk 8 åk 9

Ett individualiserat lärande innefattar ett större behov av löpande dokumentation för att lyckas förverkliga läroplanens intentioner.

(26)

86,2 % av pedagogerna svarar att dokumentationen har blivit bättre, 13,8 % svarar att den är oförändrad. 68,8 % av eleverna i åk 8, drygt 2/3 delar, instämmer helt i att pedagogerna är bra på att följa elevens utveckling och resten instämmer delvis. I åk 9 är siffran som instämmer helt 44,7 %. De som instämmer delvis är 44,6 % och resterande 10,8 % instämmer inte alls. Åter igen noterar jag mer delade meningar bland eleverna i åk 9.

5. Pedagogernas egen reflektion

Pedagogenas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00%

Pedagogernas egen reflektion

pedagoger Elevernas svar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar De är bra på att förmedla tankar och synliggöra sin egen reflektion

åk 8 åk 9

I en individualiserad undervisning uppstår ett större behov av reflektion. När det gäller pedagogernas egen reflektion svarar 75,9 %, drygt ¾ delar, att den egna reflektionen har blivit bättre med portfolio. Nästan ¼ del svarar att den är oförändrad. I pedagogernas svar till reflektionsfrågorna påpekas behovet av tid för mer tänkande:

(27)

”Tid att hitta bra ingångar/strategier så att det inte blir så himla fyrkantigt. Tid att landa.”

”Mer tid för diskussion med arbetskamraterna - reflektion över arbetet. ”…tid för lärarreflektion/utvecklingsarbete räcker inte till.”

59 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att pedagogerna är bra på att förmedla tankar och synliggöra sin egen reflektion. 34,5% instämmer delvis.

Eleverna i åk 9 redovisar ett markant lägre resultat, endast ¼ del, 24,7 % instämmer helt i påståendet och 55,3 % instämmer inte helt. Eleverna i åk 9 är mer kritiska och deras svar divergerar från åk 8 och pedagogernas svar. Bland deras reflektioner kan man återfinna följande:

”Alla lärare har sitt sätt att undervisa. Antingen är de jätte stränga eller har de ingen koll alls. De borde samarbeta bättre för att det ska bli bra.”

”Lärarna planerar för lite med varandra.”

En del elever i åk 9 saknar ett bättre samarbete pedagogerna emellan och pedagogerna själva påpekar behovet av mer tid för egen och gemensam reflektion med kollegorna.

(28)

6. Tydlighet och homogenitet i strukturen (arbeta mot samma mål)

Tydlighet och homogenitet i strukturen

pedagoger Elevernas svar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar De arbetar på samma sätt vad gäller att sätta mål, reflektion och dokumentation

åk 8 åk 9

89,7 % av pedagogerna tycker att tydlighet och homogenitet har blivit bättre med portfolio. I sina reflektioner påpekar pedagogerna, som jag tidigare nämnt, behovet av mer tid för gemensamma diskussioner. Som hinder/svårighet återfinns bland följande bland pedagogernas reflektion:

”Att klyftorna ibland ökar, med tiden, mellan lärare som är med på tåget och de som ännu inte hoppat på eller missat det.”

50,8 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att pedagogerna arbetar på samma sätt vad gäller att sätta mål, reflektion och dokumentation. 44,2 instämmer delvis.

(29)

Bland eleverna i åk 9 är det 24,6 % som instämmer helt, 57 % instämmer delvis och 10,7 % instämmer inte alls. Eleverna i åk 9 upplever större skillnader i pedagogernas sätt att arbeta än eleverna i åk 8 och pedagogerna själva.

7. Gemensamt språk från pedagogernas sida

Gemensamt språk från pedagogernas sida

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar De har ett gemensamt pedagogiskt språk

åk 8 åk 9

89,7 % av pedagogerna svarar att det gemensamma språket har blivit bättre med hjälp av portfolio och 10,3 % att den är oförändrad.

47,6 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att pedagogerna har ett gemensamt pedagogiskt språk. 49, 2 % instämmer delvis.

I åk 9 är det 20 % som instämmer helt i påståendet medan 61,5 % instämmer inte helt och 16,9 % instämmer inte alls. Elevernas svar från både åk 8 och åk 9 divergerar från pedagogernas svar.

(30)

8. Diskussioner och ett gemensamt språk i arbetslaget

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00%

Diskussioner och ett gemensamt språk i arbetslaget

pedagoger

79,3 % av pedagogerna svarar att diskussioner och ett gemensamt språk i arbetslaget har blivit bättre med hjälp av portfolio. 17,2 svarar att de har blivit oförändrade och 3,5 att de har blivit sämre.

9. Annat

75 % av 4 pedagoger svarar att det har blivit bättre vad gäller inspiration,

lärandestrategier, ökat själförtroende, större respekt för sina arbeten, ”guldkanten, det lilla extra.” 25 % av 4 lärare svarar att det har blivit sämre men ingen förklaring skrivs om på vilket sätt.

(31)

Elevernas utveckling med hjälp av portfolio

1. Eleven får tänka på vad, hur och varför han/hon gör olika uppgifter

instämmer helt instämmer inte helt

instämmer inte alls

ej svar Eleven får tänka på vad, hur och varför han/hon gör olika uppgifter

pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% 80,00% 90,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar När jag arbetar med en arbetsuppgift tänker jag på vad, hur och varför…

åk 8 åk 9

Metakognition/metalärande är att vara medveten om sina egna tankeprocesser, man arbetar med förhållningssättet till sina egna tankar. Det är en form av ackommodation där eleven genom nya utmaningar försöker överskrida tidigare utvecklade förståelsen (referensramar). För detta krävs en stark motivation eller av individen upplevd social pliktkänsla. Meningsfullheten är här drivkraften som för eleven fram.

(32)

Om metakognitionen är en form av ackommodation så är reflektionen en tidsförskjuten ackommodation utan direkta utmaningar från omgivningen. Reflektion betyder noggrant eller djupt eftertanke.

86,7 % av pedagogerna instämmer helt i att eleverna får arbeta med medvetandet om sinatankeprocesser och tänker på vad, hur och varför de gör olika uppgifter. Deras svar innefattar både elevernas metakognition och reflektion.

Bland pedagogernas reflektioner kring behov av kompetensutveckling hittar man följande:

”Tid att hitta bra ingångar/strategier så att det inte blir så himla fyrkantigt”

14,7 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att när de arbetar med en arbetsuppgift tänker de på vad, hur, och varför de gör det. 77,1 % instämmer delvis och resten instämmer inte alls. Bland elevernas reflektioner hittar man följande:

”Man orkar snart inte reflektera om allting.”

21,5 % i åk 9 instämmer helt i påståendet och 61,5 % instämmer delvis. Resterande elever i åk 9 instämmer inte alls. Bland deras reflektioner återfinns följande:

(33)

2. Det gör att eleven lär sig bättre

Pedagogernas svar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

bättre lika bra som innan sämre ej svar Det gör att eleven lär sig …

pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Att jag reflekterar över mina arbetsuppgifter gör att jag lär mig bättre

åk 8 åk 9

70 % av pedagogerna svarar att det gör att eleven lär sig bättre och 30 % svarar att eleven lär sig lika bra som innan.

50,8 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att när de reflekterar över sina arbetsuppgifter lär de sig bättre. 41 % instämmer delvis i påståendet. Bland elevernas kommentarer hittar man följande:

”Reflektionen utvecklar lärandet, men det tar mycket tid.”

”Vi reflekterar och utvärderar hur det gick (bra/dåligt) men vi får sällan titta på de där reflektionerna efteråt. Det hade funkat om lärarna påmint oss om gamla reflektioner” ”Mycket trögflytande arbete med reflektionen.”

(34)

Ca hälften, 50,8 % av eleverna i åk 9 instämmer helt i att reflektionen över

arbetsuppgifter gör att de lär sig bättre. 27,7 % instämmer delvis och 21,5 % instämmer inte alls. Bland elevernas kommentarer hittar man följande:

”Vi jobbar med reflektioner på alla våra arbeten. Det är inte roligt att jobba med och det känns bara onödigt, men det är väldigt lärorikt.”

”Positiv: korta reflektioner som lärarna gör utvecklar kanske eleverna mer. Våra reflektioner gör vi bara för att vi måste. Alla hatar det typ.”

(35)

3. Arbetet med lära att lära/portfolio ger mig bättre självförtroende

Med hjälp av portfolioarbete har eleven fått……..självförtroende

instämmer hlet instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Arbete med lära att lära/portfolio ger mig bättre självförtroende

åk 8 åk 9

Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar tillit till sin egen förmåga. 2 Ordet självförtroende betyder stark tilltro till den egna förmågan. I metodiken lära att lära ingår det salutogena tänkandet, man fokuserar på elevens starka sidor för att bygga vidare samtidigt som man uppmuntrar och ger eleverna mycket beröm.

43,3 % av pedagogerna svarar att med hjälp av portfolioarbete har eleven fått bättre självförtroende. 53,3 % svarar att självförtroende är lika bra som innan och har inte påverkats av portfolioarbetet. 13,1 % av eleverna i åk 8 svarar att lära att lära/portfolio ger bättre självförtroende. 55,8 % instämmer inte helt i påståendet och 31,2 %

(36)

instämmer inte alls. 13,8 % av eleverna i åk 9 instämmer helt i påståendet, 38,4 % instämmer inte helt och 47, 7 % instämmer inte alls. Båda årskurser visar samma tendens, flertalet av eleverna är inte helt eller inte alls överens med att portfolioarbetet ger dem bättre självförtroende. Hos pedagogerna är det mindre än hälften som upplever att elevernas självförtroende har förstärkts med hjälp av portfolio.

4. Med hjälp av portfolio vågar eleven sätta ord på och tolka sin egen

utveckling

bättre lika bra som innan

sämre ej svar Med hjälp av portfolio vågar eleven sätta ord på och tolka sin egen

utveckling pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Med hjälp av lära att lära/portfolio vågar jag bättre sätta ord på min egen

utveckling

åk 8 åk 9

Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. 2_{För att åstadkomma det är det viktigt att eleven lär sig tolka sin egen}

(37)

utveckling och dra egna slutsatser.

83,3 % av pedagogerna svarar att eleverna har blivit bättre på att sätta ord på och tolka sin egen utveckling. 41 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att med hjälp av lära att

lära/portfolio vågar de bättre sätta ord på sin egen utveckling. 50,8 % instämmer delvis i påståendet. Bland deras fria kommentarer återfinns följande:

Portfolio utgör ett bra sätt att visa sin egen utveckling på, mycket positiv.” ”Man kan följa in egen utveckling och utvecklas bättre.”

I åk 9 är det 30,7 % som instämmer helt i påståendet, 40 % instämmer delvis och 29,2 % instämmer inte alls. Svaren för båda årskurser visar samma tendens och divergerar från pedagogernas svar.

(38)

5. Eleven kan bättre utvärdera sig själv

Pedagogernas svar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

ej svar Eleven kan bättre utvärdera sig själv

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Med hjälp av lära att lära/portfolio kan jag bättre utvärdera mig själv

åk 8 åk 9

I skolverkets riktlinjer sägs att: skolan skall sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 2

Eleven ska ha ett aktivt deltagande när det gäller sin egen inlärning.

73,3 % a pedagogerna instämmer helt i att eleven kan bättre utvärdera sig själv med hjälp av portfolio. 20 % instämmer delvis.

65,6 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i påståendet och 24,6 % instämmer delvis. Bland elevernas reflektioner hittar man följande:

”Med portfolio som verktyg blir vi bättre på att bedöma oss själva.”

2_{Lpo94, s 13}

(39)

38,4 % av eleverna i åk 9 instämmer helt i påståendet, 41,6 % instämmer delvis och 20 % instämmer inte alls. Bland elevernas reflektioner återfinns följande:

”Utvärderingsmetoderna är bra. Portfolio är segt, jag tycker inte att det för mitt lärande framåt.” Åk 9 visar en större spridning i sina svar.

6. Eleven får ta större ansvar för sitt eget lärande

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

ej svar Eleven får ta större ansvar för sitt eget lärande

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Lära att lära/portfolio har gjort att jag tar mer ansvar för mitt eget lärande

åk 8 åk 9

Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar över sina studier och sin arbetsmiljö. Läraren skall utgå ifrån att eleven kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. 2

63,3 % av pedagogerna instämmer helt i påståendet och 36,7 % instämmer inte helt.

(40)

Bland pedagogernas reflektioner hittar man följande:

”Bra metod i lärarens planering tillsammans med eleverna. Tydliga sammanhang, eget ansvar, reflektion m m.

”Synliggör Lpo bättre.”

31,3 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i att med hjälp av lära att lära/portfolio har elevens ansvartagande ökat. 52,5 % instämmer delvis och 16, 4 % instämmer inte alls. Bland eleverna i åk 9 är det 27,7 % som instämmer helt, 35,4 % instämmer delvis och 36,9 % instämmer inte alls. Elevernas svar närmar sig varandra och divergerar från pedagogernas svar.

(41)

7. Elevens engagemang och motivation har ökat

ej svar Elevens engagemang och motivation har ökat

instämmer inte alls ej svar Lära att lära/portfolio har gjort att min motivation har ökat

åk 8 åk 9

Skolverkets riktlinjer säger att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust at lära. 2

36,7 % av pedagogerna instämmer helt i påståendet. 46.7 % instämmer delvis och 10 % instämmer inte alls. Bland pedagogernas reflektioner hittar man följande:

”Ibland ska vi kanske vara lite försiktiga med all utvärdering och variera den mer så att eleverna inte tröttnar och blir blasé.”

27,9 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i påståendet att lära att lära/portfolio har gjort

(42)

att elevens motivation har ökat. 44, 2 % instämmer delvis och 27,9 % instämmer inte alls. Bland elevernas reflektioner återfinns följande:

” Man orkar snart inte reflektera om allting.” ”Mycket trögflyttande arbete med reflektionen.” ”Portfolio är otroligt tråkig och jobbig.”

När det gäller eleverna i åk 9 är det 10,7 % som instämmer helt i påståendet, 47,7 % instämmer delvis och 41,6 % instämmer inte alls. Bland elevernas reflektioner återfinns följande:

”Det blir jobbigt att reflektera. Ibland skriver man bara ned någonting för att bli färdig med stencilen.”

(43)

8. Eleven har lättare att sätta mål i sitt skolarbete

ej svar Eleven har lättare för att sätta mål i sitt skolarbete

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Lära att lära/portfolio har gjort det lättare för mig att sätta mål i mitt skolarbete

åk 8 åk 9

Skolan skall sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 2

83,3 % av pedagogerna instämmer helt i påståendet att med hjälp av portfolio har eleven lättare att sätta mål i sitt skolarbete. 47,5 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i

påståendet och 44,3 % instämmer delvis.

Bland eleverna i åk 9 är det 47,7 % som instämmer helt i påståendet medan 23,1 % instämmer delvis och 29,2 % instämmer inte alls.

(44)

9. Det har blivit bättre för eleven att uttrycka vad hon/han tycker och

känner, och varför han/hon känner/tycker det.

Pedagogernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar

Det har blivit lättare för eleven att uttrycka vad hon/han tycker och känner, och varför hon/han känner/tycker så.

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Lära att lära portfolio har gjort det lättare f ör mig att uttrycka vad jag tycker,

tänker och känner

åk 8 åk 9

I Skolverkets riktlinjer står bl a att skolan ska sträva efter att varje elev befäster en vana

att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som

förnuftsmässiga och etiska överväganden. 2 Vad eleven tycker och känner är en del av elevens emotionella förmåga tillsammans med den kunskapsmässiga och sociala förmågan.

60 % av pedagogerna instämmer helt i att eleven vågar bättre uttrycka vad han/hon tycker och känner och varför. 33,3% instämmer delvis.

2_{Lpo94, s11}

(45)

I åk 8 är det 31,1 % som instämmer helt i påståendet. 50,8 % instämmer delvis och 18,1 % instämmer inte alls.

12,3 % av eleverna i åk 9 instämmer helt i påståendet, 43,1 % instämmer inte helt och 44,6 % instämmer inte alls. Elevernas svar divergerar från pedagogernas svar, större delen av eleverna instämmer delvis eller inte alls i påståendet. Resultaten från åk 9 skiljer sig markant från pedagogernas. Bland elevernas reflektioner återfinns följande:

”Det är bra med portfolio när det hålls i lagom mängd. Vissa lärare sköter det mycket bra. De tar upp det vid rätt tillfälle. Medan vissa gör det till en tråkig grej. De blir så tjatiga på något sätt. Ska alltid göra allting med portfolio.”

(46)

10. Eleven har lättare att samarbeta, lyssna och delta

ej svar

Eleven har lättare för att samarbeta, lyssna och delta.

pedagoger Elevernas svar 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%

instämmer helt instämmer inte helt instämmer inte alls ej svar Med hjälp av lära att lära/portfolio har jag lättare att samarbeta, lyssna på mina

kamrater och delta i grupparbete.

åk 8 åk 9

När det gäller ansvar och inflytande skall läraren förberedda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2

36,7 % av pedagogerna instämmer helt i påståendet medan 50 % instämmer delvis och 13,3 5 instämmer inte alls. 18 % av eleverna i åk 8 instämmer helt i påståendet att med hjälp av lära att lära/portfolio har de lättare att samarbeta, lyssna på sina kamrater och delta i grupparbete. 64 % instämmer delvis i påståendet och 18 % instämmer inte alls.

(47)

Bland eleverna i åk 9 är det 15,4 % som instämmer helt i påståendet medan 44,6 % instämmer delvis och 40 % instämmer inte alls.

Pedagogernas svar är generellt något mer positiva men visar ändå en tendens att närma sig elevernas svar.

Samarbete med föräldrar i utvecklingssamtalet

När det gäller skola och hem skall läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling.2

Pedagogerna rangordnar som de tre viktigaste punkterna på följande sätt:

- eleven har fått en större delaktighet och medbestämmande i utvecklingssamtalet - elevens utveckling synliggörs på ett mer konkret sätt - portfolio underlättar i upprättandet av individuella utvecklingsplaner

Eleverna i åk 8 rangordnar som de tre viktigaste punkterna följande:

- eleven har fått starkare delaktighet i UVS - bättre information till föräldrar

- elevens utveckling synliggörs

Elevernas i åk 9 rangordnar som de tre viktigaste punkterna följande: - elevens utveckling synliggörs

- eleven har fått starkare delaktighet i UVS - bättre information till föräldrar

I rangordningsövningen har eleverna i både åk 8 och 9 valt samma punkter som de tre högst prioriterade punkter dock i en annan ordning. Två av dessa punkter stämmer dessutom med pedagogernas. En tredje punkt har tillkommit från pedagogernas sida som har att göra med IUP.

(48)

Frågor till skolledare - Skolans visioner, skolkultur, resurser

1. Hur blev det så att ni började arbeta med portfolio?

A. Vi ville förbättra undervisningen och sökte olika metoder men fastnade efter flera års funderingar för portfoliometodiken.

B. Vi sökte en ”röd tråd” för alla våra elever, F –9. Vår rektor hämtade inspiration från ▬▬▬▬ (det besökta landet) redan 1995 och många föreläsare vi hade på skolan berättade om vikten av att bytta ”paradigm”; se elever, undervisning och skola ur ett annat perspektiv.

2. Vilken beredskap hade skolan för förändringar av den fysiska miljön, organisation och vardagsrutiner?

A. Personalen var i stor utsträckning med på inriktningen. Vi har en mycket bra fysisk miljö eftersom skolan är relativt ny. Arbetslagen fungerade.

B. Den fysiska miljön behövde inte förändras något, vi har en välutformad fysisk pedagogisk miljö, med små enheter/utrymmen för större och mindre grupper. Inte heller det organisatoriska behövde förändras då vi sedan

tidigare arbetade i väl fungerande arbetslag. Vardagsrutinerna förändrades då det gäller själva undervisningen på så sätt att en del av det vi gjorde tidigare byttes ut mot mer samtal om mål och utvärdering, reflektion och

dokumentation. Den största förändringen var den förskjutning av fokus som skett då det gäller förhållningssättet mot elever och elevers lärande.

3. Vilka behov har det nya arbetssättet medfört?

A. Tid för pedagogerna att diskutera och komma överens om arbetssätt. B. Om du menar vilka behov arbetssättet medfört, kan man säga att behovet av att samtala kollegor emellan blivit större. Det är mer som behöver

samtalas kring och komma överens om. Tid för egen reflektion,

professionsportfolion och utvecklandet av metoder och modeller för lärande är viktiga delar i vårt arbete.

4. I vilket mån har de blivit tillgodosedda?

A. Vi har provat olika varianter för att få tid för konferenser.

B. Jag upplever att vi tillgodosett det i hög grad. Kompetensutvecklingen har under flera år varit tydlig och i en riktning, med tid och handledning. Det som möjligen känns frustrerande är att det tar lång tid, att det är en långsam process. Frustrerande, men nödvändigt.

5. Fanns det något i din skolas tidigare arbetssätt som passade in i portfoliometodiken?

(49)

helhet som det finns nu.

B. Ja, flera saker. Organisatoriskt var vi redan i en situation, med arbetslag, som underlättade det pedagogiska samtalet. Arbetssättet i klassrummen var redan problembaserat och tematiskt till stor del.

6. Hur upplevde du tiden skolan hade för utvecklingsarbete av portfoliometodiken?

A. Famlande, intressanta diskussioner, ibland återvändsgränder. B. Väl tilltagen i tid, bra struktur och meningsfullt innehåll. Kort sagt, mycket bra!

7. Vad var de viktigaste punkterna vid struktureringen av portfolioarbete?

A. Fortbildningen, dagarna med Ellmins.

B. Vi var noga med att låta det få ta tid, att vi började med

värdegrundsfrågor och frågor om kunskapssyn, att det kollegiala samtalet och förankringen i personalgruppen fick stort utrymme och att detta följdes upp, d v s sakta implementerades ut i personalgruppen och vidare ut bland eleverna med stor tolerans för att pröva sina vingar.

8. Hur har ni utbildats i portfoliometodik?

A. 5 heldagar med Ellmin. Studieresor till. Litteraturläsning.

B. Dels via föreläsningar av t ex Ellmins, Troed Tredsson, Ian Fox/Spencer Baty, Wretman/Moreau och Marie Sandell, studieresor till ▬▬▬▬ (det besökta landet) o§§§ch studiebesök i Sverige, och dels via vårt eget utvecklingsarbete de senaste åren; framställande av vår manual och de studiebesök som kommer till vår skola (lärande i högsta grad).

9. Hur ser barngruppernas storlek?

A. Jag förstår inte frågan.

B. De liknar till stora delar de barngrupper som finns på andra skolor, ca 20 – 30 elever, och med olika förmågor och förutsättningar.