4.2.1 Fördelar och nackdelar med en enkät
Ett par fördelar med enkätundersökning är att den kan göras på ett större urval samt nå ett större geografiskt område än t ex en intervjuundersökning. Det tar också betydligt mindre tid än
intervjuer. Vid en enkät kan den utvalda personen uppleva att det är lättare att svara på personliga frågor som rör t ex sexualitet och kriminalitet än i en intervju. Personen har också oftast
möjlighet att i lugn och ro fundera på sina svarsalternativ till skillnad från en intervju där man kan känna en press då intervjuaren väntar på ett svar. En enkätstudie har en lägre kostnad per utvald person än en intervjuundersökning. En nackdel med enkät är större bortfall än i en intervjuundersökning. I en intervju får den intervjuade också en bättre personlig kontakt med intervjuaren och kan lättare ställa frågor angående t ex missuppfattningar och förklaringar. Vid en enkätstudie kan inte frågeformuläret innehålla alltför många frågor då undersökningen helst inte bör pågå längre än en halvtimma. Intervjumetoden ger också djupare och mer komplicerade frågor, där följdfrågor kan ställas. Vissa personer kan ha svårigheter att läsa och uttrycka sig i skrift. I en intervju finns en större möjlighet att få frågorna förklarade för sig om man inte förstår (Ejlertsson 1996).
4.2.2 Konstruktion av enkätfrågor
Framställningen av enkätfrågor börjar ofta för tidigt. Innan konstruktionen av enkätfrågor tar vid är det positivt att en förstudie (bakgrund) genomarbetas för att få en vid överblick över det ämne som ligger inom ramen för undersökningen. Det är också viktigt att man innan
enkätfrågeframställningen funderar noga över det aktuella problemet (Wärneryd 1993), då enkätfrågorna formas efter det syfte undersökningen har (Andersson 1994). Innan de färdiga enkätfrågorna framställs bör exempelfrågor lämnas ut och testas av personer som svarar. Detta för att finslipningar och ändringar skall kunna göras men också för att kunna se om frågorna
verkligen är kopplade till syftet (Wärneryd 1993). Frågorna i enkäten bör vara entydiga och lätta att förstå för dem som deltar i enkätstudien (Andersson 1994). Det är viktigt att inte använda sig av komplicerade ord eller meningar (Trost 2001). Frågeformuleringarna i enkäten bör hållas i en neutral ton så att de inte blir ledande för svarspersonerna (Wärneryd 1993).
Ett begrepp som används inom enkätmetoden är social önskvärdhet. Detta är ett begrepp för svarstendenser som man som frågekonstruktör inte är ute efter. Testpersonerna ger ibland svar som inte är sanningsenliga utan de svarar det som de tror förväntas av dem, anses vara mest önskvärt eller acceptabelt. Därför bör frågekonstruktörer framställa frågor som inte tyder på att det är mer acceptabelt att svara på ett visst sätt (Wärneryd 1993).
Frågorna som konstrueras till enkäter kan vara öppna eller icke öppna. De öppna frågorna är icke strukturerade d.v.s. det finns inte några svarsalternativ att välja mellan medan de icke öppna frågorna är strukturerade och har svarsalternativ. De öppna frågorna bör användas med
försiktighet då de kan vara tidsödande och svåra att analysera då testpersonernas kan ge många olika svar. En fördel med de öppna frågorna är att de kan gå djupare in på ett speciellt ämne än vad de icke öppna frågorna kan göra (Wärneryd 1993). Svaren till de icke öppna enkätfrågorna bör vara uttömmande d.v.s. svarspersonerna måste känna att något av alternativen är rätt för just dem. I svarsalternativen måste det alltså finnas alla tänkbara svar som stämmer överens med vad han/hon anser (Ejlertsson 1996).
De faktorer som enligt oss ingår i främjandet av god psykisk hälsa är bl.a. trygghet, gemenskap, meningsfullhet, självförtroende och inflytande vilka är de centrala områdena som ligger till grund for utformandet av våra enkätfrågor. Dessa centrala områden täcker vi av med bl.a. följande frågor: Trivs du i skolan? Anser du att skolan arbetar för att förbättra gemenskapen i klassen? Känner du att det du lär dig i skolan är meningsfullt inför framtiden? Känner du att skolan jobbar för att förbättra elevernas självförtroende? Känner du att du kan påverka undervisningen? I enkäten har vi också valt att ta med flera frågor som berör samma områden för att tydligare kunna utläsa och få en bättre uppfattning av elevernas svar. Vi har valt att ta med en fråga om trivsel som inverkar till stor del på elevernas trygghet i skolan. Under området gemenskap har vi valt att ta med frågor om sociala relationer både mellan elev- elev och elev- lärare. Området inflytande
berör vi genom frågor om samtal och delaktighet i klassrummet. Vi har även inkluderat frågor som rör mobbing och stress samt en fråga om eleverna anser sig fått information om vart de kan vända sig om de mår psykiskt dåligt. Genom svaren från eleverna på dessa frågor har vi kunnat få en uppfattning om innebörder av psykiskt hälsofrämjande arbete i skolorna. Det är dock inte genom en enda fråga vi har skapat oss en uppfattning, utan vi har sammanställt alla frågor för att kunna se ett resultat. För att få en koppling mellan enkätfrågorna och vårt syfte har vi varit noggranna vid utformningen av varje fråga. Denna koppling är, enligt oss, de mål och faktorer som både ingår i vår enkät och i psykiskt hälsofrämjande arbete.
Det vi huvudsakligen har använt oss av i enkäten är de icke öppna frågorna i och med att vår undersökning är kvantitativ. Vi har dock valt att ta med ett fåtal öppna frågor då vi ville gå djupare in på dessa. I vår undersökning försökte vi framställa frågorna med en neutral ton så att inte eleverna skulle bli påverkade att svara på ett visst sätt. Detta var dock mycket svårt att genomföra då frågorna lätt kan bli ledande. Vår avsikt var att försöka få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Alla frågor i enkäten har vi försökt att få entydiga och så lätta att förstå som möjligt. Att utforma entydiga frågor är mycket svårt eftersom det är omöjligt för oss att veta hur eleverna i vår undersökning uppfattar frågorna. Vi har dock fått en stor hjälp av vår provenkät där
testpersonerna beskrev hur de uppfattade frågorna och innebörden av vissa ord.
4.2.3 Urvalsförfarande och bortfall
Den grupp av personer som en enkätundersökning inriktar sig emot kallas vanligtvis population eller målpopulation (Ejlertsson 1996). Det ideala i en kvantitativ undersökning är alltid att kunna studera hela populationen som är av intresse att undersöka. Detta är dock dyrt och tar alldeles för lång tid att sammanställa (Svenning 1997). Det är därför vanligt att istället göra en
urvalsundersökning, där man drar ett stickprov från hela populationen. Målet med
enkätundersökningen blir därför att kunna uttala sig om helheten från ett litet urval. Var och en av de utvalda försökspersonerna representerar alltså en del av befolkningen, så att hela urvalet blir en miniatyr av hela gruppen. Generellt sett brukar man säga att ju större urval desto större sannolikhet att det ska vara representativt för hela populationen men praktiska omständigheter som kostnader och tid påverkar urvalsstorleken (Trost 2001). Det finns olika tillvägagångssätt hur ett stickprov kan genomföras. Det vanligaste är ett så kallat obundet slumpmässigt urval.
Detta innebär att varje individ i populationen har lika stor chans att komma med i stickprovet (Ejlertsson 1996, Patel & Davidson 1991, Svenning 1997).
Ejlertsson (1996) och Svenning (1997) behandlar ordet bortfall som en viktig punkt i sin avhandling. Externt bortfall kallas det när en person i urvalet inte har möjlighet eller vägrar att delta i den aktuella undersökningen. Det finns även så kallade interna bortfall vilket innebär att personen har deltagit men inte svarat på enstaka frågor. Då bortfallet är stort ökar risken för felaktiga generaliseringar till målpopulationen. Oturligt nog finns det ingen lösning på hur bortfallen möjligtvis skulle kunna lindras. Enligt Ejlertsson (1996) är det mycket viktigt att inte försumma bortfallen. Nämner man inte bortfallen i undersökningen ger den en skev bild av verkligheten. Svenning (1997) påpekar att risken med bortfall är att resultatet kan bli snedvridet. Det är därför viktigt att ta ställning till alla felkällor som kan tänkas påverka studien och ta hänsyn till den troliga effekten av t.ex. bortfallen. I vår metoddiskussion senare i uppsatsen beaktar och diskuterar vi möjliga bortfall i syfte att öka pålitligheten av vår enkätundersökning. Vi valde att göra vår undersökning på elever i gymnasiet. Vi tog kontakt med två olika skolor i en medelstor stad i mellersta Sverige, skola 1 och skola 2. För att det inte ska vara möjligt att
hänvisa resultatet till specifika individer har vi valt att inte presentera skolornas namn och geografiska läge. Vi frågade skolorna om de kunde tänka sig att ställa upp på en
enkätundersökning och hörde oss även för om de hade något hälsoprogram eller arbetsplan för hälsofrämjande arbete. Detta ansåg vi vara relevant att veta då vi sedan skulle dra slutsatser om resultatet av undersökningen. Skola 1 tipsade oss om skola 2, vilken de ansåg hade kommit längre i det främjande arbetet för psykisk hälsa. Detta var dock inte en anledning till att vi valde skola 2 utan valet av skolorna var bestämt tidigare. Vi valde klasser i åk. 2 och 3 på vardera skola. Dessa elever har studerat under en längre tid på skolan, till skillnad från de i åk. 1 och kan därför på ett säkrare sätt ta ställning till våra frågor i enkäten. Vi menar med andra ord att
eftersom dessa elever gått i samma klass på skolan under lång tid, har de hunnit uppfattat och upplevt de faktorer vi tar upp i vår enkät och kan därför lättare svara på frågorna. 46 elever deltog i undersökningen på skola 1 och 51 elever på skola 2. Klasserna på båda skolorna blev vi
tilldelade genom att lärarna vi kontaktade utsåg klasser som fanns tillgängliga under dagen då undersökningen genomfördes.
Vi har inte påverkat eller styrt över vilka klasser vi blivit tilldelade, däremot kan lärarna ha gjort det vilket gör att vi inte kan uttala oss om vidare klasserna är representativa för respektive skola.
4.2.4 Presentation av enkät
Vid presentationen av en enkät är det viktigt att instruktionerna är tydliga och klara så att de individer som skall besvara frågorna förstår innebörden med dem. Syftet med undersökningen ska framkomma och vad gäller elevernas anonymitet ska det understrykas om enkätfrågorna behandlas konfidentiellt. I presentationen av undersökningen bör det också framgå hur urvalet skett (Andersson 1994). Vid presentationen är det viktigt att motivera testpersonerna till att svara på enkätfrågorna. Detta görs genom att försöka få dem att förstå att just deras roll är viktig i undersökningen, att de bidrar till resultatet. En belöning av något slag kan vara positivt då engagemanget för att svara på frågorna kan öka (Patel & Davidsson 1991).
Vi valde att vara med vid undersökningstillfället och presentera vår enkät, delvis för att förklara för eleverna varför och hur de skulle fylla i enkäten men även för att motivera dem till att göra det. Reliabiliteten i undersökningen påverkas om eleverna inte förstår någon fråga men i och med att vi var med kunde vi snabbt och enkelt förklara för dem. Ett annat motiv till att vi var med, var att vi kunde få tillbaka enkäterna direkt efter undersökningstillfället, och vi kunde på så vis omedelbart sätta igång med sammanställningen av dem. Detta medförde även att de eventuella bortfallen, jämfört med om vi inte skulle ha närvarat, minimerades. Vid presentationen förklarade vi för eleverna att enkäten var anonym. Detta för att inte få dem hämmade i att svara på frågorna. Vi var också noggranna med att påpeka att enkäten var frivillig att svara på, för att inte få
eleverna att känna sig tvingade till det. Vi tror att undersökningens reliabilitet skulle kunna påverkas om eleverna känner tvång.
4.2.5 Bearbetning och sammanställning av enkäter
De enkäter vi fått in från de fyra klasserna sammanställdes genom att för skolorna skapa en tabell vilken visar antalet elever som svarat 1 respektive 2,3,4 och 5 på frågorna 1 till 15. För att kunna jämföra skolorna räknades svaren ut i procent, dessa värden sammanställdes i en ny tabell
varifrån vi sedan skapade diagram. Även fråga 16 och 17 presenteras i procent i cirkeldiagram, ett för varje skola och fråga. De öppna frågorna sammanställdes och jämfördes.