Nedan har vi sammanställt de resultat vilka skiljer sig åt skolorna emellan.
0 10 20 30 40 50 60 70 % e le ve r 1 2 3 4 5 Inte a lls (1) - Mycke t (5)
Fråga 9: Känner du att de flesta lärare bryr sig om hur du mår?
S kola 1 S kola 2
Figur 9
Figur 9 visar att majoriteten av eleverna på skola 1 känner att de flesta lärare inte bryr sig om hur de mår. Majoriteten av eleverna på skola 2 känner att de flesta lärare bryr sig om hur de mår.
0 10 20 30 40 50 60 70 % e le ve r 1 2 3 4 5 Inte a lls (1) - Mycke t (5)
Fråga 10: Har du förtroende för någon lärare?
Skola 1 Skola 2
Figur 10
Figur 10 visar jämnt fördelade resultat för skola 1. En stor majoritet av eleverna på skola 2 har förtroende för någon lärare.
0 10 20 30 40 50 60 70 % elever 1 2 3 4 5 Inte a lls (1) - Mycke t (5)
Fråga 13: Tycker du att ni i skolan samtalar om ämnen som rör din vardag?
S kola 1 S kola 2
Figur 13
Figur 13 visar att en stor majoritet på skola 1 tycker att man i skolan inte samtalar om ämnen som rör elevernas vardag. På skola 2 är resultaten relativt jämt fördelade men med en liten
0 10 20 30 40 50 60 70 % elever 1 2 3 4 5 Inte a lls (1) - Mycke t (5)
Fråga 14: Anser du att skolan arbetar för att förbättra gemenskapen i klassen?
S kola 1 S kola 2
Figur 14
Figur 14 visar att en stor majoritet av eleverna på skola 1 anser att skolan inte arbetar för att förbättra gemenskapen i klassen medan de flesta eleverna på skola 2 anser att deras skola gör det.
Fråga 15: Tycker du att skolan arbetar med att förbättra elevers självförtroende? 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 1 2 3 4 5 Inte a lls (1) - M yc ke t (5) % e le ve r S kola 1 S kola 2 Figur 15
Figur 15 visar att en stor majoritet av eleverna på skola 1 anser att skolan inte arbetar med att förbättra elevernas självförtroende. Det är svårt att uttala sig om resultatet på skola 2 då det är jämnt fördelat.
Fråga 16: Vad anser du är allra viktigast för att du ska må bra i skolan? S k ola 1 4% 1 1% 6 1 % 0 % 2 4 % 0 % 1 : In fly t a nd e o c h d ela k t ig he t 2 : B ra re la t ion e r t ill lä rare 3 : B ra re la t ion e r t ill k o m p is a r 4 : F ö rt ro en d e för n åg o n vux e n 5 : G od a s t u di e res u lt a t 6 : Ö vrig t S k ola 2 8 % 4 % 69 % 0 % 19 % 0% 1 : In fly t a nd e o c h d ela k t ig he t 2 : B ra re la t ion e r t ill lä rare 3 : B ra re la t ion e r t ill k o m p is a r 4 : F ö rt ro en d e för n åg o n vux e n 5 : G od a s t u die res u lt a t 6 : Ö vrig t
Figur 16 (2 st)
Figur 16 visar att en stor majoritet av eleverna på båda skolorna anser att bra relationer till kompisar är den viktigaste faktorn för att må bra i skolan. Den näst viktigaste faktorn för att eleverna på båda skolorna ska må bra är goda studieresultat. Den tredje viktigaste faktorn skiljer sig åt på skolarna, eleverna på skola 1 anser att bra relationer till lärare är viktigare än inflytande och delaktighet till skillnad från skola 2.
En majoritet av eleverna på skola 1 anser att de flesta lärare inte bryr sig om hur de mår (fig. 9), att de i skolan inte samtalar om ämnen som rör deras vardag (fig. 13), att skolan inte arbetar med att förbättra elevernas självförtroende (fig. 15) och gemenskapen i klassen (fig. 14). Resultaten om eleverna har förtroende för någon lärare är svåra att uttala sig om eftersom svaren är ganska jämt fördelade eller spridda (fig. 10).
En majoritet av eleverna på skola 2 anser att de flesta lärare bryr sig om hur de mår (fig. 9), har förtroende för någon lärare ( fig. 10) och anser att skolan arbetar för att förbättra gemenskapen i klassen (fig. 14). Resultaten om skolan arbetar med att förbättra elevernas självförtroende är svåra att tyda eftersom svaren skiljer sig åt och är relativt jämt fördelade (fig. 15). Det är även svårt att tyda om skolan samtalar om ämnen som rör elevernas vardag (fig. 13). Däremot kan man se en förskjutning i positiv riktning både i figur 15 och 13 jämfört med skola 1.
6 Diskussion
Resultatet visar att eleverna på båda skolorna trivs, känner sig trygga och har bra relationer till sina klasskamrater i skolan (fig. 1, 2, 11). Med andra ord upplever de flesta sin psykosociala miljö som positiv. Däremot skiljer sig resultaten skolorna emellan när det gäller relationer till lärare. Majoriteten av eleverna på skola 1 känner att de flesta lärare inte bryr sig om hur de mår medan majoriteten av eleverna på skola 2 känner att de flesta lärare bryr sig om hur de mår (fig. 9). Detta resultat stämmer överens med figur 10 där vi kan se att eleverna på skola 2 har stort förtroende för lärare till skillnad från eleverna på skola 1. Dessa resultat tror vi kan bero på att skola 2 har kommit längre med hälsoarbete i skolan och lärarna på så vis har fått större insikt i vikten av relationerna till eleverna. Eftersom de flesta eleverna på skola 1 inte känner att lärarna bryr sig om dem så har de heller inget förtroende för lärarna. På skola 2 känner eleverna att lärarna bryr sig om dem vilket vi tror har lett till det goda förtroende de har för lärarna. Detta anser vi vara förutsättningar för en god relation. Precis som Nilsson (2001) anser vi att en god relation mellan elever och lärare är av stor vikt för elevers lärande och positiva självbild. Eleverna anser även att relationerna mellan lärare och elever bör vara personligare (fig. 18). En annan anledning till att relationerna skiljer sig åt skolorna emellan kan vara att lärare i
yrkesinriktade ämnen får en närmare kontakt till eleverna då det ingår en hel del praktiska moment. Figur 16 visar att det är fler elever på skola 1 som anser att relationer till lärare är det allra viktigaste för att de ska må bra i skolan, 11% har valt detta alternativ jämfört med 4% på skola 2. Detta tror vi kan bero på att eleverna på skola 1 saknar en god relation till lärarna jämfört med eleverna på skola 2 eftersom de redan har dessa behov tillgodosedda.
Figur 1 visar att majoriteten av eleverna på båda skolorna anser sig ha bra relationer till sina skolkamrater. Liksom Berntsson (2000) studie visar även vårt resultat, i figur 16, att
kamratrelationer är den viktigaste faktorn för elevers välbefinnande i skolan. Även elevernas motivering till fråga 1 visar att kamratrelationer och sammanhållningen i klassen är de största anledningarna till att de trivs. Den största trivselfaktorn hamnar med andra ord utanför själva undervisningen. Att främja kamratrelationerna i skolan är en viktig insats i det hälsofrämjande arbetet. Samtidigt visar resultaten att skola 1 har goda kamratrelationer trots att eleverna anser att skolan inte arbetar för att stärka gemenskapen mellan eleverna. Då eleverna på skola 1 även känner sig trygga och trivs kan vi ifrågasätta hälsoarbetets betydelse inom dessa områden.
Man får dock inte glömma att det även i vår undersökning finns elever som inte trivs, dessa elever får inte komma i skymundan. Även om eleverna i vår undersökning anser sig ha goda kamratrelationer behöver det inte betyda att gemenskapen i klassen är god. För att kunna uttala oss om skolans arbete för gemenskap borde vi ha haft med en fråga om sammanhållningen i klassen snarare än om kamratrelationer eftersom eleverna även kan ha kamrater utanför klassen. Ytterligare tecken på att skola 2 har kommit längre när det gäller det psykiskt hälsofrämjande arbetet kan vi se i figur 14 och 15. Resultatet visar att majoriteten av eleverna på skola 1 anser att skolan inte arbetar med att förbättra självförtroendet eller gemenskapen i klassen. Elevernas svar på skola 2 visar i figur 14 att de flesta eleverna anser att skolan arbetar för att förbättra
gemenskapen. Figur 15 visar på ett spritt resultat och är därför svårt att kommentera om skolan arbetar med att förbättra elevernas självförtroende, däremot kan man se en förskjutning i positiv riktning jämfört med skola 1. I läroplanen (Lpf 94) kan vi läsa hur viktigt det är att skolan stärker elevernas tro på sig själva och ger dem framtidstro. Enligt NASP (2003) är ett bra självförtroende en skyddande egenskap mot psykisk ohälsa och uppgivenhet men är också en hjälp för att bättre kunna hantera svåra och stressfyllda situationer. Ett sätt att förbättra självförtroendet hos eleverna kan vara att förmedla ett positivt budskap om kroppen då dagens skönhetsideal kan påverka självförtroendet och ge en negativ kroppsuppfattning (SOU 2000:91). Samtal om kroppen och andra ämnen som rör elevernas vardag samt reflektion kring känslor är viktiga för att och ge eleverna insikt i hälsans betydelse (Nilsson, 2001). Resultaten i figur 13 visar att majoriteten av eleverna på skola 1 anser att de inte samtalar om ämnen som rör deras vardag i skolan. På skola 2 är resultaten mycket spridda vilket tyder på att frågan kan ha missuppfattats av en del elever. Vissa elever har t.ex. skrivit att detta samtal endast sker elever emellan, en av dessa elever fyllde t.ex. i en fyra vilket tyder på att eleven anser att det förekommer ganska mycket samtal i skolan om ämnen som rör elevernas vardag. Enligt oss skulle dessa samtal ske på lektionstid med läraren och kan, då frågan eventuellt missuppfattats, göra att resultatet på denna fråga är missvisande. Frågorna 1 och 3 handlar båda om trivsel i skolan. I figur 3 ser vi en förskjutning åt vänster jämfört med figur 1 vilket tyder på att eleverna själva anser sig trivas bättre än de flesta elever på skolan. Detta tror vi kan bero på att många elever relaterar i första hand till dem som mår dåligt.
Den största orsaken till att allt fler elever är stressade tycks vara för lite samtal i skolan samt tidsbrist (SOU 2000:91). Resultaten i figur 5 visar att en stor majoritet av eleverna på båda skolorna känner sig stressade över skolarbetet vilket även framkommer i de öppna frågorna. Detta kan, precis som eleverna skriver i de öppna frågorna, bero på att olika ämnen lägger prov och arbeten samtidigt. Ett bättre samarbete mellan lärare i de olika ämnena kan enligt oss leda till en minskad stress bland eleverna. Många elever känner att de inte kan påverka sin egen
skolsituation och upplever därför maktlöshet vilket kan leda till stress (SOU 2000:91).
Vi kan inte uttala oss om denna stress är positiv eller negativ. Stress kan fungera som en drivkraft snarare än att leda till psykisk ohälsa.
Bremberg (2004) skriver att höga krav i kombination med bristande inflytande är vanligt på gymnasiet vilket även vår undersökning tyder på. Resultatet i figur 6 som handlar om elevinflytande är jämt fördelat på båda skolorna, därför är den svår att uttala sig om.
Motiveringarna till i vilket avseende eleverna har möjlighet att påverka undervisningen har gett liknande resultat för skolorna. Enligt eleverna får de vara med att bestämma till en viss del men det är lärarna som har det sista ordet. Inflytandet skiljer sig även ämnen och lärare emellan. Störst inflytande har eleverna när det gäller att välja examinationsform och att bestämma datum till prov. Det vi kan konstatera är att elevinflytandet är lägre än vad det bör vara, detta resultat har även skolverkets utredningar visat (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Enligt en
undersökning av Barnombudsmannen 2003- Rätten att komma till tals, anser nästan 30 % av eleverna att deras inflytande i skolan är dåligt.
Det är viktigt att eleverna får information om vart de kan vända sig om de mår psykiskt dåligt (NASP 2003). Figur 8 visar att över 30 % av eleverna på skola 1 anser att de inte fått information från skolan om vart de kan vända sig om de mår psykiskt dålig. På skola 2 visar resultaten att eleverna fått mer information än eleverna på skola 1. Det förvånade oss att resultatet inte var högre då hälsoteamet på skola 2 förklarade för oss att de varje år går ut i klasserna och tydligt informerar eleverna om vart de kan vända sig om de mår psykiskt dåligt. Uppenbarligen har inte denna information nått ut till eleverna på skolan.
Enligt figur 17 är det tydligt att eleverna från båda skolorna tycker att skolan bör satsa mer på att förbättra elevernas psykiska hälsa. Elevernas egna förslag på hur skolan kan genomföra detta (fråga 18) är bland annat att anordna mer aktiviteter som syftar till att förbättra gemenskapen t.ex. utflykter och temadagar. Eleverna på båda skolorna anser också att lärarna borde förbättra
relationen till eleverna genom att vara mer personliga, vänskapliga, försöka förstå och lyssna till dem samt ha individuella samtal. Eleverna på skola 1 anser att skolan borde samtala mer om ämnen som rör det verkliga livet. På skola 2 anser eleverna att skolan bör jobba för att minska stressen.
6.1 Metoddiskussion
Som vi tidigare nämnt är det svårt att säga om klasserna i vår undersökning är representativa för hela Sveriges gymnasieklasser och om skolorna är typiska svenska skolor. Detta samt att vi haft ett mycket begränsat urval gör att vi inte kan dra några generella slutsatser av denna
undersökning.
Det externa bortfallet i de fyra gymnasieklasserna varierade mellan 1-4 elever. Då frånvaro kan vara ett tecken på psykisk ohälsa (Häggqvist 2000) skulle det enligt oss kunna vara så att de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället var de som mådde sämst. Detta kan möjligtvis ha påverkat resultatet i undersökningen då psykiskt hälsofrämjande insatser eventuellt inte lyckats nå fram till dem.
Det interna bortfallet på de öppna frågorna var stort även fast vi vid undersökningstillfället försökte motivera eleverna till att svara på dessa. Särskilt stort bortfall var det på den öppna frågan tillhörande figur 3 där 21/46 av eleverna på skola 1 och endast 17/51 av eleverna på skola 2 svarade. Det interna bortfallet var dock inte lika stort i de andra öppna frågorna t.ex. på frågan till figur 1 var det 30/46 på skola 1 och 45/51 på skola 2 som svarade. I de frågorna med fasta svarsalternativ fanns inga bortfall.
7 Slutsats
I diagrammen kan vi utläsa att eleverna på skola 2 generellt gett mer positiva svar. Till skillnad från eleverna på skola 1 har de förtroende för någon lärare, anser att lärarna bryr sig om hur eleverna mår. De anser också att skolan arbetar med att förbättra gemenskapen i klassen. Dessa faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 och detta resultat ser vi inte konstigt eftersom skolan har kommit längre i sitt psykiskt
hälsofrämjande arbete. Då skola 2 fått mer positiva resultat än skola 1 tyder vår undersökning på att psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan ger resultat. Undersökningen visar att psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan innebär en bättre relation mellan lärare och elever samt att eleverna uppfattar att skolan arbetar mer med att förbättra gemenskap och självförtroende hos eleverna. Även om skola 2 kommit längre i sitt psykiskt hälsofrämjande arbete än skola 1 anser vi att det finns många faktorer som kan förbättras t.ex. samtal om ämnen som rör elevernas vardag, elevers inflytande, informationen om vart man kan vända sig om man mår psykiskt dåligt. Skolan bör även samarbeta mer för att minska stressen över skolarbetet. Det är även viktigt att fortsätta arbeta mot mobbning och för trivsel och trygghet i skolan, även om de flesta trivs ska skolan alltid sträva efter att alla ska trivas.
Resultatet från vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa, särskilt resultatet från skola 2. Innan vår studie hade vi förutfattade meningar, efter att ha läst litteraturen, om att resultatet från undersökningseleverna skulle vara mer negativt.
Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att de undersökta skolornas sociala miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter, vilka vi har nämnt ovan. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Liksom eleverna på de båda skolorna tycker vi att skolorna bör arbeta mer med
hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men skolan ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.
8 Referenser
Andersson, Bengt-Erik (1994): Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och
enkätteknik. Kristianstad: Rabèn Prisma.
Antonovsky, Aaron (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Barlow, Mats (1997): Se mig, förstå mig! Varför ska vi arbeta med hälsa i skolan? Glanshammar: Barlow Research co.
Barnombudsmannen (2003): Vem bryr sig? Stockholm: Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen (2004): Älskar, älskar inte- om barns och ungas nära relationer. Stockholm: Barnombudsmannen.
Berntsson, Leeni (2000): Health and well-being of children in the five Nordic countries in 1984
and 1996. NHV-report, 2000:8. Uddevalla: Nordiska hälsovårdshögskolan.
Borgenhammar, Edgar (2000): Tillitssjukdomarna och barnen. Skolhälsovård 1999/2000(3), s 7-14.
Bremberg, Sven (2004): Elevhälsa- teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Centrum för barn och ungdomshälsa (1998): Barnrapporten. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
för barn och ungdom i Stockholms län. Huddinge: Centrum för barn och ungdomshälsa (CBU),
samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
Ejlertsson, Göran (1996): Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Flising, Björn (1997): Sociala nätverk i skolan och hälsa - Analys utifrån projektet Hälsoskolor. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Goleman, Daniel (1997): Känslans intelligens- om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett
tryggare och mänskligare samhälle. Borgå: Wahlström & Widstrand.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik- om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hwan, Philip & Nilsson, Björn (2003): Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Häggqvist, Susann (2000): Elevfrånvaro, Ett mått på skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa. Solna: Arbetslivsinstitutet, cop.
International Union for Health Promotion and Education (1999): Effective health promotion in schools. The evidence of health promotion 1999(2): Kapitel 10.
Jonsson, Jan & Östberg, Viveka (2001): Barns och ungdomars välfärd: antologi. från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
King, Alan (1996): The health of youth: A Cross-National Survey: WHO Regional, European series No.69. Köpenhamn: Regional office for Europe.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2003): Blick för elevens hälsa, lärande och trygghet– med fokus
på elevhälsa och skolutveckling. Redovisning av ett regeringsuppdrag (2001/02:14). Dnr
2003:989. Stockholm: Avdelningen för pedagogiskt utvecklingsarbete.
Myhrman, Gunilla (1997): Vad gäller för majoriteten av eleverna? Skolhälsovård 1997-1998(2) s 11-12.
Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (2003): Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever. Stockholm: NASP.
Nilsson, Agneta & Norgren, Olle (2001): ”Det måste va’ sånt som får en att fundera mera” -: om
hälsoarbete i skolan - Från direktiv till perspektiv. Stockholm: Skolverket, cop
Nilsson, Lena (2003): Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro: Örebro Universitet.
Olweus, Dan (1991): Mobbning i skolan. Stockholm: Liber AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1991): Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
SOU 1997:8. Röster om barns psykiska hälsa. Delbetänkande av Barnpsykiatrikommittén. Stockholm: Fritzes.
SOU 1998:3. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Stockholm: Fritzes.
SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor - andra steget mot nationella folkhälsomål. Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Slutbetänkande av elevvårdsutredningen. Stockholm: Fritzes
SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes.
Svenning, Conny (1997): Metodboken. En bok om samhällsvetenskaplig metod och
Symons, C W; Cinelli, B; James, T & Groff, P (1997): Bridging student health risks and
academic achievement through comprehensive school health programs. Journal of School Health.
67(6), s 220-227.
Tenstad, Jan (1997): Fysisk och psykisk miljö i skolan. Skolhälsovård 1997/1998(2), s 7-9. Trost, Jan (2001): Enkätboken, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Wasserman, Danuta (2003): Det går att förebygga självmord, självmordsförsök och psykisk ohälsa. Skolhälsovård 2002/2003(3), s 7-9.
Wasserman, Danuta & Westerlund, Michael (2003): Världsorganisationens stödmaterial för lärare och annan stödpersonal. Skolhälsovård 2002/2003(3), 11-14.
Wasserman, Danuta & Westerlund, Michael (2003): Självmordsprevention i svenska skolor – hur ser det ut idag? Skolhälsovård 2002/2003(3), s 15-16.
Wärneryd, Bo (1990): Att fråga. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB).
Wästlund, Acki (1999): Skolan: En arena för personlig utveckling- En inspirationsbok om
hälsans betydelse för inlärning. Malmö: UPAB.