Bilaga 5 – Planering KA Bilaga 6 – Planering i Word Bilaga 7 – Planering i Excel Bilaga 8 – Riskanalystabell Bilaga 9 – Riskanalysresultat
Bilaga 10 – Brev till programvaruföretag Bilaga 11 – Nyskapade taggar
Bilaga 12 – Layout
Bilaga 13 – Överföring IP21 & MATLAB Bilaga 14 – IP21MatlabService.exe
1(2)
Bilaga 1 – Struktureringsgrad på intervjuer
Den öppna intervjun
Om en intervju är helt öppen innebär det att intervjuaren ställer en vid, öppen fråga som den tillfrågade fritt kan utveckla sina tankar kring. Intervjuaren ställer följdfrågor för att fördjupa förståelsen av det som intervjupersonen tycker är betydelsefullt. Informationen som fås via denna intervju är att intervjupersonen beskriver upplevelser och uppfattningar om vad som denne tycker är viktigt. Den öppna intervjun lämpar sig för kvalitativa analyser eftersom flera intervjuer på samma tema kommer visa sig olika. [3]
Den öppna intervjumetoden är beroende av intervjuarens förmåga och färdigheter. Den är väldigt tidskrävande och det är inte alls säkert att man får fram ett material som kan användas till något. Metoden är begränsad till erfarenheter som intervjupersonerna besitter, vilket även kan leda till helt nya kunskaper. [4]
Den riktat öppna intervjun
Denna intervjugrad innebär också att en vid fråga belyses, men följdfrågorna ställs inom de områden som intervjuaren finner meningsfullt. Frågeställningen ska leda till att intervjupersonen beskriver sin uppfattning och upplevelse inom aspekter som är bestämt i förväg. Det är alltså intervjupersonens bakgrund som utgör referensramen och intervjuaren söker följa intervjupersonens tänkande inifrån. Även sammanhang bestäms ur intervjupersonens perspektiv, men utifrån de aspekter intervjuaren har bestämt. Graden av standardisering är större än vid en öppen intervju. Även denna intervjuform lämpar sig för kvalitativa analyser. [3]
Den halvstrukturerade intervjun
Halvstrukturerade intervjuer innefattar speciella frågeområden som följer en bestämd ordning och inom dessa förekommer följdfrågor. Intervjun bygger på en teori och syftet är att söka kunskap om samband mellan begrepp som finns i den teorin. En kombination av öppna och fasta svar förekommer. Intervjupersonen ger sin bild på det som intervjuaren tycker har betydelse. Intervjuaren får en uppfattning om frågornas meningsfullhet för intervjupersonen. Frågeställningen syftar till att ta fram kvaliteter och kvantiteter kring intervjupersonens upplevelse. Flera intervjuer på samma tema visar sig oftast vara jämförbara vilket är en förutsättning för kvantitativ analys. [3]
Den strukturerade intervjun
Den strukturerade intervjun innebär att intervjuaren ställer i förväg formulerade frågor i en förutbestämd ordning. Intervjupersonen får svara på fasta svarsalternativ, vilket innebär att det är en strukturerad och standardiserad intervjuform. Genom formuleringen
2(2) på frågorna sökes intervjupersonens uppfattning eller upplevelser av i förväg valda begrepp och dess inbördes relationer. Den mest strukturerade formen för utfrågning är enkäten, fasta frågor med bundna svarsalternativ. Intervjuerna är jämförbara och kvantitativa analyser är möjliga.
Den strukturerade intervjumetoden har en rad fördelar, man kan på kort tid intervjua ett stort antal människor och intervjuaren behöver ingen speciell kunskap. Resultatet kan dessutom behandlas statistiskt. Andra intervjuare kan göra om samma undersökning för att se om resultaten skiljer sig. Metoden rymmer dock också många begränsningar. Den är inte flexibel och kan därmed inte fånga upp det oförutsedda. Utformningen av frågeformulären rymmer många svårigheter och fallgropar vilket innebär att det är en konst för experter. [3]
1(2)
Bilaga 2 – Lean Produktion
Historik
Toyota anses vara det företag som kommit längst i att använda och utveckla de principer och verktyg som finns inom Lean produktion. I början av 1930-talet hämtade Toyota inspiration från Fords system för masstillverkning. Toyota saknade dock de flesta resurser som Ford hade och på grund av deras läge och den dåliga ekonomi som rådde i Japan var de tvungna att hitta egna vägar för att hushålla med resurserna. De låg dessutom efter i den tekniska utvecklingen vilket tvingade dem att ta till vara på vad de kunde lära sig av varje situation. Under oljekrisen var det många som fick upp ögonen på Toyota som klarade krisen med bättre ekonomi än andra och att de även kunde producera så effektivt. Forskningsresultat blev en vändpunkt för många företag inom fordons- industrin. Under 1990-talet har koncept, principer och metoder som utövats av Lean- företag spridit sig över hela världen och även till företag som inte hör till tillverkningsindustrin. [20]
Slöserier
Filosofin i Lean produktion medför eliminering av muda, som är ett japanskt ord för slöseri. Muda är allt som inte tillför något värde till den produkt som kunden kommer att köpa. Det finns två delar av muda vilket är en värdeskapande del och en icke värdeskapande del. Den värdeskapande delen är de aktiviteter som inte tillför något värde men som inte kan tas bort omedelbart på grund av olika anledningar. Den icke värdeskapande delen är aktiviteter som enbart är slöseri och som kan tas bort med en gång. De brukar delas in i sju underkategorier plus ett extra. [7,20]
Överproduktion: Att tillverka produkter mer än kundbehovet och som inte är styrda av order, genererar slöserier i form av för mycket personal, lagerhållning och transportkostnader. Denna punkt bidrar till alla andra former av slöseri.
Väntan: Det innebär slöserier om personalen väntar på att någonting ska hända, att material eller saknade delar ska komma. Även då informationen är bristfällig och personalen inte vet vad som ska göras leder till slöserier.
Transport: Långa förflyttningar av produkter i arbete skapar förseningar, förbrukar resurser samt kräver kontroll. Transport av färdiga varor in och ut från lager är även det slöseri.
Överarbete: Då det utförs mer arbete än kunden kräver innebär det slöseri. Det kanske inte finns någon standardisering i hela flödet vilket kan medföra efterbearbetning. Det är även slöseri att framställa en produkt med högre kvalitet än vad som är nödvändigt.
2(2) Lager: Det blir slöserier när de lagras mer än som behövs eftersom det kräver
utrymme och binder kapital. Det kräver även ledning, kan öka ledtiden samt öka risken för skadat gods.
Rörelser: Onödiga rörelser när medarbetarna gör sina jobb, till exempel genom att böja, stäcka och lyfta efter saker som inte är lättillängliga ger även det slöserier. Omarbete: Tillverkning av felaktiga delar som kräver onödiga reparationer eller
omarbetning. Om det inte tillför något värde för kunden är det slöseri med tid och resurser.
Outnyttjad kreativitet: Var inte tidigare med bland de ursprungliga slöserierna men medarbetarnas outnyttjade kreativitet har tillkommit som det åttonde slöseriet.
När den icke värdeskapande delen av muda är eliminerad ska fokus läggas på att den värdeskapande delen försvinner från organisationen. Detta kräver däremot oftast mer ansträngning än den andra formen av slöseri. [7,20]
1(4)
Bilaga 3 – Använda och programmera i MATLAB
Använda MATLAB
Det är viktigt att använda semikolon i MATLAB för annars skrivs tilldelningssatsen ut på skärmen. Punkt används som decimaltecken och för att skriva kommentarer används ett procenttecken, %. Allt som står efter ett procenttecken på en rad ignoreras. MATLAB skiljer även på små och stora bokstäver och en variabel måste börja med en bokstav. Nedan följer en kort sammanfattning av de vanligaste syntaxerna och kommandona i MATLAB. [8]
Deklarering av variabel, a = 5, innebär att a är en skalär som får värdet 5.
Matriser är den grundläggande datatypen i MATLAB och definieras oftast med hakparanteser []. Exempelvis A = [123; 456], som är en 2 x 3- matris med 2 rader och tre kolonner och där semikolon skiljer matrisraderna åt. Om en matris har storleken 1 x 1 är den en skalär, det vill säga ett vanligt tal. Om matrisen bara har en rad är det en radvektor och om den har en kolonn är det en kolonnvektor. Vektorer är alltså specialfall av matriser.
MATLAB använder de vanliga räkneoperationerna med följande beteckningar, +- */.
Relationsoperatorer > större än
> = större eller lika med < mindre än
< = mindre eller lika med = = lika med
~= inte lika med Logiska operatorer & och
| eller
Strängar, det vill säga en textrad lagras som en radvektor så att varje element representerar ett tecken. Definiering av en sträng sker enligt följande, variabelnamn = ’text’.
Programmering i MATLAB
MATLAB innehåller även ett antal kommandon som gör det möjligt att använda det som ett programmeringsspråk. Det finns alltså till exempel villkorssatser och slingor som påminner om motsvarande kommandon i andra vanliga programmeringsspråk. [8]
2(4) För att fatta avgöranden i MATLAB används if-kommandot,
if logiskt uttryck andra kommandon
end
Det föregående kommandot if kan även kombineras med else och elseif.
Kommandona i instruktion 1 utförs om det logiska uttrycket är sant medan
instruktioner 2 utförs om det logiska uttrycket är falskt.
if logiskt uttryck
instruktioner 1 else
instruktioner 2
end
Kommandona i instruktion 1 utförs om det logiska uttrycket 1 är sant medan kommandona i instruktioner 2 kommer att utföras om logiskt uttryck 1 är falskt och logiskt uttryck 2 är sant.
if logiskt uttryck 1 instruktioner 1
elseif logiskt uttryck 2
instruktioner 2
end
För att upprepa en följd av programinstruktioner har MATLAB två kommandon, for och
while. Slingor kan konstrueras med hjälp av dessa.
I slingkonstruktionen nedan anger variabeln en slingvariabel som tillordnas ett begynnelsevärde, tillskott och slutligt värde som anges av uttrycket till höger. Uttrycket anges ofta genom en kolonnbeteckning som till exempel i:2:j.
for variabel = uttryck instruktioner
end
Med kommandot while kan instruktioner upprepas så länge som det givna logiska uttrycket är sant.
while logiskt uttryck
satsgrupp
end
Det går även att ha nästlade slingor både med for och while. Till exempel med
3(4) for variabel 1 = uttryck A
satsgrupp 1
for variabel 2 = uttryck B
satsgrupp 2
end
satsgrupp 3
Om det finns risk att en satsgrupp inte kommer att fungera så kan urvalskombinationen
try/catch användas. I exemplet nedan exekveras satsgrupp 1 och om fel uppstår där
lagras felmeddelandet i en felkod och satsgrupp 2 utförs istället. try satsgrupp 1 catch satsgrupp 2 end
En annan typ av villkorsuttryck är switch-case konstruktionen. Den ser ut på följande sätt: switch uttryck case värde 1 satsgrupp case värde 2 … otherwise satsgrupp end
Funktionen är att uttryck beräknas och ger en skalär eller sträng som resultat. Det resultatet jämförs sedan med värde 1, värde 2 och så vidare. Om resultatet är något av dessa värden så utförs motsvarande satsgrupp under case. Om inte resultatet överrensstämmer med något värde så utförs satsgruppen under otherwise.
Funktionsrutiner innebär att användaren kan definiera egna funktioner. Om första raden i en M-fil innehåller ordet function, är det en funktionsfil. Funktionen deklareras med funktionsnamn, inparametrar och utparametrar. Inparametrarna är de variabler som kopieras från MATLABs arbetsarea till funktionens arbetsarea. En funktion kan ha noll, en eller flera in- och utparametrar. Det kan se ut på följande sätt:
function utparametrar = namn(inparametrar)
En fil anropas då filnamn (inparametrar) skrivs i MATLAB. Lämpligen kan namn vara detsamma som filnamn.
4(4) En variabel som deklareras global går att komma åt från funktionsfiler utan att de
är givna i parameterlistan.
I en M-fil medför return att resterande satser i filen inte utförs utan MATLAB hoppar tillbaka varifrån funktionen anropades.
Kommandot fclose(’all’) stänger alla öppna filer och returnerar -1 om det misslyckas och annars 0.
Kommandot fopen(filnamn,op) öppnar filen i strängen filnamn och returnerar en filpekare eller -1 om något fel uppstod. Strängen op anger vilken typ av operationer som kan utföras på filen till exempel ’r’ = endast läsning, ’r+’ = läsning och skrivning, ’w’ = skriv över gammal eller skapa ny och så vidare. Kommandot dir listar filer i en katalog eller underkatalog.
Kommandot size(A) ger en radvektor med storleken av matrisen A. Kommandot str2num(s) returnerar det numeriska värdet i strängen s.
Kommandot sprintf(formatstr, A) returnerar matrisen As element i en sträng i det format som ges av kontrollsträngen formatstr.
Tidsfunktionen datenum(yyyy,mm,dd) ger ett ordningsnummer på dagen dd månaden mm och året yyyy. Datumet 0000-01-01 är tilldelat dagsnumret 1.
Tidsfunktionen datestr(d, form) returnerar datum med ordningsnummer, d på en viss datumform. Till exempel på formatet yyyy-mm-dd HH:MM:SS (2005-11-23 10:00:00).
En cellmatris är en matris som kan innehålla olika typer av data i olika positioner (celler). Detta skiljer dem från numeriska matriser som bara innehåller siffror och textmatriser med enbart strängar. En cellmatris kan alltså till exempel innehålla en sträng, två tal och en annan cellmatris och den kan vara flerdimensionella. En cellmatris kan bland annat skapas med klamrar, ”{” och ”}” eller med kommandot
1(1)