De intervjuade lärarna uppgav att de använde Internet i sin historieundervisning genom att låta eleverna söka information med datorer. Båda lärarna undervisade en del om källkritik och tyckte att det var viktigt att klargöra för eleverna om hur Internet skiljer sig från bibliotekens böcker. En av de intervjuade lärarna tyckte att det var ett problem med att eleverna fuskade genom att plagiera texter på Internet och sedan lämna in dem i eget namn. Vidare sysslade ofta eleverna ofta med andra saker än ren informationssökning på nätet, en lärare nämnde MSN och Lunarstorm som störande moment som eleverna gärna sysselsatte sig med när de egentligen skulle söka information. Detta som i datorvärlden kallas för multitasking kan helt enkelt vara ett annat sätt att jobba än det sätt som lärarna är vana vid. Eftersom eleverna inte håller
sig inom de givna gränserna och traditionerna skulle detta kunna tolkas som en kreativ faktor i Vygotskijs teori. Strandberg (2006) pratade om hur man med hjälp av IT bryter de traditionella kommunikationsmönstren och hur man finner digital kommunikation som en integrerad del av samhället och det kan detta vara ett exempel på.
Vidare beskrev lärarna hur de använde Internet för att hålla kontakt med sina elever via e-post. De kunde få och besvara frågor via e-post och be eleverna e-posta in sina inlämningar till dem. En av lärarna tyckte att det var en vinst att kunna hålla reda på elevernas olika inlämningar på ett strukturerat sätt i datorn, då kunde läraren förereda samtal med eleven och föräldrar på ett bra och enkelt sätt. Exempelvis lärarnas användning av e-post för att hålla kontakt med sina elever visar att de har anammat något som Vygotskij skulle kalla för en medierande faktor. Den kreativa faktorn använder sig lärarna själva av när de använder PowerPoint för att presentera lektionsmaterial.
Något som får en helt ny form när man involverar IT i processen är hur människor interagerar med andra människor. I denna uppsats har jag redan nämnt hur elever och lärare har kontakt med varandra genom e-post, samtidigt har eleverna också kontakt med sina kompisar genom olika slags hemsidor och meddelandeverktyg som MSN. Vygotskij ansåg att människor lär sig tillsammans med andra människor och hur kan skulle tolka användandet av Internet är svårt att säga. Helt klart är att den yttre processen i form av Internet även påverkar den inre processen, det sker dock på ett sätt som Vygotskij troligtvis inte kunde föreställa sig ens i sin vildaste fantasi.
8 Slutsats
I detta kapitel kommer jag att gå igenom de frågor som ligger till grund för denna uppsats.
1. Använder historielärare på gymnasiet IT i sin undervisning?
Undersökningarna i denna uppsats visar tydligt att historielärare på gymnasiet använder sig av IT i sin undervisning. Samma andel som använder sig av IT i sin historieundervisning svarade också att de använde IT i andra ämne som de undervisade i. Användning av IT i undervisning är alltså inget specifikt för historia.
2. Anser historielärare på gymnasiet att det finns fördelar med IT som ett pedagogiskt redskap?
En absolut majoritet, 9 av 10, av historielärarna på gymnasiet svarade att de såg fördelar med IT som ett pedagogiskt redskap. En stor del, 7 av 10, svarade dessutom att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan arbeta med IT i historieundervisningen på gymnasiet. En slutsats man kan dra av detta är att en stor del historielärare ser fördelar med att arbeta med IT i sin undervisning men att de gärna vill ha mer utbildning kring detta. Ungefär hälften av respondenterna svarade också att de ville arbeta mer med IT i sin undervisning, det är inte svårt att tänka sig att om dessa lärare får gå denna utbildning så kommer de jobba mer med IT i sin undervisning. Det finns alltså möjligheter att arbeta mer med IT i undervisningen, men endast om det erbjuds relevant kompetenshöjande utbildning.
3. Anser historielärare på gymnasiet att de har kompetens att använda IT i sin undervisning?
Den kvantitativa undersökningen visade att ungefär 7 av 10 tillfrågade lärare ansåg att de hade kompetens för att jobba med IT i historieundervisningen. KK-stiftelsens undersökning visade också att utvecklingen under tid har varit starkt positiv. Antalet lärare som anser sig vara kompetenta ökar. Slutsatsen av dessa resultat påverkas av andra delar i denna uppsats undersökning som visade att 7 av 10 av lärarna ville
vidareutbilda sig inom området och att endast 2 av 10 hade genomgått en sådan utbildning. Dessa faktorer tycker jag visar på att lärare anser sig inneha kompetens för att arbeta med IT som ett pedagogiskt verktyg, samtidigt som de törstar efter mer kunskap om ämnet. Detta stämmer också överens med lärarnas svar som innebar att de ville arbeta mer med IT i sin undervisning. De intervjuade lärarna ansåg att de hade IT-kompetens men saknade kompetens specifikt för IT i historieundervisningen.
9 Förslag till framtida forskning
Med denna uppsats resultat i åtanke skulle framtida forskning kunna inriktas på hur man använder IT som ett pedagogiskt verktyg i historieundervisningen. Resultat av denna undersökning visade att verktyget används men att lärarna törstade efter mer kunskap kring ämnet. Forskning kring ämnet skulle kunna resultera i läromaterial som intresserade lärare kunde få stor användning av, speciellt i åtanke eftersom forskningen inom detta område är relativt tunn.
Det vore även intressant att forska kring hur IT påverkar elever och deras arbetssätt i och utanför skolan, hur IT påverkar elevernas sätt att söka information och lösa problem.
10 Referenser
Backman, Jan (1998) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. 1 uppl. Malmö : Liber ekonomi
Egenfeldt-Nielsen, Simon (2005). Beyond Edutainment: Exploring the Educational Potential of Computer Games. IT-University Copenhagen
Egidius, Henry (2000) Pedagogik för 2000-talet. 3 uppl.Stockholm, Natur och kultur
Jedeskog, G. (2000) Teachers and computers. Teachers' computer usage and the relationship between computers and the role of the teacher, as described in international research. Uppsala Universitet. Pedagogiska Institutionen
KK-stiftelsen (2006) IT i skolan – rapport. CMA – Centrum för Marknadsanalys
KK-stiftelsen (2004) IT i skolan – rapport. CMA – Centrum för Marknadsanalys
Marie Leijon,Elisabeth Söderqvist (2005) Gymnasieskola i förändring, IT & mediekultur: Skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan. Malmö, Malmö Högskola, Lärarutbildningen
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts Akademiska Förlag
Trost, Jan 2001. Enkätboken.2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Zajdel, Nicklas (2006), Attityder till IT i historieundervisningen. Lärarutbildningen Malmö Högskola
Tidskrifter
PC Hemma, Roligare historieundervisning, 2004 nr 4
Weber, R (2004) Editors Comments: The rhetoric of Positivism Versus Interpretivitism: A Personal View. MIS Quarterlry, (28(1),iii-xii
Internet
http://www.skolverket.se (2006-11-17)
11 Bilagor
Enkät - 11 Frågor
Förtydligande: Med begreppet IT menar jag informationsteknologi. Detta innefattar, men begränsas inte till, datorer, Internet, datorspel och mobiltelefoner.
1. Använder du IT i din historieundervisning? Ja
Nej
2. Använder du IT i något annat ämne som du undervisar i? (förutom i ämnen som datorkunskap, programmering och liknande).
Ja Nej
3. Hur ofta använder du IT i din historieundervisning? Aldrig
Några gånger / vecka Några gånger / månad Några gånger / år
4. Anser du att det finns fördelar med att jobba med IT som ett pedagogiskt redskap? Ja, det finns fördelar
Nej, det finns inga fördelar
5. Skulle du vilja använda IT mer i din historieundervisning? Ja
Nej Vet ej
6. Anser du att du har kompetens för att kunna jobba med IT i din historieundervisning?
Ja Nej
7. Om du fick möjlighet, skulle du vilja gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisning?
Ja Nej
8. Har du gått någon form av fortbildning med syfte att lära dig mer om hur man kan använda IT i historieundervisning?
Ja Nej
9. Har du tillgång till datorsalar som kan utnyttjas för att använda IT som ett pedagogiskt verktyg?
Ja Nej Vet ej
10. Har du någon gång använt ett datorspel som ett pedagogiskt verktyg i din historieundervisning?
Ja Nej
11. Använder du Internet för att förbereda dina historielektioner? Ja
Nej
Intervjuguide – 6 frågor
1. Hur arbetar du med IT i din historieundervisning?
2. Vilka är fördelarna med att arbeta med IT i din historieundervisning tycker du?
3. Vilka är nackdelarna med att arbeta med IT i din historieundervisning tycker du?
4. Hur ser du på din egen kompetens när det gäller IT och historieundervisning?
5. Källkritik är något man ofta pratar om när det gäller skolan och Internet, hur arbetar du med källkritik och IT?