Hur använder lärarna Järnkolls material?

Svaret här är väldigt enkelt. De flesta lärarna använder inte alls Järnkolls material. Enstaka lärare kan komma att referera till materialet.

L7: Vi fortsätter ju med en hel del materiallära i kursen så då kan man referera till det som processledaren har föreläst om.

Sedan verkar det som att några elever använder sig av projektledningsföreläsning.

L2: Det tror jag, jag tror att när han pratar om projektarbete med koppling till gymnasiearbete, det har absolut nytta.

På frågan ifall läraren använder materialet svarade en lärare lite skämtsamt att hen har ju ett jobb att sköta vid sidan om också.

Det är bara en lärare som följer upp och förbereder sina elever inför varje tillfälle. Läraren berättar att efter första föreläsningen började eleverna ställa frågor om ingenjörsyrket och efter materialföreläsningen pratade läraren om tillverkningsprocesser samt olika kylningsmetoder i fysikkursen. Efter studiebesöket kopplar också läraren till fysikkursen och refererar till det de sett men också hur vissa av apparaterna de sett på studiebesöket används.

Lärarna har dock synpunkter på de föreläsningar som hållits.

L1: Det jag saknar det är när det har varit föreläsningar så känner jag att de har varit kollen på elev responsen har varit svåra, de har varit lagda på ett sätt som gör att de inte väcker elevernas intresse. Det är det jag saknat, att kanske en mer koppling till verkligheten, det som har varit mest uppskattat det är när man får ingenjörerna från företagen, det är starkare koppling till företaget kanske mer företag. Vi fick ut en enkät (Demoskop, reds. anm.) och den kändes väldigt svår för klasserna hade haft en föreläsning då. De hade väldigt lite koll på vad Järnkoll var för något, eleverna kände väldigt konstigt när de gjorde undersökningen.

5 Analys och diskussion

Här analyseras och diskuteras resultaten av de två första frågeställningarna: Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet? och Hur använder lärarna Järnkolls material? Sista frågeställningen behandlas i nästa kapitel (kapitel sex).

5.1 Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i

projektet?

Ur resultaten kan vi se att lärarna är eniga om att grundidén med Järnkoll, alltså att sammanfoga skola och näringsliv, är bra. Lärarna är dock inte helt överens om nyttan att vara med i Järnkoll. Enligt Vygotskij (1999) sker undervisningen bäst när två världar sammanfogas. Han menar då erfarenheten och det vetenskapliga. Järnkoll gör ett försök att sammanfoga dessa genom de olika träffarna men resultaten visar att de inte lyckats. Vart ansvaret för detta ligger kan diskuteras.

Järnkoll har valt att kalla de skolor de samarbetar med för partnerskolor vilket kan ses som att samarbetet Järnkoll vill ha är det som Svensson (2014) kallar partnerskap. Om så är fallet skulle det innebära att lärarna har samma ansvar att se till att samarbetet fungerar som det är tänkt. Utifrån de definitioner som presenteras kan man kalla samarbetet ett partnerskap? Nej. För det första har inte samarbetet varit varken tillräckligt formaliserat eller organiserat. I ett partnerskap ska det finnas tydliga mål att jobba mot och alla ska känna att de får ut något av partnerskapet (Svensson 2014). För det andra är det stålindustrin som vill in i skola och inte tvärtom. Lärarna har inte någon skyldighet att synliggöra stålindustrin i deras undervisning. Järnkoll bör därför vara drivande i frågan att uppehålla och underhålla samarbetet med skolorna och lärarna. Vidare har vi sett att lärarna väljer att använda Järnkoll på olika sätt för att det ska passa dem och deras elever. Lärarna verkar alltså se Järnkoll som ett nätverk vilket till skillnad från partnerskap är mer informellt och avslappnat (Svensson 2014). Järnkoll kanske just är ett närverk för skolorna som vill delta i projektet och om så är fallet är det troligen ett kompetensnätverk. Ett kompetensnätverk är ett samarbete där människor med olika erfarenheter träffas för att ta sig an och reflektera över problem (Nilsson 2004). I dagsläget finns det spår av både nätverk och partnerskap vilket tillsammans med dålig kommunikation gör det väldigt rörigt för skolorna. En lärare uttryckte det såhär: ”för jag kan känna ibland om målet bara är att det ska finnas ett samarbete då kan vi skriva ett papper och lägga det i en pärm så är det klart, då har vi ju det liksom.”. Hur Järnkoll vill att samarbetet ska se ut är egentligen sekundärt då det måste vara lärarna och skolorna som bestämmer vad som passar dem. Detta kan leda till att det skolan och lärarna vill ha ligger utanför ramen för Järnkoll och då måste Järnkoll bestämma om de vill bredda sitt utbud eller inte ha samarbetet med just den skolan eller läraren just nu. För Järnkolls del måste det vara okej att säga ”nej tack” till samarbete som inte passar för att undvika att tappa fokus. Oavsett vilken typ av samarbete Järnkoll väljer att försöka forma måste de vara tydliga i sin kommunikation med vad de kan göra och vad de förväntar sig tillbaka. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska

I Järnkolls årshjul ingår det fyra olika tillfällen. Dessa tillfällen kan ses som ett försök att föra skolvärlden och näringslivet (stålindustrin) närmare varandra. Båda Vygotskij (1999) och Dewey (2007) menar att eleverna utvecklas och vidgar sina vyer och får möjlighet att ta till sig ny kunskap när detta sker. Vygotskij (1999) menar att när det sker ett samspel, särskilt när det i samspelsgruppen finns en person som är mer kompetent, kommer eleverna att utvecklas mer. Detta då eleverna blir guidade till att kunna klara av det de lära sig det de nu lär sig i samspelet själva, deras närmaste utvecklingszon förändras. Vygotskij (1999) skriver att det eleven idag kan göra i samarbete kommer de imorgon kunna göra själva. Under de olika tillfällena som Järnkoll har blir eleverna guidade av processledaren eller den som guidar på studiebesöken. Dessa guider guidar inte bara eleverna genom föreläsningar respektive runt på företag utan även in mot den närmaste utvecklingszonen (Säljö 2014). Både Roos (2008) och Rennie och McClafferty (1995) skriver också om att eleverna dels kommer ihåg studiebesöken väl men också att de kan bli mer motiverade. Rennie och McClafferty (1995) trycker dock på vikten av för och efterarbete för att ge mervärde till studiebesöket, detta verkar inte ske för varken de studiebesök som Järnkoll ordnar eller de andra tillfällena. Förutom att det går att läsa i teorin har flera av lärarna lyft detta som ett problem. Om det inte görs ett ordentligt för och efterarbete ökar risken att eleverna inte tar till sig något från studiebesöket eller de andra tillfällena. I resultaten går att läsa att lärarna väljer att vara med i Järnkoll då de själva anser att det är viktigt med stålindustrin samt att komma ut och se verkliga livet. Skulle Järnkoll och lärarna följa Fertmans (1994) och Rennies och McClaffertys (1995) steg skulle man kanske kunna hjälpa eleverna nå en djupare förståelse. Ett försök på hur tillämpningen av Fertman (1994) och Rennie och McClafferty (1995) kan användas görs i kapitel sex i denna studie där hänsyn har tagits till att få med mer för- och efterarbete. Det ligger på läraren att se till att för- och efterarbetet blir gjort men det ligger på Järnkoll att tillhandahålla material som läraren kan använda. Det är Järnkoll som vill in i skolan inte skolan som vill in i stålindustrin.

Både Roos (2008) och Rennie och McClafferty (1995) skriver också om att eleverna dels kommer ihåg studiebesöken väl men också att de kan bli mer motiverade. Rennie och McClafferty (1995) trycker dock på vikten av för- och efterarbete för att ge mervärde till studiebesöket, detta verkar inte ske för varken de studiebesök som Järnkoll ordnar eller de andra tillfällena. Förutom att det går att läsa i teorin har flera av lärarna lyft detta som ett problem. Om det inte görs ett ordentligt för och efterarbete ökar risken att eleverna inte tar till sig något från studiebesöket eller de andra tillfällena. I resultaten går att läsa att lärarna väljer att vara med i Järnkoll då de själva anser att det är viktigt med stålindustrin samt att komma ut och se verkliga livet. Skulle Järnkoll och lärarna följa Fertmans (1994) och Rennies och McClaffertys (1995) steg skulle man kanske kunna hjälpa eleverna nå en djupare förståelse. Ett försök på hur tillämpningen av Fertman (1994) och Rennie och McClafferty (1995) kan användas görs i kapitel sex i denna studie där hänsyn har tagits till att få med mer för- och efterarbete. Det ligger på läraren att se till att för- och efterarbetet blir gjort men det ligger på Järnkoll att tillhandahålla material som läraren kan använda. Det är Järnkoll som vill in i skolan inte skolan som vill in i stålindustrin.

Från resultatet kan vi se att lärarna tycker att eleverna skulle få en möjlighet att vidga sina vyer genom Järnkoll. Detta gäller främst de olika studiebesöken som det är tänkt att Järnkoll ska erbjuda. Roos (2008) menar att ett studiebesök är att titta in genom ett fönster hos den man besöker. Beroende på vilket fönster man tittar genom och vem som guidar på besöket kommer man få olika upplevelser och insikter om företaget. Enligt Roos (2008) är det därför viktigt att lyfta fram att man bara ser en del av företaget och dess verksamhet. Det här gäller naturligtvis även Järnkoll då deras studiebesök bara kommer visa en del av ett företag som verkar inom en del av stålindustrin. För att ge en mer nyanserad bild av stålindustrin hade Järnkoll behövt ha flera studiebesök vilket troligen också skulle öka intresset då fler elever hittar något som intresserar dem. Att få till fler studiebesök är dock inte så enkelt då både företagen och skolorna har ont om tid. Roos (2008) skriver också att hennes studenter verkligen uppskattar studiebesöken och det är något de minns senare. Lärarna som intervjuats håller med om att studiebesöken är viktiga då det ger mervärde till undervisningen, både för att det är roligt för eleverna att komma iväg men också för att läraren kan visa att det eleverna lär sig används i verkligheten. Många lärare vittnar dock om att de inte haft ett riktigt samarbete med Järnkoll då det inte blivit att Järnkoll varit på besök eller att klasserna har varit iväg på studiebesök. Enligt Jakubowski (2003) är det viktigt att lyfta blicken bort från klassrumsundervisningen och ta del av något annat än bara läroböcker vilket Järnkoll har potential att bidra med genom till exempel studiebesök.

Ur Demoskops undersökning (Demoskop 2 2018) får vi att en större andel elever i partnerskolan känner till stålindustrin jämfört med elever som går i andra skolor. Detta skulle kunna ses som att eleverna åtminstone tar till sig delar av den information de får från Järnkoll. Enligt Säljö (2014) har då eleverna approprierat kunskap från de träffar de har deltagit i. Om så är fallet har Järnkoll lyckats med sitt syfte att synliggöra och öka kännedomen om stålindustrin. Hur ser det egentligen ut, vad tycker eleverna om Järnkoll och behöver deras kännedom om stålindustrin komma från Järnkoll? 75% av partnerskolorna som deltog i Demoskops undersökning (Demoskop 2 2018) är belägna i Bergslagen till skillnad från kontrollgruppen där som mest 21% ligger i Bergslagen, men undersökningen är otydliga med informationen. I Bergslagen ligger många stålföretag och stålverk vilket gör att det inte finns några garantier att eleverna har fått sin kunskap om stålindustrin från Järnkoll. Detta är något som är viktigt att komma ihåg när man läser resultaten från Demoskops undersökning (ibid.). I samma Demoskop undersökning kommenterade många av eleverna på hur informationen de får från Järnkoll inte är anpassad till dem. Även lärarna som intervjuats håller med om detta.

I resultatet har lärarnas uppfattning av och nyttan med Järnkoll besvarats väl. Det går delas att läsa i några citat av vad lärarna sagt och dels i en sammanställning av vad de tycker. Något som kunde gjorts bättre är att ställa frågor om lärarnas uppfattning rakt ut, om inte lärarna själva kom in på det. Istället designades intervjuguiden med öppna frågor där lärarnas erfarenheter av Järnkoll varit i fokus. För att svara på frågorna har sedan författaren analyserat intervjun och lyft fram relevanta svar. Något som kunnat ge mervärde till studien hade varit att göra en enkät med frågor av kvantitativ karaktär för att kunna få tydliga siffror på hur det gått med Järnkoll. Exempel på frågor kunde vara ”Hur länge har ni varit med i Järnkoll? ”, ”Hur många studiebesök har ni haft via Järnkoll?” och ”Sen ni började samarbetet med järnkoll hur många träffar har ni haft?”. Fokus i studien har varit kvalitativa data vilket är varför inte någon enkät gjordes. Om Jernkontoret vill bygga vidare på studien är enkäten något de på ett enkelt sätt skulle kunna ta fram för att snabbt få en överblick över vissa delar av projektet. Vidare kunde författaren intervjuat processledarna men också de inblandade företagen för att få en uppfattning om hur de ser på projektet. Detta har inte gjorts då tiden inte räckt till.

5.2 Hur använder lärarna Järnkolls material?

Enligt Jakubowski (2003), Fertman (1994) och Roos (2008) är det viktigt med för- och efterarbete. Ur resultatet får vi att inget förarbete sker men att vissa lärare återkopplar till de olika tillfällena, vilket enligt Roos (2008) är att klassa som efterarbete. Jakubowski (2003) och Fertman (1994) skriver att för att eleverna ska känna att det finns någon mening med det som händer i klassrummet ska det vara kopplat till den ordinarie undervisningen och läroplanen. Detta är något som inte görs alls. Det finns dock enstaka lärare som lyckats få in ett Järnkollstillfälle som passat bra i deras planering, till exempel materialföreläsningen där den passar i fysiken. Det material som processledarna delar med sig av är de PowerPoints som de använder under sina föreläsningar. Dessa kommer vara anpassade till processledaren och därför svåra att använda i efterhand.

Lärare är alltid på jakt efter bra material att använda i sin undervisning. I dagsläget saknas material att använda som för- och efterarbete i samband med träffarna. Här finns en utmärkt möjlighet för Järnkoll att ta fram relevant material som dels hjälper läraren i dennes undervisning men också lyfta fram stålindustrin. I arbetet med att ta fram material är det viktigt att man väljer att fokusera på enstaka kurser. Förslagsvis kurserna i teknik då det inte finns mycket etablerad kursmaterial enligt lärarna. Studiebesöken är svårare att anpassa till undervisningen men syftet där är mer att motivera studenterna än något annat (Rennie och McClafferty 1995).

Enligt Foong och Koay (1998) är det viktigt att ha verklighetsbaserade uppgifter i skolan, i synnerhet inom matematik. I kompetensfärdplanen som stål- och gruvindustrin tagit fram nämner de bristande ämneskunskaper, särskilt inom matematik, men i dagsläget görs ingen satsning på att förbättra dem. Lärarna önskar sig case, aktiviteter och uppgifter som är kopplade till läroplan och som gärna får ha verklighetsanknytning. Det här är ett utmärkt tillfälle för Järnkoll att i enlighet med Foong och Koay (1998) ta fram uppgifter som är kopplade till verkligheten, då främst stålindustrin, och läroplanen. Även Sjöberg (2009) menar det är viktigt att undervisningen har verklighetsanknytning. Enligt Foong och Koay (1998) kommer eleverna också utveckla ett mer komplext tänkande med den här typen av uppgifter. Väldesignade uppgifter, case och samarbetsaktivitet skulle också kunna leda till Vygotskijs (1999) närmaste utvecklingszon och Mezirows (1997) transformativt lärande. Säljö (2014) förklarar den närmaste utvecklingszonen som den förmågan som individer kan prestera själv, tillsammans med andra eller under ledning av en mer kompetent person (Säljö 2014). Detta går att uppnå med bra uppgifter men det kräver mycket arbete, men även här kan Järnkoll begränsa sig till enstaka kurser. Uppgifterna som leder eleverna in i den närmaste utvecklingszon kan också leda till transformativt lärande vilket handlar om att ändra sin referensram genom diskussion och reflektion antingen själv eller med andra (Mezirows 1997).

Ingen fråga i intervjuguiden behandlar Järnkolls material direkt utan det har mer berörts löpande under samtalet. Det framgår dock tydligt av intervjuerna att det lilla material som finns, PowerPoints som processledarna har som stöd vid de olika träffarna, inte används. Anledningen till det är att det inte ses som relevant att ha med ytterligare i den ordinarie undervisningen efter att processledare haft sitt besök. Med den mängd material som finns i dag hade det räckt med en eller två frågor i intervjuguiden för att på ett tydligare och säkrare sätt fått svar på hur

6 Modell för Järnkoll utifrån de intervjuade lärarnas

önskemål

Efter att ha intervjuat elva lärare, bearbetat den insamlad data och läst på om teorier och tidigare forskning kommer här ett förslag på en förbättrad modell.

Modellen är tänkt att användas av Järnkoll och eventuellt andra som vill genomföra ett liknade projekt för andra branscher. Modellen tar avstamp från de intervjuade lärarnas önskemål men också från stöd av den tidiga forskningen.

Lärarna hade många önskemål där en del av önskemålen återkom hos flera lärare. När modellen designades vägdes alla önskemål efter tre kriterier.

i. Relevans för skolan/lärarna ii. Relevans för Järnkoll

iii. Mängden arbete som behövs för att utföra önskemålet kontra hur mycket man får ut av önskemålet

Många lärare önskar att föreläsningarna har större koppling till läroplanen för att de ska passa in bättre i undervisningen. Helst vill lärarna att materialet tas fram med hjälp av lärarna förslagsvis genom att processledarna pratar med lärarna om deras behov. Om Järnkoll anser att de inte besitter den kunskapen som krävs för att utforma aktiviteter kopplat till läroplanen kan de alltid ta hjälp från företag som jobbar just med det. Ett sådant företag är Framtidsfrön vilket är ett företag som jobbar med att ta fram olika typer av läromedel och aktiviteter kopplade till skolans läroplan. Ett exempel på vad som Framtidsfrön har utvecklat är ett virtuellt studiebesök där yngre elever kommer i kontakt med olika yrkesgrupper ute i produktion hos Uddeholms AB (Framtidsfrön 2019). Detta virtuella studiebesök har också olika uppgifter och frågor kopplade till läroplanen. Ett förslag för Järnkoll är att ta efter Uddeholms AB, ett stålföretag, och samarbeta med Framtidsfrön.

Lärarna är splittrade när det kommer till att koppla studiebesöken till läroplanen. Om lärarna vill eller inte vill koppla studiebesöken till läroplanen beror på vad det anser syftet med besöket är. De som vill koppla anser att det ger mervärde till besöket medan de som inte vill ser besöket som inspirationskälla till vad som sker utanför skolans väggar. Oavsett om det blir koppling till läroplan eller ej är fler studiebesök välkomna inslag i undervisningen. Ett annat förslag från lärarna är att det kommer till exempel ingenjörer till skolan och berättar om sitt yrke och hur de jobbar. Även här kan man knyta besöket till läroplanen. För att koppla studiebesök till läroplanen krävs väldigt mycket arbete i förhållande till vad det skulle ge. Det största problemet är att eftersom företagen skolorna besöker är så olika måste även materialet vara det. Det finns två potentiella lösningar på det här där den första innebär att Järnkoll tar fram ett omfattande material där lärarna sedan kan välja vad som passar och vad vill använda. Den andra lösningen är att Järnkoll jobbar för att ha långvariga och väletablerade samarbeten mellan skolor och ett ganska litet antal företag. I det fallet kan antingen Järnkoll eller, ännu bättre, skolorna och företagen ta fram sitt eget anpassade material.

Lärarna ser gärna att Järnkoll involverar dem mer i årshjulet än vad som sker idag. Tanken här är att om lärarna är mer involverade i planeringen kan det hjälpa till att förbättra föreläsningarna

Några lärare nämner vikten av studie-och yrkesvägledare (SYV). Lärarna rekommenderar att processledarna dels bör informera dessa vilka utbildningar som finns men också ha träffar med