Järnkoll kan i samarbete med lärarna börja ta fram relevant material och aktiviteter som skolorna kan använda i sina ordinarie kurser. Fördelen att göra det tillsammans med lärarna är att de ser till att skolan får något användbart som är kopplat till läroplanen och Järnkoll kan se till att de är inspirerat av stålindustrin.
I dagsläget är Järnkoll främst riktat mot högskoleförberedande program men det finns även ett stort behov av att få elever från de praktiska programmen i stålindustrin. Något Järnkoll skulle kunna börja titta på är hur de kan hjälpa till att få dessa elever intresserade av stålindustrin. När Järnkoll jobbat ett par år med den nya modellen borde de göra en stor undersökning över hur det gått för elever som gått i klasser som har varit en del av Järnkoll. Detta är för att se om projektet uppfyller sitt syfte och lockar mer elever att söka sig till stålindustrin.
Referenser
Bergstedt, E. (2018). Myt att flickor inte gillar teknik. Tillgänglig: https://liu.se/nyhet/myt-att-flickor-inte-gillar-teknik (Hämtad 2020-03-29).
Björndal, C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber. Demoskop 1. (2018). Attityder till svensk industri.
Uppföljningsundersökning 2018 Industrin tar matchen. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/nytt-fran-jk/nyheter/2018/attityder-till-svensk-industri-2018.pdf (Hämtad 2020-03-29).
Demoskop 2. (2018). Presentation Ungas syn på stålbranschen – Jernkontoret. Dewey, J. (2007). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. Ellström, P-E. (1996). Livslångt lärande. Tillgängligt:
https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf. (Hämtad: 2020-06-12). Fertman, C. I. (1994). Service learning for all students. Bloomington, IN: Phi Delta Kappa Educational Foundation.
Framtidsfrön. (2019). Studiebesök från skolbänken – ny satsning från Framtidsfrön. Pressmedelland 2019-11-26. Tillgänglig:
https://www.framtidsfron.se/activity/pressmeddelande/. (Hämtad 2020-03-29).
Foong, P Y & Koay, P L. (1998). Problem med verklighet i skolan. Nämnaren 1998 (4) ss. 6-11. Tillgänglig http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0611_98_4.pdf (Hämtad 2020- 04- 30). Hällberg, A. (2013). Fler väljer högskoleförberedande program. Tillgänglig:
https://skolvarlden.se/artiklar/fler-valjer-hogskoleforberedande-program (Hämtad 2020-03-30).
Jakubowski, M L. (2003). Beyond Book Learning: Cultivating the Pedagogy of Experience
Through Field Trips. The Journal of Experiential Education 2003, 26 (1), ss. 24-33.
Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna. (u.å.). Kompetensfärdplan – Vägen framåt
för gruv-och stålnationen Sverige. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/stalstalind/kompetensfardplan-for-gruv-och-stalnationen-sverige.pdf (Hämtad 2020-03-29).
Jernkontoret 2. (2019). Världsledande stålföretag. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/stalmarknaden/varldsledande-stalforetag/
(Hämtad 2020-03-29).
Jernkontoret 3. (2018). Stålindustrins betydelse. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/stalindustrins-betydelse/ (Hämtad 2020-03-29). Jernkontoret 4. (2020). Metallkvinnor. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/samarbeten-och-natverk/kamratforeningar/metallkvinnor/ (Hämtad 2020-03-29). Jernkontoret 5. (2019). Världsledande stålföretag. Tillgänglig:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/stalmarknaden/varldsledande-stalforetag/. (Hämtad 2020-06-12).
Järnkoll. (u.å). Järnkoll. Tillgänglig: https://www.jarnkoll.com/jarnkoll (Hämtad 2020-03-29). Kungliga tekniska högskolan, (KTH). (2019). Årsredovisningen 2019. Tillgänglig:
https://www.kth.se/polopoly_fs/1.962325.1582807157!/KTH%20Årsredovisning%202019.pd f (Hämtad 2020-04-20).
Kungliga tekniska högskolan, (KTH). (2014). Årsredovisningen 2014. Tillgänglig:
https://intra.kth.se/polopoly_fs/1.545753.1550157636!/ar2014.pdf (Hämtad 2020-05-03). Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Mezirow, J. (1997). Transformative Learning: Theory to Practice. New directions for adult and continuing education 1997, 74.
Nilsson, T. (2004). Arrangerade nätverk för kompetensutveckling – fackets roll i lokalt
utvecklingsarbete. Arbetslivsinstitutet. Stockholm.
Rennie, J L. & McClafferty, T. (1995). Using Visits to Interactive Science and Technology
Centers, Museums, Aquaria, and Zoos to Promote Learning in Science. Journal of Science
Teacher Education 1995, 6(4), ss.175-185.
Roos, L. (2008). Gäst hos verkligheten- studiebesök som pedagogisk metod. I: Ohlsson, S. & Thurfjäll, D (red). Hermeneutik, didaktik och teologi; en vänbok till Björn
Skogar. Uppsala: Uppsala Universitet.
Sjöberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2020). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-Skolverket. (u.å). Läroplan för gymnasieskolan. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad 2020-03-30).
Skolverket. (2013). Kort om gymnasieskolans yrkesexamen. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3092. (Hämtad 2020-06-12).
Statistiska centralbyrån. (2017). Trender och Prognoser 2017 - befolkningen, utbildningen,
arbetsmarknaden med sikte på 2035. Tillgänglig:
https://www.scb.se/contentassets/60312e5030114512b5b58a94a4ae25e2/uf0515_2017i35_br _am85br1701.pdf. (Hämtad 2020-06-10).
Statistiska centralbyrån. (2019). Allt färre jobbar inom stålindustrin. Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/allt-farre-jobbar-inom-stalindustrin/ (Hämtad 2020-03-29).
Svensson, L. (2014). Samverkan som drivkraft - en forskningsöversikt. Myndigheten för yrkeshögskolan. Hässleholm. Tillgänglig:
https://www.myh.se/Documents/Publikationer/Rapporter/2014/rapport-samverkan-som-drivkraft-en-forskningsoversikt.pdf
Svensson, O. (2007) Alternativa miljöer för lärande. Rapport nr 1 från
utvecklingspartnerskapet SALT. Halmstad: Wigforssgruppen för välfärdsforskning, Högskolan i Halmstad.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Teknikcollege. (u.å). Om Teknikcollege. Tillgänglig: https://teknikcollege.se/om-teknikcollege/ (Hämtad 2020-03-29).
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, S L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Waering, L & Waering, M. (2011.). Vidareutveckling av ”Akademien”. Rå Kommunikation. Wästerfors, D. (2019). Skolstart! Den svenska folkskolans historia. Tillgänglig:
https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/skolstart-den-svenska-folkskolans-historia
(Hämtad 2020-03-30).
Åkerman, S. (2001). När Sverige gick från jordbruksland till industrisamhälle. Tillgänglig:
https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1800-tal/fran-jordbruksland-till-industrisamhalle
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide- lärarna
1. Börja lite kort med att berätta om dig själv, hur länge du varit lärare, vilka ämnen, ifall du jobbat med annat eller har ytterligare utbildning.
2. Berätta lite om Järnkoll och er erfarenhet av Järnkoll. a. Vad tycker du
b. Varför är du med
c. Hur länge har du varit med 3. Hur arbetar du och/eller följer upp Järnkoll.
a. Använder du något av Järnkoll/Jernkontorets material i din undervisning b. Vad gör du mellan de olika tillfällena / förbereder du eleverna för nästa träff?
c. Utformar du din undervisning annorlunda nu jämförd med när du inte var med i Järnkoll. 4. Utformar du din undervisning annorlunda nu jämför med när du inte var med i järnkoll.
a. Tror du att intresset för stålindustrin/teknik har ökat för dina elever. 5. Vad tycker du saknas i Järnkoll
a. Vad behövs mer/mindre av b. Vad önskar du dig
6. Hur skulle du lägga upp Järnkoll, a. utformningen/ändra konceptet b. hur/vad skulle du göra
7. Under 2011 tog man fram ett vidareutvecklings dokument för hur man skulle utforma Järnkoll, innan den utformades som det är idag. Där föreslår man tex ”case-studier under matematiklektioner” att en från Järnkoll kommer och håller i en mattelektion och synliggör hur matematiken används i vardagen/industrin. skulle du vilja ha något sånt?
8. Känner du dig stressad, hur får du tiden att räcka till. 9. Har du något mer du vill lägga till eller säga?
Bilaga 2
Intervjuguide - näringsliv
1. Berätta lite kort om dig själv och din bakgrund?
2. Skulle du kunna specificera vad ditt arbete går ut på / vad du jobbar med?
3. Tips och idéer om hur näringslivet och skolan ska samarbeta / saker som inte fungerar/ saker som fungerar?
4. Vet du något om Järnkoll och vad är det något? 5. Hur jobbar ni med kompetensförsörjningsfrågor?
Bilaga 3- Databas, ej förenklad bild
TRITA-ITM-EX 2020:525