Jernkontorets satsning på gymnasieskolan

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2020

Jernkontorets satsning på

gymnasieskolan

- En utvärdering av Järnkoll ur gymnasielärarnas

perspektiv

Jernkontoret's investment in

upper secondary school

- An assessment of Järnkoll from the upper

secondary school teacher’s perspective

Miranda Toma

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ PROGRAMMET CIVILINGENJÖR OCH LÄRARE

Titel på svenska: Jernkontorets satsning på gymnasieskolan - En utvärdering av Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv

Titel på engelska: Jernkontoret's investment in upper secondary school - An assessment of Järnkoll from the upper secondary school teacher’s perspective Handledare: Lena Geijer, Stockholms universitet, Institution för pedagogik och didaktik.

Handledare: Tanja Kramer Nymark, Vetenskapens Hus, KTH. Uppdragsgivare: Jernkontoret.

Sammanfattning

Jernkontoret är svenska stålindustrins branschorganisation. 2013 startade de projektet Järnkoll vars syfte är att inspirera unga att söka jobb inom stålindustrin. Järnkoll jobbar främst mot gymnasieskolor och de har en modell där det ingår fyra träffar. Dessa träffar är tre föreläsningar och ett studiebesök. Syftet med denna studie är att utvärdera Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv. Fokus har legat på hur lärarna uppfattar samt arbetar med Järnkoll och dess material. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål försöka ta fram ett förslag på en förbättrad modell till Järnkoll.

De teoretiska utgångspunkterna tar huvudsakligen avstamp i det sociokulturella perspektivet. Vidare lyfts också olika definitioner av nätverk och partnerskap skrivna av Svensson (2014) och Nilsson (2004). För modellen har Fertmans (1994) idéer om service learning och hur de ska appliceras tagit i beaktande.

I studien har elva lärare som jobbar på gymnasieskolor som har samarbete med Järnkoll intervjuats. Vidare har två personer som är sakkunniga inom kompetensförsörjningsfrågor från näringslivet intervjuats. Samtliga intervjuer har transkriberats och sedan bearbetats för att dels besvara forskningsfrågorna men även för att ta fram underlag för en förbättrad modell för Järnkoll.

Resultaten visar att lärarna överlag är nöja med grundidén men det behövs mer arbete för att de ska bli helt nöjda. Det största problemet just nu verkar vara att det inte blivit så mycket samarbete de senaste åren. Resultaten visar också att materialet inte används. Som avslutning visas den förbättringsmodell som tagits fram utifrån lärarnas önskemål

Nyckelord:

Abstract

Jernkontoret is the Swedish steel industry's industry organization. In 2013 they started the Järnkoll project the purpose of which is to inspire young people to apply for jobs in the steel industry. Järnkoll works mainly with upper secondary schools and they have a model that includes four meetings. These meetings are three lectures and a study visit. The purpose of this study is to evaluate Järnkoll from the upper secondary schools’ teachers' perspective. The focus has been on how the teachers perceive and work with Järnkoll and its materials. An additional purpose is to try to produce a proposal for an improved model for Järnkoll based on the teachers' wishes.

The theoretical starting points are mainly based on the socio-cultural perspective. Furthermore, various definitions of networks and partnerships written by Svensson (2014) and Nilsson (2004) are also highlighted. For the model, Fertman's (1994) ideas about service learning and how they should be applied have been considered.

In the study, eleven teachers who work at upper secondary schools that collaborate with Järnkoll were interviewed. Furthermore, two people who are experts in skills supply issues from the business community have been interviewed. All interviews have been transcribed and then processed to answer the research questions but also to produce a basis for an improved model for Järnkoll.

The results show that the teachers are generally satisfied with the basic idea, but more work is needed for them to be completely satisfied. The biggest problem right now seems to be that there has not been much collaboration in recent years. The results also show that the material is not used. In conclusion, the improvement model developed based on the teachers' wishes is shown

Keywords:

Förord

Tack till mina två fantastiska handledare, Lena och Tanja, som alltid funnits där och stöttat, väglett och peppat mig hela tiden. Tack för att ni pushade mig och sett till att lyfta upp mig och rapporten när det kännas omöjligt. Tack också för att ni såg till att jag inte sköt upp exjobbet och fick mig att kämpa in i det sista. Tusen och åter tusen tack.

Ett stort tack till alla, särskilt lärarna, som ställde upp på intervjuer. Utan dem skulle inte detta examensarbete vara möjligt. Tack också till Daniel som följt med och gjort resorna genom alla intervjuplatser mycket roligare.

Tack till Jernkontoret och där särskilt Gert och Robert. Gert för att ha stöttat idéen och låtit mig genomföra detta examensarbete i samband med Jernkontoret och deras projekt Järnkoll. Robert, tack för din handledning och dina snabba svar och feedback när jag fastnat och behövt mer information om Järnkoll.

En person som också funnits där för mig och som alltid motiverat mig är min kompis Christoffer. Tack för att du gjort det möjligt att hålla humöret uppe när det känts jobbigt och omöjligt. Tack för att du tagit den tiden att läsa och agera bollplank när det behövts och för att du kunnat lägga rätt ord på mina tankar.

Innehåll

1 Inledning ... 7

1.1 Bakgrund ... 8

1.2 Syfte och frågeställning ... 14

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 15

2.1 Sociokulturella perspektivet ... 15 2.2 Tidigare forskning ... 16 3 Metod ... 20 3.1 Metodval... 20 3.2 Intervjuer ... 21 3.3 Etik ... 23 4 Resultat ... 24

4.1 Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet? ... 25

4.2 Hur använder lärarna Järnkolls material? ... 30

5 Analys och diskussion ... 31

5.1 Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet? ... 31

5.2 Hur använder lärarna Järnkolls material? ... 35

6 Modell för Järnkoll utifrån de intervjuade lärarnas önskemål ... 36

7 Slutsats ... 46

1 Inledning

Under en arbetsmarknadsdag som riktade sig till studenter på Teknisk fysik kom jag i kontakt med Jernkontoret. Det visade sig att Jernkontoret sökte kompetens från utbildningen Civilingenjör och lärare då de utryckte ett behov av ett pedagogiskt verktyg eftersom information om branschen upplevs vara svårt att förmedla.

Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. Jernkontorets närvaro på mässan var inte självklar då de främst jobbar mot utbildningen Materialdesign. På mässan diskuterades företagets behov av ingenjörer från andra utbildningar än Materialdesign samt ett projekt de stod bakom. Projektet heter Järnkoll och syftar till att väcka intresse för stålindustrin hos gymnasieelever. Efter arbetsmarknadsdagen blev jag snabbt involverad i Järnkoll, bland annat genom sommarjobb 2019. Det framgick snabbt att stålindustrin är stor och omfattande och att de har en del utmaningar. En av de största utmaningarna är just att det är få som söker sig till de utbildningar som leder till jobb inom stålindustrin.

KTH:s årsredovisning för 2019 visar att antalet nya studenter på Materialdesign-programmet, vilket är en av utbildningarna som är riktad mot stålindustrin, var 41 studenter (Kungliga Tekniska högskola 2019). Detta anses vara för få då det både idag och på sikt råder brist på (nyutexaminerade) materialtekniker (Statistiska centralbyrån [SCB] 2017). Siffror från Statistikmyndigheten (SCB) visar att det under de senaste åren skett en minskning av antalet personer som anställs inom stålindustrin (SCB 2019). En av anledningarna till detta kan vara bristande tillgång på rätt kompetens.

1.1 Bakgrund

Under de senaste tio åren har antalet anställda inom stålindustrin minskat med över 18 procent (SCB 2019). Sedan Järnkoll startade 2013 har det börjat mellan 40 och 50 nya studenter på civilingenjörsutbildningen Materialdesign vid KTH (Kungliga Tekniska högskola 2019 och Kungliga Tekniska högskola 2014) vilket är en av de utbildningar som är mest relevanta för stålindustrin. Redan nu är behovet av att anställa stort och enligt SCB kommer efterfrågan fortsatt vara högre än tillgången av bland annat ingenjörer med specialkompetens inom materialteknik (SCB 2017). SCB:s siffror visar också att tillgången av personer som studerat industritekniska utbildningars minskar (ibid.).

Med bakgrund mot bland annat dessa siffror har Jernkontoret försökt hitta lösningar för att åtgärda problemet. Jernkontoret insåg att ett av sätten att få mer kompetens till stålindustrin var att göra den attraktiv för unga och startade därför projektet Järnkoll.

Jernkontoret

Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. De har varit verksamma i över 200 år och har representerat den svenska stålindustrin i frågor som berör allt från miljö och klimat, handelspolitik till forskning och högre utbildning. ”Jernkontorets uppdrag är att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för stålindustrins verksamhet i Sverige.” (Jernkontoret 1 2019). Den svenska stålindustrin är inte bara stor i Sverige utan även internationellt där flera av de svenska stålföretagen är världsledadande inom sitt område, exempelvis i kullagerstål och verktygsstål (Jernkontoret 5 2019). Detta har dels bidragit till att omkring 26 000 personer i Sverige är sysselsatta inom stålindustrin men också att ” […] företagen i stort sett inte längre konkurrerar med varandra nationellt.” (Jernkontoret 2 2019 och Jernkontoret 3 2018). En förklaring till det kan också vara att ”Stålföretagen är idag specialiserade inom olika områden där de tillverkar högt förädlade stålsorter och produkter, som huvudsakligen säljs på exportmarknaden.” (Jernkontoret 2 2019). Räknar man på stålproduktion per capita hamnar Sverige på fjärde plats i världen efter Japan, Kina och Ryssland, detta trots att den svenska stålproduktionen utgör runt tre promille av världens stålproduktion (Jernkontoret et al u.å. s.11). Räknar man på stålproduktionens värde per capita hamnar Sverige istället på andra plats efter Japan (Jernkontoret et al u.å. s.11). Vidare exporterar stål- och gruvindustrin tillsammans varor till över 150 länder och ” […] sysselsätter direkt 38 000 personer i produktion av metaller och stål.” (Jernkontoret et al u.å. s.11).

I Figur 1 kan man se att stålindustrin är utspritt runt om i landet där det kanske inte bor många människor vilket är en av utmaningarna som tas upp i kompetensfärdplanen (Jernkontoret et al u.å.). Utöver den geografiska utmaningen innebär också attityden till stål- och gruvindustrin ytterligare en stor utmaning för dessa branscher, särskilt bland unga människor (Jernkontoret et al u.å.). I en undersökning som analysföretaget Demoskop genomfört visar siffror på att kvinnor och unga människor anser att den svenska industrin inte är lika attraktiv som för män eller de som är över 35 år (Demoskop 1 2018). I samma undersökning framgår det också att det är en större andel kvinnor som associerar svenska industrin med stålindustrin, dock framgår det inte hur många kvinnor som deltog. Vad detta beror på framgår inte, men det går inte att undgå att stålindustrin är mansdominerad vilket stryks av SCB:s siffror som visar att det jobbar 19 procent kvinnor jämfört med 81 procent män i branschen (SCB 2019).

Kompetensfärdplanen beskriver också att en bristande ämneskunskap hos eleverna är en utmaning för stålindustrin vid rekrytering. De hänvisar till 2018:s PISA-undersökning och menar på att svenska 15-åringar har fått sämre matematikresultat i dessa undersökningar jämfört med början av 2000-talet. Resultaten har dock förbättrats sedan 2012 (Skolverket 2020). Trots att de hänvisar till PISA samt uttrycker att matematikkunskapen är låg finns det inga åtgärder för det från stålindustrin utan satsningarna görs mer för ökat intresse för teknik, och synliggöra stålindustrin. Detta kan bero på att teknik är en viktig del i branschen, särskilt då en digitalisering sker i samhället, men också för att jobba mot den mansdominerade normen som är i stålindustrin. För att få fler tjejer till stålindustrin måste man börja redan i unga åldrar och väcka intresset för teknik för att nå ut till tjejerna. Ulrika Sultan, doktorand på Linköpings Universitet (LiU), menar dock att intresset för teknik för flickor finns men att ” […] under skoltiden minskar eller försvinner det helt.” (Bergstedt 2018).

Satsningar för ökad rekrytering

Det görs en del satsningar där skolan och näringslivet samarbeta. Ett av de är Järnkoll, framtagen av Jernkontoret för att öka intresset för stålindustrin bland unga. Ett annat är Teknikcollege, vilket är en satsning mellan olika aktörer för att underlätta för elever att dels få ett jobb direkt efter gymnasiet men också vara bättre förberedda för högre studier.

Järnkoll

Järnkoll är en satsning, som drivs av Jernkontoret, för att nå ut till unga människor och synliggöra stålindustrin. Enligt projektet är avsikten att inspirera och skapa nätverk mellan gymnasieelever och stålindustrin (Järnkoll u.å.). Sen starten 2013 har Järnkoll vuxit och etablerat sig i 17 gymnasieskolor förlagda i och kring Bergslagen samt Stockholmsområdet. (Järnkoll u.å.). Järnkolls huvudsakliga mål är att eleverna ska bli inspirerade till att välja högskoleutbildningar som leder till arbete inom stålindustrin och att eleverna sedan väljer ett sådant yrke. Järnkoll vänder sig därför främst till naturvetenskaps- och teknikprogrammet på gymnasiet.

Personerna som är anställda av Jernkontoret för att jobba med Järnkoll har titeln processledare och skolorna som är med i projektet kallas partnerskolor. Det är viktigt att de personer som blir anställda som processledare är kommunikativ och kan prata inför elever. Vidare är det viktigt att personerna kan ta eget ansvar och jobba utan att någon säger till exakt vad och hur man ska göra. I processledarnas arbete ingår det dels att ha kontakt med partnerskolorna, lärarna, (stål)företagen och dels genom att få projektet, Järnkoll, i rullning men också att upprätthålla samarbetet. Processledarna jobbar främst från huvudkontoret i Stockholm men åker ut till partnerskolorna när det behövs, till exempel när de ska hålla olika föreläsningar.

Modellen för hur Järnkoll jobbar har ändrats genom åren och det är den processledaren som jobbat längst som lär ut och berättar om arbetet för nyanställda processledare. Den modell som idag används mot gymnasieskolorna är ett årshjul (Figur 2). I hjulet ingår fyra tillfällen, tre föreläsningar och ett studiebesök. I dagsläget är det tänkt att processledarna ska besöka skolorna, hålla i de tre föreläsningarna och samordna studiebesöken. Tanken med hjulet är att det ska fortsätta rulla med nya klasser varje år.

FIGUR 2:ÅRSHJUL FÖR JÄRNKOLL.

Materialet som Järnkoll använder sig av är huvudsakligen PowerPointpresentationer som processledarna själva utvecklat och som användes vid varje tillfälle i årshjulet, med undantag från studiebesöket. Presentationerna används som stöd för det processledarna ska prata om under träffen. Det kan också förekomma att processledarna har med sig ytterligare material, så som olika materialbitar, för att visa eleverna. Detta är dock inget som lärarna får ta del av på samma sätt som de kan få ta del av processledarnas PowerPointpresentationer. Inför studiebesök har Järnkoll inget material utan det är lärarna själva som får ta beslutet hur de tänker använda studiebesöket.

I Figur 2 ser vi att det är fyra tillfällen där processledarna har aktiviteter med skolan. Det första tillfället är på höstterminen i årskurs två, det andra i början på våren och det tredje i slutet av vårterminen. Det fjärde och sista besöket ligger i början av årskurs tre. Första tillfället är en introduktionsföreläsning där processledaren pratar om till exempel vad stålindustrin är och vad en ingenjör gör. Andra tillfället är en föreläsning i materiallära. I föreläsningen ingår vad materiallära är, vilka olika typer av material det finns, att få känna på olika material och hur olika processer går till, till exempel kylningsprocess. Tredje tillfället är ett studiebesök till ett stålföretag. Det är Järnkoll som ordnar all kontakt och logistik som berör studiebesöket. Studiebesökets innehåll kan variera då det oftast är företaget själv som avgör vad som ska ingå. Det fjärde och sista tillfället är en projektledningsföreläsning. Tanken med denna föreläsning är att förbereda eleverna för deras kommande gymnasiearbeten samt avsluta och knyta ihop hela årshjulet.

Utöver att jobba mot gymnasieskolor jobbar också Järnkoll mot universitet och högskolor. Järnkoll står till exempel på arbetsmarknadsdagar och håller branschkvällar i Jernkontorets lokaler. Under branschkvällen får studenter från flera olika universitetsutbildningar komma och träffa representanter från stålföretagen. Att Järnkoll också arbetar med studenter på universitet och högskolan är inte konstigt då syftet med projektet är att få in ny arbetskraft till stålföretagen. Branschen har sex utbildningar runt om i Sverige som är nischad mot stålindustrin och dessa utbildningar brukar Järnkoll ofta nämna i sitt arbete (Tabell 1).

TABELL 1:UTBILDNINGAR SOM ÄR RIKTAD MOT STÅLINDUSTRIN

Skola Program

Bergsskolan i Filipstad (yrkeshögskola)

Bergsskoletekniker Metall- och verkstadsindustri.

Bergsskolan i Filipstad (yrkeshögskola)

Bergsskoleingenjör Metall- och verkstadsteknik

Kungliga Tekniska högskolan (KTH)

Civilingenjör inom Materialdesign

Luleå tekniska universitet (LTU)

Civilingenjör inom Hållbarprocess- och kemiteknik

Luleå tekniska universitet (LTU)

Civilingenjör inom Internationell Materialteknik

Det är till de ovan nämna utbildningarna Järnkoll hoppas studenterna ska söka sig efter gymnasiet. Stålindustrin behöver ingenjörer och tekniker därför är det viktigare att inspirera unga att välja stålindustrin som arbetsgivare än exakt eftergymnasial utbildning. Under åren har Järnkoll haft mest kontakt med KTH:s Materialdesign än de andra utbildningarna vilket främst beror på att KTH ligger i Stockholm där även processledarna jobbar. Exempel på aktiviteter mellan Järnkoll, Jernkontoret, och Materialdesign är en inspirationsdag. Under inspirationsdagen får gymnasieelever, oftast de som har koppling till Järnkoll, besöka Materialdesign samt träffa studenter som går programmet. Ett annat exempel är företagskvällar på Materialdesign där studenter som går programmet får träffa företagsrepresentanter från stålindustrin.

Innan Järnkoll formades till det projekt det är idag, med årshjulet, gjordes år 2011 ett dokument av Rå, en kommunikationsbyrå, för att kunna vidareutveckla konceptet Järnkoll. I det går det att läsa om förslag på olika aktiviteter som Järnkoll kunde ha. Några av förslagen var till exempel att erbjuda olika case-studier under matematiklektionen, erbjuda gymnasiearbeten, praktikplatser och sommarjobb. Ett annat förslag var att erbjuda ”skuggning” av ingenjörer (RÅ 2011) vilket innebär att man får följa en ingenjör i hens dagliga arbete (Waering och Waering 2011). Man gick inte vidare med dessa förslag riktigt utan man valde att forma arbetet mot gymnasieskolorna enligt årshjulet (Figur 2). Det har funnits tankar att erbjuda gymnasiearbeten och praktikplatser men det har inte startats igång ordentligt.

Utvärdering av Järnkoll ur elevernas perspektiv

Under 2018 anlitade Jernkontoret Demoskop för att undersöka ”ungas syn på stålbranschen” (Demoskop 2 2018). I undersökningen kan man läsa att det är en större andel elever från partnerskolorna som anser sig känna till stålindustrin jämfört med de elever som går i andra skolor. Det är också en större andel elever i partnerskolorna som svarat ”stämmer väl” och ”stämmer ganska väl” på frågan om de ser branschen som en bransch där de kan tänka sig jobba. Läsaren bör dock ha i åtanke att det bara är fyra partnerskolor som deltagit i undersökningen. Trots det är det tydligt att elever som har kommit i kontakt med Järnkoll har lite bättre kunskap om stålindustrin samt ser branschen som attraktiv (Demoskop 2 2018). Värt att ha i åtanken är att dessa elever går i skolor som är förlagda i och kring Bergslagen och troligen har någon anhörig som jobbar eller har jobbat i stålindustrin vilket gör att det är svårt att veta varifrån de kommit i kontakt med stålindustrin.

Teknikcollege

Jernkontoret är inte aktiv medlem i Teknikcollege.

Teknikcollege startades 2004 som en satsning för kompetensförsörjning inom svenska industrin (Jernkontoret et al, u.å., och Teknikcollege u.å.). Teknikcollege är ett samarbete ” […] mellan företag, kommuner och utbildningsanordnare samt en kvalitetsstämpel på utbildningar” (Teknikcollege u.å.). Syftet med Teknikcollege är det samma som för Järnkoll, alltså att synliggöra och väcka intresse. Skillnaden mellan dem är att Teknikcollege tittar på all industri medan Järnkoll fokuserar på stålindustrin. Skolorna får ett certifikat av Teknikcollege vilket verifierar att utbildningsanordnare och eleverna kommer i kontakt med näringslivet. Eleverna får en ” […] kunskap som eftersträvas ute hos företagen.” (Teknikcollege u.å.). Tanken är att eleverna också lättare ska kunna ” […] få jobb eller fortsätta med högre studier […]” (Teknikcollege u.å.). Teknikcollege omfattar cirka 180 kommuner samt ” […] 24 certifierade regioner med 150 utbildningsanordnare och över 3000 samverkansföretag från norr till söder” (Teknikcollege u.å.).

Skolans roll i samhället

Att skolan växte fram i samband med att industrialiseringen tog fart är ingen nyhet. Industrialiseringen startade i Sverige i början av 1800-talet och den svenska skolformen tog avstamp 1842 (Wästerfors 2019 och Åkerman 2001). Då dessa två växte fram parallellt har de påverkat varandra. En av följderna av industrialiseringen och skolan var att flera kunde utbilda sig till ett annat yrke än föräldrarna, alltså behövde inte barnen ta ” […] över föräldrarnas sysslor i hemmen och lärlingar lärdes upp i olika hantverk av etablerade mästare.” (Svensson 2007 s.28). Skolans uppgift var dels att forma en demokratisk medborgare men också att förbereda de som gick i skolan inför arbetslivet (Svensson 2007). Den senaste skolreformen för gymnasieskolan, GY11, vilar på samma demokratiska grund (Skolverket u.å.) men den gör tydlig skillnad på yrkesprogram, som ju förbereder för arbetslivet, och högskoleförberedande program. Tanken är att yrkesprogrammen inte ska läsa kurser som krävs för högskolan utan fokusera på det yrke de valt och när de avslutat utbildningen tilldelas en yrkesexamen (Skolverket 2013). I och med införandet av GY11 har fler studenter sökt sig till de högskoleförberedande programmen (Hällberg 2013) vilket leder till problem för stålindustrin som förutom ingenjörer också är i behov av reparatörer, operatörer, maskinförare och mekaniker (Jernkontoret et al u.å.). Alla dessa yrken går att läsa till på gymnasiet.

Under ”övergripande mål och riktlinjer” i läroplan för gymnasieskolan kan man läsa att i och med att samhället och arbetslivet förändrats, har näringslivet och branschorganisationer ” […] viktiga roller i informationen till skolan och eleverna.” (Skolverket u.å.). Där finns också att läsa om sju riktlinjer för hur personalen i skolan kan jobba att stärka kontakten med bland annat näringslivet för att få eleverna att öppna ögonen för olika yrken och branscher

1.2 Syfte och frågeställning

Jernkontoret hade sedan tidigare utvärderat elevernas uppfattning om Järnkoll och ville gärna följa upp ytterligare. Som blivande lärare ansåg jag dock att det är minst lika viktigt att utvärdera lärarnas uppfattning om Järnkoll då det är de som påverkar eleverna mest. Syftet med studien blev en kombination av Jernkontorets önskemål och mitt intresse av pedagogik och teknik. Syftet med studien är att analysera gymnasielärarnas uppfattningar om projektet Järnkoll, vad de avser Järnkolls material, nyttan att delta i Järnkoll och hur lärarna använder Järnkoll. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål utveckla en modell för att öka projektets användbarhet för processledarna mot gymnasieskolorna.

• Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet?

• Hur använder lärarna Järnkolls material?

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

Det sociokulturella perspektivet bygger på att människor lär sig tillsammans vilket är det Järnkoll jobbar med. Järnkoll vill tillsammans med skolor, lärare, företag och elever inspirera och väcka intresset för stålindustrin. Vilket är varför det sociokulturella perspektivet valts som fokus i denna studie.

2.1 Sociokulturella perspektivet

Studien tar sin utgångspunkt i Vygotskijs (1999) resonemang och idévärld där lärprocesser ses som utveckling genom användandet av artefakter, redskap vi använder i social interaktion och genom att språk och praktisk handling konvergerar. Säljö (2014) menar att bland annat dessa artefakter hela tiden förändras, förfinas och utvecklas. Vygotskij (1999) undervisade barn genom att låta deras erfarenheter sammanfogas med vetenskapliga begrepp. Han menar att detta är svårt och att läraren därmed har ett stort ansvar i det. Vygotskij (1999) lyfter fram kopplingen mellan verkligheten, erfarenheten, och de vetenskapliga teorierna.

I undervisningen menade Vygotskij (1999) att elever lär sig det de ännu inte kan, men har möjlighet att lära sig, med hjälp av en lärare. Han kallar detta sätt att lära sig för den närmaste utvecklingszonen vilket syftar till att det ” […] barnet idag kan göra i samarbete kommer det imorgon att kunna göra självständigt.” (Vygotskij 1999 s.333). Säljö (2014) förklarar den närmaste utvecklingszonen som den förmågan som individer kan prestera själv, tillsammans med andra eller under ledning av en mer kompetent person (Säljö 2014). Den som besitter en kompetens guidar en individ, som saknar den kompetensen, in i en utveckling som leder till att individen berikas med mer kunskap. När individen sedan kommit till rätt kunskapsnivå kan den själv uppnå förståelse (Säljö 2014). Enligt Säljö (2014) handlar det sociokulturella perspektiven om hur kulturen och det sociala har inflytande över lärandet och utvecklingen hos människan (Säljö 2014). Vidare uttrycker Säljö att Vygotskijs idévärld bygger på att människan ständigt är i utveckling, ”Vi har i varje situation möjlighet att ta över och ta till oss – appropriera – kunskaper från våra medmänniskor i samspelssituationer.” (Säljö 2014 s.119). Säljö säger också att vi alltid kan få insikt om världen omkring oss och därmed är vi alltid ” […] på väg mot att appropriera nya former av redskap […] ” (Säljö 2014 s.119) som vi känner till eller har en uppfattning av. Detta leder till att människan utvecklas och får ny kunskap som hon sedan kan använda själv eller bli inspirerad av och därför söka mer kunskap.

I pedagogiken ansåg Dewey (2007) att det är nödvändigt att skolan närmar sig samhället, och därmed näringslivet, då ”Skolan är samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets framtid” (Dewey 2007 s.19). Han poängterar dock att utbildning inte kan ses som ” […] förberedelser för kommande liv.” (a.a s.48) utan att det är en levande process. Vidare borde skolan ta mer hänsyn till samhället och se skolan som en del av samhällslivet. Detta är något som enligt Dewey (2007) ska ingå i lärarrollen. Sjöberg (2009) tar fasta på att undervisning som har verklighetsanknytning ökar elevernas behållning av undervisningen Sammanfattningsvis kan man beskriva det sociokulturella perspektivet som att det är viktigt att individer, båda studenter och människor i allmänheten, ständigt kommer i kontakt med någon som besitter en högre kompetens än de själva. Detta för att kunna utvecklas och kunna bilda sina egna uppfattningar. Människans utveckling återspeglas av samhällets (Säljö 2014) vilket gör att skolan utvecklas och anpassas så att den förmedlar det som sker i samhället till eleverna (Skolverket u.å.). I skolan anses läraren vara personen med högre kompetens som ska försöka guida eleverna in i en värld full av kunskap. Då lärare ofta är ämneslärare är de begränsade i vilka områden de kan förmedla kunskap och kan därför behöva ta hjälp av utomstående som besitter ytterligare kompetens vilken kompletterar den närmaste utvecklingszonen. Järnkoll hjälper till med att överbygga detta gap genom att erbjuda lärarna en kompetent person som kommer in i klassrummet och guiderar eleverna till att se kopplingen mellan skolan och verkligheten, specifikt stålindustrin.

2.2 Tidigare forskning

Svensson (2014) menar att samverkan är något större än bara två organisationer som integreras och som ” […] anpassar sin verksamhet till varandra utan att egentligen förändra denna.” (Svensson 2014 s.6). Samverkan är snarare ett samarbete som organisationerna tillsammans har och där de ” […] tar ansvar för, genomför och utvecklar något tillsammans – något som de inte klarar av att utföra var för sig.” (Svensson 2014 s.6). Två exempel på olika typer av samverkan är nätverk och partnerskap.

Nätverk är ofta informella och avslappnade samarbeten (Svensson 2014). Nätverken bygger på frivillighet och öppenhet vilket gör att det är möjligt för deltagarna att anpassa sin delaktighet i nätverket samt komma med nya idéer (Svensson 2014). Även Nilsson (2004) anser att deltagande i ett närverk sker frivilligt. Nilsson (2004) menar att det i ett nätverk finns ett gemensamt syfte och intresse mellan de deltagande och att deltagare har regelbunden kontakt och träffar. Svensson (2014) och Nilsson (2004) är överens om att nätverk sker informellt och att deltagarna kan vara allt från individer till olika företag och branschorganisationer.

Nilsson (2004) väljer att fördjupa sig ytterligare i nätverk och menar att det finns huvudsakligen tre olika nätverk vilket beror på syftet med nätverket. Dessa tre är: stödnätverk, företagsnätverk/affärsnätverk och kompetensnätverk. En kort beskrivningen (beskrivningarna är hämtat ur Nilsson (2004)):

- Stödnätverk syftar till ” […] att vara till stöd för deltagarna.” (Nilsson 2004 s.19). Ett exempel på stödnätverk är en grupp som hjälper (stöder) missbrukare.

-

Företagsnätverk/affärsnätverk syftar till att deltagarna är beroende av eller ” […] bundna till varandra genom affärsmässiga kontrakt.” (Nilsson 2004 s.20). Här kan de olika företagen som är med i företagsnätverk hjälpa varandra med till exempel kapital eller arbetskraft.

-

Kompetensnätverk syftar till att utveckla kompetensen hos eller mellan deltagarna. Grundidén här är att man tillsammans med andra, som gärna har andra erfarenhet än en själv, ska ta sig an och reflektera över problem. Nilsson (2004) menar också att om ett kompetensnätverk inte fungerar så kommer lärandet att antigen bli svagt eller helt utebli.

Detta har valts på de grunder att det anses viktigt att ha för sig vilken typ av samarbete som Järnkoll egentligen vill ha med skolorna. Samt ha tydligt för sig vad som ska åstadkomma med samarbetet.

Pui Yee Foong och Phong Lee Koay (1998), översatt i tidskriften Nämnaren, genomförde en undersökning kring problemlösning i matematiken (Foong och Koay, 1998). De menar att uppgifter som är kopplade till verkligheten hjälper eleverna att utveckla ett mer komplext tänkande. Foong och Koay (1998) menar också att fler uppgifter som är kopplade till verkligheten borde ingå i undervisningen. Det är dessa uppgifter som kommer öka elevernas intresse för matematik men också tvinga eleverna ” […] att använda kunskaper om verkligheten och personliga erfarenheter för att analysera och lösa problemen.” (Foong och Koay 1998 s.10– 11). Detta blir då ett sätt för lärarna och undervisningen att visa att det som sker i klassrummet har med omvärlden att göra (Foong och Koay 1998). Detta tas med i studien för att poängtera vikten med verklighetskoppling i de aktivitet som görs med i skolan.

Jakubowski (2003) berättar om vikten att lyfta blicken från den traditionella klassrumsundervisningen och knyta samman skolan med samhället. Både Jakubowski (2003) och Fertman (1994) använder sig av begreppet ”Service learning”. Fertman (1994) förklarar begreppet som ”Service learning involves students in real-life settings where-they apply academic knowledge and previous experience to meet real community needs.” (Fertman 1994 s.8) och betonar att det är viktigt att koppla till läroplanen. Enligt Fertman (1994) handlar det om aktiviteter som skolan har med olika aktörer och där lärandet är fokus ”Service learning builds on and expands these activities by linking them to learning.” (Fertman 1994 s.8). Det Järnkoll gör och särskilt studiebesök hamnar mellan service learning och informellt lärande. Likheten mellan studiebesök och service learning är att eleverna kommer ut för att se hur samhället arbetar. Vidare kommer också eleverna i kontakt med en person utanför skolans värld när de får ta del av de andra tillfällen som Järnkoll har. Samt blir Järnkoll också länken för lärarna att kunna jobba vidare med inlärningen. I den här studien blir det relevant att använda service learning för att beskriva Järnkolls verksamhet och för framtagning av en ny modell för Järnkoll.

Fertman (1994) menar vidare att om man ska använda sig av service learning bör man följa fyra steg. Dessa fyra steg är: (tolkningen av dessa har gjort från Fertman (1994) och Jakubowski (2003))

1. Preparation, förberedelse. Med detta menas att man både förbereder eleverna för tillfällena och kopplar till specifika läromål.

2. Service, tillfället, består av två delar. Första delen är att tillfället ska vara utmanade och meningsfull för eleverna. Andra delen är att tillfället känns viktigt och att tillfället har ett mervärde i sig. Viktigast här är att involvera eleverna.

3. Reflection, reflektion. Här ska eleverna få reflektera över tillfället och på så sätt få en bättre förståelse för tillfället. Får de inte reflektera kan de tappa intresset.

4. Celebration, firande. Här handlar det om att fira sin nya kunskap och att dela med sig av den till andra men också firandet av att samarbetet är avklarat.

Fertman (1994) poängterar att service learning är ett samarbete mellan skolor och andra aktörer men att kommunikationen samt en tydlig koppling till lärande egentligen är det viktigaste. För att lyckas med de sakerna på ett bra sätt krävs god planering. Vidare säger Jakubowski (2003) att studiebesök kan ge mervärde i undervisningen om de görs på ett korrekt sätt. Båda Fertman (1994) och Jakubowski (2003) undersökning bygger på Deweys tankar om att det är viktigt för skolan och samhället att samarbeta samt låta eleverna experimentera och göra andra aktiviteter än bara sitta i klassrummet.

Lena Roos (2008) har skrivit om studiebesök som pedagogisk metod. Hennes fokus ligger på studiebesök i religionsvetenskap för högskolestudenter men hennes tankar kan appliceras på andra typer av studiebesök så som företagsbesök för gymnasieelever. Gapet mellan gymnasieelever och högskolestudenter anses litet då Roos studie fokuserar på hur studiebesök kan användas som en pedagogisk metod, vilket kan anpassas till alla åldrar. Roos (2008) menar att det bästa sättet att få kunskap om en sak är att fråga eller besöka en person som är kunnig i saken. Hon menar vidare att vid ett studiebesök får besökarna oftast träffa en person från verksamheten och får därmed lära sig om just den personens upplevelser och synvinklar.

Hon betonar även att det nästan alltid är bättre att titta genom fönstret än att bara få det hänvisat till sig för då får man också ” […] den fysiska upplevelsen.” (Roos 2008 s.125). Det går dock att ifrågasätta Roos (2008) text då hon bygger sina resonemang enbart på sin egen erfarenhet. För Järnkolls del är det viktigt att ta med sig att ett studiebesök är som att titta genom ett fönster. Eleverna som går på studiebesök får bara se en del av ett stålföretagen eller stålverket vilket inte alls behöver vara representativt för hela stålindustrin.

Roos (2008) säger också att i de kursutvärderingar hon fått brukar hennes studenter skriva att studiebesök har varit ” […] bland det mest värdefulla med kurserna” (Roos 2008 s.132) vilket Roos själv håller med om. Rennie och McClafferty (1995) är också inne på samma spår som Roos (2008) och menar att särskilt besök som har med naturvetenskap och teknik att göra leder till ökad motivation hos eleverna. Här påpekar Rennie och McClafferty (1995) att eleverna brukar uppskatta besöken. Likt Fertman (1994) rekommenderar Rennie och McClafferty (1995) också några steg som lärare kan tänka på när studiebesök görs, för att öka värdet av besöket. Rennies och McClaffertys (1995) steg berör bland annat för- och efterarbete i samband med studiebesöket. I efterarbete kan det ingå att man refererar till besöket i senare undervisningstillfällen medan förarbete handlar mer om hur förberedd lärarna respektive eleverna är. I studien tas Rennies och McClaffertys (1995) tankar kring för- och efterarbete som förbättringar till Järnkoll.

3 Metod

För att kunna besvara frågeställningen genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer som sedan transkriberades. I en kvalitativ datainsamling handlar det om att lyssna, ta till sig vad intervjuobjekten har för ståndpunkt och ta del av deras erfarenhet samt få fylliga och detaljerade svar från de intervjuade (Bryman 2002 och Kvale 1997). I denna undersökning var det viktigt att ta till sig vad lärarna har för erfarenhet av Järnkoll. För att uppnå bästa möjliga resultat gjordes samtliga intervjuer, utom två, på plats på skolorna.

3.1 Metodval

Intervjuer är ett sätt att ta del av en annan människas tanker och idéer. Det är ” […] ett samtal som har en struktur och ett syfte.” (Kvale 1997 s.13). Ett sätt för forskaren att lyssna till ” […] vad människor själva berättar om sin livsvärld, höra dem uttrycka åsikter och synpunkter med sina egna ord, få reda på deras uppfattning om den egna arbetssituationen […]” (Kvale 1997 s.9). Det ger alltså en möjlighet att ” […] ta den andres perspektiv.” (Björndal 2002 s.90). För att besvara frågeställningarna behövdes insikter i intervjuobjektens erfarenhet och livsvärld snarare än den vetenskapliga förklaringen till hur det ser ut på projektet Järnkoll. Självklart är det viktigt att förstå projekts syfte och uppbyggnad för att förstå de intervjuades perspektiv. Kvale (1997) kallar en sådan forskningsintervju för ”den kvalitativa forskningsintervjun” som han även benämner som ”halvstrukturerad”. Att en intervju är halvstrukturerad innebär att intervjun inte styrs helt av strikta frågor, så som ett polisförhör, och inte heller helt öppet som ett samtal med en familjemedlem. Till skillnad från den kvalitativa intervjun är den kvantitativa mer strukturerad och det skall finnas ett tydligt svar som kan kodas bearbetas snabbt (Bryman 2002). Bryman (2002) menar vidare att kvantitativa intervjuer behandlar insamlingen av data och att analysen av dem tittar på kvantiteten av olika svar medan vid kvalitativa intervjuer ligger vikten på vad och hur saker sägs. Då det varit viktigt att lyssna på hur lärarna beskriver sina erfarenheter har valet hamnat på kvalitativ forskningsintervju.

Den halvstrukturerad intervjun följer oftast ” […] en intervjuguide som koncentrerar sig till vissa teman och som kan omfatta förslag till frågor.” (Kvale 1997 s.32). Björndal (2002) går i samma fotspår som Kvale (1997) och menar på att intervjuguiden dels leder till mer struktur i samtalet men ger också ” [ …] en hög grad av flexibilitet genom att intervjuaren kan ändra frågornas ordningsföljd utifrån hur intervjun utvecklas.” (Björndal 2002 s.92). Ingen intervju var den andre lik och mycket styrdes utifrån hur de intervjuade svarade och intervjuguiden användes som stöd där frågorna inte togs i ordning.

Samtliga intervjuer, utom två, genomfördes genom att träffa de som intervjuades. Anledningen till detta var tvåfaldig där den första anledningen bygger på det Kvale (1997) säger om att visuella aspekterna kan vara nyttig för att få en bättre dynamik i intervjun och komma ihåg situationer bättre. Den andra anledningen var att det gav intervjun en mer seriös prägel. För att minimera störande moment under intervjun användes en mobiltelefon för att spela in. Två intervjuer skedde över telefon då det inte gick att få till träffar. Dessa intervjuer spelades också in. Samtliga intervjuer transkriberades.

Det stora problemet med framförallt kvalitativa intervjuer på plats är att det tar så mycket tid jämfört med till exempel enkätundersökningar. Den stora fördelen är att forskaren får mycket djupare svar och kan ställa relevanta följdfrågor för att verkligen ta reda på vad de intervjuade tycker. I den här studien ansågs vikten av de svar lärarna gav så hög att det enda valet av metod som var lämpligt var kvalitativa intervjuer på plats.

3.2 Intervjuer

Från två processledare som jobbar med Järnkoll kom rekommendationer vilka lärare och partnerskolor som skulle intervjuas. Totalt tolv lärare på tio skolor rekommenderade.

I Tabell 2 presenteras alla skolor som är kopplade till Järnkoll. De grönmarkerade är de partnerskolor som är delaktiga i denna studie.

TABELL 2: DELTAGANDE SKOLOR I JÄRNKOLL. DE GRÖNMARKERADE ÄR DELTAGARE I STUDIEN

Ort Skola

Avesta Karlfeldtgymnasiet

Borlänge Soltorgsgymnasiet

Enköping Westerlundska gymnasiet

Hagfors Älvstrandsgymnasiet

Hällefors Pihlskolan

Höganäs Kullagymnasiet

Kristinehamn Brogårdsgymnasiet

Nyköping Nyköpings enskilda gymnasium

Sandviken Göranssonska skolan

Stockholm Huddingegymnasiet

Stockholm Internationella kunskapsgymnasiet

Stockholm Järfälla gymnasium

Stockholm Kungsholmens gymnasium

Stockholm NTI Vetenskapsgymnasiet

Stockholm Stockholm Science and Innovation School

Västerås Wijkmanska gymnasiet

Örebro Tullängsgymnasiet

Förutom elva lärare har två personer från näringslivet intervjuats. Båda har flera års erfarenhet av kompetensförsörjningsfrågor och har bland annat arbetet med hur skolvärlden och näringslivet kan mötas och samarbeta, då med stålindustrin som huvudfokus. Ulrika Mellring jobbar som HR Strateg och är kunnig inom kompetensförsörjningsfrågor hos Uddeholm AB. Intervjun gjordes över telefon då detta var det smidigaste tillvägagångssättet för bägge partnerna, Mellring har sitt kontor i Hagfors och det fanns ingen tid i tidsramen att åka dit. Två intervjuguider gjordes för att ha som stöd under intervjuerna. Anledningen till att det behövdes två var att de flesta frågor som ställdes till lärarna (bilaga 1) inte passade näringslivet (bilaga 2) och vice versa. Frågorna i intervjuguiderna är tänkta att vara öppna frågor, det vill säga frågor där den intervjuade behöver utveckla sitt svar och inte bara kan svara ja eller nej. Frågorna togs fram genom att författaren ville få reda på hur Järnkoll fungerar för lärarna samt hur näringslivet jobbar med kompetensfrågor. Vidare utformades frågorna sådan att svaren kunde kopplas till frågeställningen.

Informanter/ deltagare

Alla de intervjuade förutom Ulrika Mellring har fått fingerade namn. Samtliga skolor utom två har varit med i Järnkoll i över tre år där flera varit med sedan starten för sju år sedan. En observation som gjordes under intervjuerna var att majoriteten av lärarna är tekniskt intresserad och en stor andel har själva en personlig relation till stålindustrin.

Det framgick i intervjuerna att utöver de lärare som intervjuades finns det ytterligare lärare på skolorna som på något sätt är delaktiga i Järnkoll.

Sammanfattningsvis av skolorna: Åtta gymnasieskolor deltog i studien.

Sju av skolorna har minst ett samarbete med näringslivet förutom Järnkoll. Sju av skolorna är delaktiga i Teknikcollege.

Sammanfattning av lärarna: Totalt elva lärare intervjuades.

Tio lärare har ytterligare en examen förutom lärarexamen. Åtta lärare är ingenjörer varav sex styckena är civilingenjörer.

3.3 Etik

Undersökningen följer de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar. Alla de intervjuade fick skriva på en samtyckesblankett för att försäkra deras trygghet.

Enligt Vetenskapsrådet (2002) är de fyra grundkrav som utgör forskningsetikens principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att de som deltar i undersökningen får den nödvändiga informationen som krävs. Detta kan vara syftet med undersökningen och var undersökningen publiceras. Vidare skall deltagarna också ta del av information om författaren, alltså mig. Vilket de fått göra då alla intervjuer började med att jag gjorde en kort introduktion om mig själv samt studiens syfte.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna inte tvingas att delta. Allt deltagande har skett frivilligt och deltagarna kan när som välja att avbryta sitt medverkande. Deltagarna blev kontaktade och de själva har fått bestämma ifall de vill ställa upp eller inte. Det framgår aldrig vad deltagarna sagt utan allt har anonymiserats.

Konfidentialitetskravet innebär den sekretess som sker av deltagarnas personuppgifter.

4 Resultat

Resultatdelen är indelad i tre delar. Den först är en kort repetition av studiens syfte. Den andra besvarar den första forskningsfrågorna och den tredje delen besvarar den andra forskningsfrågan. Den tredje forskningsfrågan har fått ett eget avsnitt. För att besvara de första två forskningsfrågorna har det gjorts vissa utdrag ur transkriberingarna.

Syftet med studien är att analysera gymnasielärarnas uppfattningar om projektet Järnkoll, vad avser Järnkolls material, nyttan att delta i Järnkoll och hur lärarna använder Järnkoll. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål utveckla en modell för att öka projektet Järnkolls användbarhet gentemot processledarna som arbetar mot skolor och företag samt uppmuntra relationen skolorna mellan.

• Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet?

• Hur använder lärarna Järnkolls material?

4.1 Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i

projektet?

Alla lärare tycker att grundidén med Järnkoll är bra och att det är bra att skolan och näringslivet, i detta fall stålindustrin, samarbetar. Majoriteten av lärarna är delaktiga i andra samarbeten men trots det vill de vara med i Järnkoll då projektet ger dem ytterligare en inspirationskälla. Järnkoll är också något som många av lärarna känner att de har en personlig relation till antingen för att de själva jobbat inom stålindustrin eller har en partner som gör de.

L4: Det är ytterligare en sak som ger inspiration eller input till eleverna

L11: Jag tycker det är ett jätteviktigt ämne, bra att Järnkoll jobbar med det här. All heder till Järnkoll så släpp det inte.

Trots att alla lärare tycker att grundidén med Järnkoll är bra är det långt ifrån alla lärare som kunde förklara vad Järnkoll är och dess syfte är, trots att skolorna varit med i flera år. Lärarna kände till att det ingår några föreläsningar samt studiebesök i Järnkoll samt att det är ett sätt för dem att få kontakt med stålföretagen. Några av lärarna kände till begreppet årshjul men ingen kunde specificera vad det innebar. På frågan ifall läraren kunde berätta om vad Järnkoll är framgår det från en lärare att hen inte kan berätta vad Järnkoll är men att Järnkoll har något med stålindustrin och väcka intresset för industrin att göra.

L2: Jag tycker inte riktigt det har förmedlats så tydligt att det är ett sånt upplägg.

L5: Nja, nej inget årshjul alls. Vi diskuterade någon slags årshjul, att de (Järnkoll, reds. anm.) höll på att ta fram ett men det har liksom inte börjat rulla.

Efter förklaring av årshjulet framgår det att det bara är enstaka klasser som fått ta del av hela årshjulet. En lärare säger att även om hen fått ta del av alla tillfällena så är hen inte säker på om det varit med samma elever.

Trots bristen på träffar har ändå lärarna uppfattningen att Järnkoll vill väcka intresse för stålindustrin och få fler att söka sig dit.

L1: Järnkoll för mig är först och främst ett sätt att väcka intresset för, hos eleverna att vilja studera vidare inom materialvetenskap och kanske framför allt främst inom stålindustrin. Det har bedrivits genom att dels koppla ett företag till skolan och kunna få någon interaktion mellan skolan och företaget men även ett antal föreläsningar från Järnkoll

Det framgår väldigt tydligt från intervjuerna att de olika partnerskolorna jobbar väldigt olika med Järnkoll, exempelvis hur mycket kontakt det är mellan skolan och Järnkoll. En sak som är gemensamt för alla skolor är att det har blivit mindre samarbete över tid med allt från uteblivna tillfällen och återkoppling till inget samarbete alls. L5 menar att det verkar ha funnits stora idéer men att det sedan inte blev någonting av dem.

L1: Vi har ett sovande projekt L11: Det har ju haltat lite nu.

L2: Det känns inte som att vi är en etablerad Järnkollsskola, för vi har inte de inarbetade rutinerna.

L1: Ja, det är det som har varit lite nu på slutet så har det varit väldigt få föreläsningar. Så vi har haft ganska få, de senaste tre års kullarna har kanske i genomsnitt haft en föreläsning. Kanske att det har varit ett studiebesök för tre år sen. (L1 poängterade att det handlar om yttrefaktorer samt att det har varit några problem för de företaget de haft studiebesök på, reds. anm.).

I vissa fall har det haltat på grund av yttre faktorer så som att prioriteringarna för skolan och näringslivet förändras över tid.

L3: Hittills har det fungerat bra och det som har gjort att det har krånglat lite grann mellan åt, för det har det faktiskt gjorts, det har varit att få till mötestider och sånt. Det är för att vi är så maxade som det är idag inom skolan, det är svårt att hitta tider och bryta sig loss med elever. Det är helt enkelt skolsystemet som skulle behövas ruckas.

Det finns också lärare som själva har valt att lägga samarbetet på en nivå som de själva är nöjda med. L7 har till exempel valt att bara ha materialföreläsningen som en återkommande aktivitet medan L9 har valt att bara ha studiebesök. När det gäller L7 så kontaktar hen processledaren när det börjar bli dags för föreläsningen och sen hittar de gemensamt ett datum som passar.

L7: Processledaren brukar komma på hösten nån gång i ettan.

Lärarna vittnar om att det har blivit ostrukturerat över tid och att det saknas en röd tråd för träffarna. En lärare menar att det är viktigt att få in röda tråden för att undvika att det blir engångsgrejer. I allmänhet tycker lärarna att det är bra att det kommer en extern besökare men som L4 påpekar att eleverna kan känna att det bara tar en massa tid från det de egentligen vill göra. L10 och L11 menar dock att en extern besökare kan vara bra då det får eleverna att vakna till och bli mer motiverade.

L1: Om man låter det bara vara engångs grej då kommer eleverna glömma bort det.

L10: Jag kan ju säga till dem (eleverna, reds. anm.) att ’det här är viktigt för det här och det här och det här’ men det får inte riktigt samma dignitet som att det är en utifrån som från en organisation som kommer och säger ’hörni det här är viktigt’. Därför att då blir det två källor som säger samma skar och då blir det mer trovärdigt på något sätt.

L11: Att ta in utifrån är jättebra. Jag gillar det. Eleverna rycker till och hoppar till det kommer någon utifrån, sen är det färska kunskaper som inte vi har.

Tanken är att Järnkoll ska bidra med dels föreläsningar men också underlätta lärarens arbete genom att bidra med studiebesök. Det framgår dock att så inte alltid är fallet. L4 berättar att hen och processledaren har pratat om att arrangera flera studiebesök men det slutade med att L4 löste studiebesök själv, till bland annat ett stålverk. L4 menar vidare att de genom Järnkoll har de bara haft ett studiebesök trots att samarbetet pågått i flera år. Att det blivit för få studiebesök är det flera lärare som håller med om.

L5: Vi var på ett studiebesök med Järnkoll på stålindustrin, innan dess så hade vi varit där en gång tidigare men det hade vi arrangerade själv. Sen tror jag vi har varit där en sväng till själva.

Trots att inte samarbetet fungerat som det är tänkt är ändå lärarna positiva till Järnkoll då de ser vinsten av ett samarbete med näringslivet. Några exempel på saker som lärarna ser som positivt med Järnkoll är att väcker intresse hos eleverna, låter eleverna komma ut ur skolan och vidgar deras vyer för vad de kan jobba med. Det finns även ekonomiska skäl för skolorna att vara med i Järnkoll. L3 säger att en av sakerna som brukar sätta käppar i hjulet för studiebesök är transporten till företaget. I dessa fallen har L3 kunnat kontakta processledaren så har denne ordnat buss. L3 menar dock att mycket hänger ” […] på att någon av oss här på skolan har tid att satsa på att ringa runt och boka in oss överallt och det är inte så att man alltid har den tiden som lärare.”. L3 fortsätter med att säga att trots att skolan också är Teknikcollege certifierad, och därmed har nära koppling till näringslivet, har de känt att Järnkoll kommit in jättebra och det har givit L3 och skolan ytterligare en väg in mot företag. Varför det blivit så att läraren tar hand om studiebesöken snarare än processledaren framgår inte.

Även L2 säger att det är på grund av det ekonomiska som hen väljer att vara med i Järnkoll. L2 förklarar att det i skolvärlden oftast saknas pengar till verksamhet som ligger utanför skolans väggar. L2 tycker sådan verksamhet är väldigt viktig och menar att Järnkoll ger en extra möjlighet att kunna göra till exempel studiebesök utan att ekonomin inte sätter stopp.

Lärarna säger också att de är med för att försöka visa verkligheten för eleverna och att det som görs i skolan inte görs bara där utan även ute i verkligheten.

L1: Jag tycker det är intressant att få ta del utav verkligheten på det här sättet, att få in andra personer och få eleverna att se deras synvinkel. (Det framgår senare att L1 är tveksam att fortsätta att vara en del av Järnkoll just på grund av att deras samarbete varit sovande så länge, reds. anm.)

L9: Dels vidga vyerna men och få in verkligheten och komma ut och se någonting annat än salarna.

L10: Järnkoll för mig är ett utmärkt sätt att knyta kontakt mellan skola och näringsliv. På så sätt att det är någonting som är då relativt verksamhetsnära för oss att ni kommer ut och pratar om saker som är kopplat till saker vi gör i undervisningen. Men också förklarar och berättar för eleverna hur det faktiskt ser ut ute i verkligheten och för många elever är så det här ofta, har jag upplevt, den första kontakten de får med ett riktigt företag.

En stor andel av lärarna ser samarbete med Järnkoll som löst och utan struktur. Det framgår också att Järnkoll inte sticker ut då behovet som de vill fylla fylls av annat. Detta är särskilt tydligt på de skolor som är anslutna till Teknikcollege som redan har kontakter med näringslivet. En lärare säger dock ”det är kul att ha kontakter med olika företag” men en annan påpekar att ”vad skulle vara extra med det där studiebesöket (med Järnkoll, reds. anm.) kontra de vi kan fixa själva?”. En del lärare har mailkontakt med processledaren och får uppdateringar då och då. Uppdateringar är till exempel om inspirationsdagen på Materialdesign.

4.2 Hur använder lärarna Järnkolls material?

Svaret här är väldigt enkelt. De flesta lärarna använder inte alls Järnkolls material. Enstaka lärare kan komma att referera till materialet.

L7: Vi fortsätter ju med en hel del materiallära i kursen så då kan man referera till det som processledaren har föreläst om.

Sedan verkar det som att några elever använder sig av projektledningsföreläsning.

L2: Det tror jag, jag tror att när han pratar om projektarbete med koppling till gymnasiearbete, det har absolut nytta.

På frågan ifall läraren använder materialet svarade en lärare lite skämtsamt att hen har ju ett jobb att sköta vid sidan om också.

Det är bara en lärare som följer upp och förbereder sina elever inför varje tillfälle. Läraren berättar att efter första föreläsningen började eleverna ställa frågor om ingenjörsyrket och efter materialföreläsningen pratade läraren om tillverkningsprocesser samt olika kylningsmetoder i fysikkursen. Efter studiebesöket kopplar också läraren till fysikkursen och refererar till det de sett men också hur vissa av apparaterna de sett på studiebesöket används.

Lärarna har dock synpunkter på de föreläsningar som hållits.

5 Analys och diskussion

Här analyseras och diskuteras resultaten av de två första frågeställningarna: Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i projektet? och Hur använder lärarna Järnkolls material? Sista frågeställningen behandlas i nästa kapitel (kapitel sex).

5.1 Hur uppfattar lärarna Järnkoll samt nyttan att vara med i

projektet?

Ur resultaten kan vi se att lärarna är eniga om att grundidén med Järnkoll, alltså att sammanfoga skola och näringsliv, är bra. Lärarna är dock inte helt överens om nyttan att vara med i Järnkoll. Enligt Vygotskij (1999) sker undervisningen bäst när två världar sammanfogas. Han menar då erfarenheten och det vetenskapliga. Järnkoll gör ett försök att sammanfoga dessa genom de olika träffarna men resultaten visar att de inte lyckats. Vart ansvaret för detta ligger kan diskuteras.

I Järnkolls årshjul ingår det fyra olika tillfällen. Dessa tillfällen kan ses som ett försök att föra skolvärlden och näringslivet (stålindustrin) närmare varandra. Båda Vygotskij (1999) och Dewey (2007) menar att eleverna utvecklas och vidgar sina vyer och får möjlighet att ta till sig ny kunskap när detta sker. Vygotskij (1999) menar att när det sker ett samspel, särskilt när det i samspelsgruppen finns en person som är mer kompetent, kommer eleverna att utvecklas mer. Detta då eleverna blir guidade till att kunna klara av det de lära sig det de nu lär sig i samspelet själva, deras närmaste utvecklingszon förändras. Vygotskij (1999) skriver att det eleven idag kan göra i samarbete kommer de imorgon kunna göra själva. Under de olika tillfällena som Järnkoll har blir eleverna guidade av processledaren eller den som guidar på studiebesöken. Dessa guider guidar inte bara eleverna genom föreläsningar respektive runt på företag utan även in mot den närmaste utvecklingszonen (Säljö 2014). Både Roos (2008) och Rennie och McClafferty (1995) skriver också om att eleverna dels kommer ihåg studiebesöken väl men också att de kan bli mer motiverade. Rennie och McClafferty (1995) trycker dock på vikten av för och efterarbete för att ge mervärde till studiebesöket, detta verkar inte ske för varken de studiebesök som Järnkoll ordnar eller de andra tillfällena. Förutom att det går att läsa i teorin har flera av lärarna lyft detta som ett problem. Om det inte görs ett ordentligt för och efterarbete ökar risken att eleverna inte tar till sig något från studiebesöket eller de andra tillfällena. I resultaten går att läsa att lärarna väljer att vara med i Järnkoll då de själva anser att det är viktigt med stålindustrin samt att komma ut och se verkliga livet. Skulle Järnkoll och lärarna följa Fertmans (1994) och Rennies och McClaffertys (1995) steg skulle man kanske kunna hjälpa eleverna nå en djupare förståelse. Ett försök på hur tillämpningen av Fertman (1994) och Rennie och McClafferty (1995) kan användas görs i kapitel sex i denna studie där hänsyn har tagits till att få med mer för- och efterarbete. Det ligger på läraren att se till att för- och efterarbetet blir gjort men det ligger på Järnkoll att tillhandahålla material som läraren kan använda. Det är Järnkoll som vill in i skolan inte skolan som vill in i stålindustrin.

Från resultatet kan vi se att lärarna tycker att eleverna skulle få en möjlighet att vidga sina vyer genom Järnkoll. Detta gäller främst de olika studiebesöken som det är tänkt att Järnkoll ska erbjuda. Roos (2008) menar att ett studiebesök är att titta in genom ett fönster hos den man besöker. Beroende på vilket fönster man tittar genom och vem som guidar på besöket kommer man få olika upplevelser och insikter om företaget. Enligt Roos (2008) är det därför viktigt att lyfta fram att man bara ser en del av företaget och dess verksamhet. Det här gäller naturligtvis även Järnkoll då deras studiebesök bara kommer visa en del av ett företag som verkar inom en del av stålindustrin. För att ge en mer nyanserad bild av stålindustrin hade Järnkoll behövt ha flera studiebesök vilket troligen också skulle öka intresset då fler elever hittar något som intresserar dem. Att få till fler studiebesök är dock inte så enkelt då både företagen och skolorna har ont om tid. Roos (2008) skriver också att hennes studenter verkligen uppskattar studiebesöken och det är något de minns senare. Lärarna som intervjuats håller med om att studiebesöken är viktiga då det ger mervärde till undervisningen, både för att det är roligt för eleverna att komma iväg men också för att läraren kan visa att det eleverna lär sig används i verkligheten. Många lärare vittnar dock om att de inte haft ett riktigt samarbete med Järnkoll då det inte blivit att Järnkoll varit på besök eller att klasserna har varit iväg på studiebesök. Enligt Jakubowski (2003) är det viktigt att lyfta blicken bort från klassrumsundervisningen och ta del av något annat än bara läroböcker vilket Järnkoll har potential att bidra med genom till exempel studiebesök.

5.2 Hur använder lärarna Järnkolls material?

Enligt Jakubowski (2003), Fertman (1994) och Roos (2008) är det viktigt med för- och efterarbete. Ur resultatet får vi att inget förarbete sker men att vissa lärare återkopplar till de olika tillfällena, vilket enligt Roos (2008) är att klassa som efterarbete. Jakubowski (2003) och Fertman (1994) skriver att för att eleverna ska känna att det finns någon mening med det som händer i klassrummet ska det vara kopplat till den ordinarie undervisningen och läroplanen. Detta är något som inte görs alls. Det finns dock enstaka lärare som lyckats få in ett Järnkollstillfälle som passat bra i deras planering, till exempel materialföreläsningen där den passar i fysiken. Det material som processledarna delar med sig av är de PowerPoints som de använder under sina föreläsningar. Dessa kommer vara anpassade till processledaren och därför svåra att använda i efterhand.

Lärare är alltid på jakt efter bra material att använda i sin undervisning. I dagsläget saknas material att använda som för- och efterarbete i samband med träffarna. Här finns en utmärkt möjlighet för Järnkoll att ta fram relevant material som dels hjälper läraren i dennes undervisning men också lyfta fram stålindustrin. I arbetet med att ta fram material är det viktigt att man väljer att fokusera på enstaka kurser. Förslagsvis kurserna i teknik då det inte finns mycket etablerad kursmaterial enligt lärarna. Studiebesöken är svårare att anpassa till undervisningen men syftet där är mer att motivera studenterna än något annat (Rennie och McClafferty 1995).

Enligt Foong och Koay (1998) är det viktigt att ha verklighetsbaserade uppgifter i skolan, i synnerhet inom matematik. I kompetensfärdplanen som stål- och gruvindustrin tagit fram nämner de bristande ämneskunskaper, särskilt inom matematik, men i dagsläget görs ingen satsning på att förbättra dem. Lärarna önskar sig case, aktiviteter och uppgifter som är kopplade till läroplan och som gärna får ha verklighetsanknytning. Det här är ett utmärkt tillfälle för Järnkoll att i enlighet med Foong och Koay (1998) ta fram uppgifter som är kopplade till verkligheten, då främst stålindustrin, och läroplanen. Även Sjöberg (2009) menar det är viktigt att undervisningen har verklighetsanknytning. Enligt Foong och Koay (1998) kommer eleverna också utveckla ett mer komplext tänkande med den här typen av uppgifter. Väldesignade uppgifter, case och samarbetsaktivitet skulle också kunna leda till Vygotskijs (1999) närmaste utvecklingszon och Mezirows (1997) transformativt lärande. Säljö (2014) förklarar den närmaste utvecklingszonen som den förmågan som individer kan prestera själv, tillsammans med andra eller under ledning av en mer kompetent person (Säljö 2014). Detta går att uppnå med bra uppgifter men det kräver mycket arbete, men även här kan Järnkoll begränsa sig till enstaka kurser. Uppgifterna som leder eleverna in i den närmaste utvecklingszon kan också leda till transformativt lärande vilket handlar om att ändra sin referensram genom diskussion och reflektion antingen själv eller med andra (Mezirows 1997).