Hur använder sig pedagoger av makt i sin konflikthantering?

36

Flera pedagoger pratar om gemensamma reglernas funktion. Tydlig struktur skulle göra barngrupper lugna. De regler som finns utgår till stor del från pedagogers intressen av hur verksamheten bör fungera och vad de tolkar som bäst för barn. Barns uppgift blir att reglera sig utefter dessa även om de tydligt inte har intressen som är förenliga med verksamhetens regler och förväntningar på dem. Barn styrs därav av en makt som kan anses vara opersonlig, en mikromakt som sitter i pedagogers utformande av verksamheten. Eftersom pedagogerna utformar verksamheten blir konflikter mellan regler och barns önskemål, en konflikt mellan barn och pedagog. Denna mikromakt var inget som erkändes av pedagogerna i intervjuerna, utan något som synliggjorts med hjälp av en teoretisk ansats och observationer. Pedagogerna ville helst inte kännas vid makten i relationen till barn.

5.4.3 Vilken relation har makt och omsorg till varandra i arbetet med

konflikthantering?

Omsorgs och makt relaterar till varandra i flera situationer. Makt i form av förbud används i de fall barns välmående ligger i fara. Då kan pedagoger exempelvis höja rösten för att stoppa en farlig situation. Detta görs för att pedagogen bryr sig om barns välmående och får en önskan att agera omsorgsfullt. Det finns omsorg i att utöva sin makt i form av regler och förväntningar för att lära barn att visa respekt för varandra, till exempel att alla barn ska bli sedda och hörda av både andra barn och vuxna. I planerandet av verksamheten utgår pedagoger från omsorgsrelationer de har med barn för att utforma en omsorgsfull verksamhet med de bästa möjliga förutsättningarna för barn som ingår i den. Däremot tolkar pedagogerna vad som är bra för barn utifrån den diskurs de följer, med tillhörande regler, förbud och liknande.

37

6. Diskussion

I denna delen av arbetet kommer resultatet och metoden att diskuteras utifrån den presenterade tidigare forskningen och vår framtida yrkesroll. Vårt bidrag till framtida forskning skrivas fram och ges exempel på.

6.1 Resultatdiskussion

Vår första frågeställning var hur pedagoger använder sig av omsorg i sin konflikthantering. Det vi såg var att pedagoger vill bemöta alla barn på det utifrån vad de behöver. Det är viktigt för pedagoger som arbetar i förskolan att faktiskt lyssna in barns behov och utifrån det skapa sig en uppfattning om vad barnets bästa är och att det är olika från situation till situation. Pedagogerna berättade också att de tyckte att regler, rutiner och strukturer var viktigt för barns välmående, vilket är motsägelsefullt med att bemöta barn olika. Dock så har vi sett i vår studie att pedagoger kunnat se förbi regler med barn och att det har fungerat utifrån ett omsorgsperspektiv.

I konflikter vill pedagoger lyssna in barnen och förstå vad som pågår för att kunna agera utifrån det. I observationerna syntes det att detta kunde vara svårt att följa på grund av olika faktorer som stress, upprätthållande av maktrelationer och storleken på barngrupper. I framtiden kommer vi ha en inblick i individuella utvecklingsplaner och handlingsplaner som ska följas för varje barns bästa. Utgångspunkten är nog att följa varje barn, men verkligheten kan lätt bli en annan. Vi förstår att det är svårt att agera utefter om barngrupperna är stora. Då kan det som anställd inom förskola nog bli lättare med en kollektivistisk syn på barngrupper. Ibland kan oförutsägbara händelser inträffa som gör att förutsättningarna försämras för dig som pedagog att handla utifrån dina intentioner, i bemötandet av barngrupper. Yrket är komplext och fungerar inte som det kan sägas göra i teorin, utan vad som helst kan hända i praktiken. Vi kommer säkert ha en omsorgsfull tanke bakom hur vi vill agera och flera gånger känna att vi inte kan förverkliga denna på grund av yrkets

38

komplexitet. Förskolläraryrket innebär ett arbete med människor och arbetstiden räcker inte alltid till att bemöta dem så som vi önskar.

Regler och rutiner, i form av mikromakt, kan underlätta en vardag i en komplex verksamhet som förskolan, och en sådan komplex profession som förskollärarrollen faktiskt är. Det är en förståelse hos oss inför framtida arbete inom förskola. Däremot kommer en medvetenhet om maktutövning över barn ständigt finnas hos oss och en medvetenhet om att en konflikt mellan pedagog och barn kan vara väldigt närvarande, samtidig som den kan vara väldigt osynlig. Konflikter kan förekomma när barn inte håller med om de regler som förekommer på förskolan eftersom detta är motsättningar mellan pedagogers och barns önskemål. Det är även viktigt att försöka sätta sig in i barnets perspektiv och försöka ta reda på vad barnet tänker eftersom alla inte uttrycker sig konstant verbalt när en konflikt fortgår. Det LeMaster (2000) skrev om i sin studie handlade just om hur barn visar sitt missnöje, att även om den inte visas verbalt kan den visa sig på andra sätt. Du behöver som pedagog alltså vara lyhörd för att kunna arbeta omsorgsfullt i förskolan, på både verbala och icke- verbala missnöjen.

I den andra frågeställningen frågade vi oss hur makt syns i pedagogers konflikthantering. Genom strukturer, regler och rutiner använder sig pedagogerna av en mikromakt. Det är de som bestämmer vilka som är gällande och när de gäller. LeMaster (2000) skriver i sin studie att pedagogen sätter sig över regler, och det kan vi se genom att pedagogen får regeln om överdragsbyxor att sluta gälla. Makten som pedagoger har sitter i reglerna, strukturen, rutinerna och förväntningarna på barn. Det är genom dessa som pedagogers makt yttrar sig. Resultat från tidigare forskning har varit tydlig i vår studie. I studien av Johansson och Johansson (2003) syntes olika strategier för bemötande av barnen med ett etiskt syfte. De här strategierna var formade utifrån barndomsförståelser. Förståelsen “det formbara barnet” har likheter med det som vi i arbetet har använt från Foucaults maktteori, som kallas mikromakt. Båda innehåller tydliga regler och instruktioner. Skillnaden är att Johansson och Johansson (2003) ser det förhållningssättet som en barndomsförståelse och Foucault ser det som ett tecken på makt. Däremot behöver inte dessa vara motsatser, utan barndomsförståelse kan mycket väl påverka makt. Barndomsförståelse handlar om hur man ser barnen alltså vilken barnsyn man har och hur man agerar utifrån denna. Makt som en utövning över barn kan mycket väl användas utifrån vilken barndomsförståelse som pedagoger utgår ifrån.

39

Alltså att formen på utövningen eller hur makten synliggörs beror på vilken barndomsförståelse man har.

Nordin-Hultman (2004) har i en studie beskrivit ett perspektiv på att barn blir till genom interaktion med den miljön som pedagoger utformar. Vi använder samma sort mikromakt i vår teoretiska utgångspunkt, som hon i sin avhandling på så sätt att makten är opersonlig och osynlig men att den finns i bland annat regler, struktur, rutiner och förväntningar. Däremot har vår utgångspunkt i konflikter gjort att vi inte sett till barns identitetsskapande, utan istället sett hur konflikter hanteras och blir till i miljön. Barns och pedagogers önskningar kolliderar med varandra och vi lägger inte fokus på huruvida barn blir formade av förväntningarna i förskolans miljöer. Vi har sett de konflikter som uppstår när barn interagerar med reglerna och inte vill acceptera dessa. Barns identitetsskapande sker säkert av detta och framför allt får säkerligen pedagoger en bild av varje barn utifrån hur många konflikter de har med barnen och vilken karaktär konflikterna har.

I den tredje frågeställningen vill vi veta hur relationen mellan makt och omsorg ser ut i konflikthanteringen. Tanken bakom denna fråga var kopplad till vår framtida yrkesroll där vi kommer ha ansvar för att agera utifrån alla barns bästa. Om det går att förhindra en kränkning mot barns välmående, kanske detta måste göras av makt, men då samarbetar omsorgstanken med maktutövandet. Resultatet visade att maktutövning kan ske för omsorgens skull. Sådant som kan gå emot barns välmående kan uttryckas med verbala uttryck, till exempel när rösten höjs. Men tanken bakom kan vara att stoppa ett barn från att knuffa ner ett annat för en trappa. Att se möjligheterna till makt kan användas i vår framtida yrkesroll, genom att vi utnyttjar den för att se till om inte individens bästa så i alla fall flesta möjliga individer bästa, i ett kollektiv som blir till i förskolan. Den negativa stämpeln makt verkar ha, utifrån intervjuerna till studien, har vi sett som en risk för oss själva. Om makten inte erkänns kan den också lätt bli missbrukad och användas till fel anledningar.

Som tidigare nämnts står det ingenstans om hur pedagoger ska använda sin makt mot barnen eller hur den får lov att synas i läroplanen. Den verkar heller inte vara erkänd i läroplanen, även om studier visar att det finns en viss makt, i form av mikromakt. Det finns barndomsförståelser där det går att se en mikromakt och även ett tydligt och synligt maktutövande. Regler och tillsägningar

40

kan också väljas att ses som maktutövande. Det kan också väljas att inte ses som maktutövande och kanske då istället ses som enbart omsorgsfulla handlingar av pedagoger. För det verkar låta bättre än att beskriva sig själv som en maktutövande pedagog, för just dem själva. Läroplanen verkar vara en tydlig diskurs på så sätt att pedagogerna ska följa dennas innehåll som anses vara goda värdens för pedagoger. Om makt inte ingår i de goda värdena, är makt då något gott inom förskolans diskurs?

6.2 Metoddiskussion

Urvalen påverkade insamlingen av material eftersom vi redan hade en relation till pedagogerna. Detta gjorde det enkelt för oss att tolka och förstå utan att ställa följdfrågor. Av denna anledningen fick vi inte alltid fullständiga svar på våra frågor eftersom pedagogerna antog att vi redan visste. Detta var dock någonting vi lärde oss efterhand och blev bättre på efterhand som intervjuerna genomfördes, vilket gör att resultatet främjas av vår utveckling. Observationerna blev enklare på grund av det urval vi gjorde. Barnen kände oss sedan tidigare och var bekväma med att vi befann oss på avdelningen dessa dagar. Någonting som kunde blivit problematiskt hade varit om barnen ville prata och leka med oss när vi filmade. Därför kom vi till förskolan lite tidigare för att hälsa på barnen och leka en stund med dem innan vi tog fram kameran så de kunde släppa uppmärksamheten från oss när det var dags för observationerna.

Eftersom vi valde att ha en reflexiv ansats innebär detta att vi ska tolka materialet. När man tolkar kan man lätt misstolka, så därför har vi läst igenom materialet flera gånger och arbetat oss igenom analysen genom att skriva om den ett flertal gånger. Vi har även diskuterat det vi samlat in och tolkat den tillsammans. På så sätt underlättar vi att upptäcka misstolkningar, men vi är medvetna om att misstolkningar kan förekomma ändå. Resultatet kände vi stämde överens med våra förväntningar på hur pedagogerna brukar hantera konflikter. Vårt bekvämlighetsurval resulterar i att de vi intervjuade endast blev kvinnor eftersom att det endast arbetar kvinnor på de avdelningarna. Vi skulle kunnat söka upp förskollärare som ger en jämn könsfördelning. Hur kan detta ha påverkat vårt resultat? Resultatet i studien går inte att generalisera eftersom vårt urval är så pass litet. Sammanlagt medverkade sju pedagoger i intervjuerna och sex av de här pedagogerna medverkade även i observationerna.

41

6.3 Fortsatt forskning

Någonting som slog oss var att alla pedagoger kanske inte vet om att det besitter makt eftersom en från våra intervjuer ansåg att hon inte hade någon. Detta hade varit någonting att forska vidare kring eftersom vi har läst i vår tidigare forskning att den som inte erkänner eller vet om sin makt kan lättare missbruka den. Om makt inte erkänns kan den, liksom alla aspekter i pedagoger handlande, inte utvecklas och förbättras. Forskning måste få utrymme och behandla området. Annars riskeras det att makt missbrukas i förskolans verksamhet och att maktmissbruket hålls dolt för länge utan någons egentliga vetskap. Vikten av att alla pedagoger kan diskutera sin makt är därför stor och detta är alltså ett område som det behövs forskas mer i och ta reda på hur mycket kunskap pedagoger besitter om sin egen makt och vad den har för påverkan på barn. För hur arbetar pedagoger egentligen med denna makt om de inte erkänner den?

Vi är medvetna om att vår studie är bristfällig på grund av flera anledningar men framförallt på grund av bristen till utrymme och tid. Detta har gjort att vi inte kunnat ha med alla aspekter som finns med makt och omsorg i pedagogers konflikthantering. En begränsning som gjorts är att arbetet fokuserats till största del på hantering och inte konfliktlösning. Löser pedagoger konflikter genom maktutövning och hur ofta sker detta i så fall? Detta är något som kan vara en viktig aspekt och något som kan vara material för framtida forskning. I vårt resultat har vi sett tysta konflikter mellan makten i regler och barns önskningar. Det är därför intressant att studera om pedagoger löser konflikter med hjälp av makt.

42

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Foucault, Michel. (1980). Power/knowledge. Selected interviews and other writings 1072-1977. New York: Phanteon books.

Foucault, Michel. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid collége de France, den

2 december 1970. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag, symposium.

Foucault, Michel. (1994) Ethics, Subjectivity and Truth. Essential works of Foucault 1954-1984

vol 1. London: Penguin Books.

Foucault, Michel. (2002). Sexualitetens historia. Band 1. Viljan att veta. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB.

Foucault, Michel. (2002). Sexualitetens historia. Band 2. Njutningarnas bruk. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB.

Friberg, Birgitta & Hakvoort, Ilse (red.) (2012). Konflikthantering i professionellt lärarskap. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup

Eidevald, Christian. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne. & P. Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (2:a uppl., ss. 114-127). Stockholm: Liber.

43

Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel mellan

yngre skolbarn och deras lärare. 1. uppl. Stockholm: Liber

Jordan, Thomas. (2006). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen, Stockholm: Lärarförbundet.

LeMaster, Barbara. (2010). Authority and Preeschool Disputes: Learning to Behave in the Classroom, Volume 20, Issue 1. http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1111/j.1548-

1395.2010.01055.x/full (Hämtad: 2017-05-10)

Noddings, Nel (2012) The caring relation in teaching. Oxford Review of Education Vol. 38, No.6, December 2012, pp. 771–781

Noddings, Nel. (2013). Caring A Relational Approach to Ethics and Moral Education [Elektroniskresurs]. University of California Press

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2004

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.

Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

44

Bilaga 1

Intervjufrågor:

1) Vilken eller vilka utbildningar har du gått, vilken/vilka titlar har du inom yrket och hur många

års erfarenhet har du inom det?

2) Vilken eller vilka metoder använder du dig av i konflikthantering när det gäller barn? 3)Hur har du kommit fram till den metoden?

4)Vad är ditt mål med din konflikthantering?

5) Vilka konflikter blir tydliga enligt dig i verksamheten mellan barn och pedagog? 6) I vilka av barnens konflikter brukar du ingripa? Varför?

7) Vilken eller vilka metoder använder du dig av i konflikthantering när det gäller barn? 8) Vad är din roll i konflikthanteringen när det gäller barn?

9) Hur arbetar arbetslaget med konflikthantering i verksamheten? Har ni bestämt något? Om ja, följs det? Märke du någon effekt på barnen om ni använder samma metod/olika metoder?

10) Hur ter sig en konflikt när den ter sig bra enligt dig?

11) Hur ter sig en konflikt när den ter sig bra enligt ett barn tror du?

12) Om du vill utveckla din konflikthantering, hur gör du då? 13) Hur brukar du gå in i pågående konflikter mellan barn? Hur tänker du?

14) Anser du att det finns omsorg i din konflikthantering? Om ja, hur ter den sig? 15) Anser du att det finns makt i din konflikthantering? Om ja, hur ter den sig?

45

Bilaga 2

Datum:

2017-04-11

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hejsan!

Vi är två förskollärarstudenter, Elin och Emelie, från Malmö Högskola. Vi har båda vår verksamhetsförlagda utbildning i Skegrie. Vi går termin 6 och kommer ta examen i januari 2018. Under kommande 10 veckor kommer vi genomföra observationer av samspelet mellan barn och pedagoger till vårt examensarbete. Det vi kommer observera är konflikthantering på avdelningen där pedagogens metoder kommer vara i fokus. Observationerna kommer att dokumenteras i text och videoinspelning. Vi kommer även spela in intervjuer med pedagogerna på avdelningen både innan och efter observationerna och dessa kommer dokumenteras med ljudinspelning för att sedan transkriberas.Inom förskolans verksamhet råder det stark sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Vi får därför inte dokumentera, fotografera eller filma dig utan att du har samtyckt till det. Även personuppgiftslagen kräver ett sådant samtycke. Genom att skriva under detta samtycke godkänner du att du dokumenteras av oss på det sätt vi har beskrivit inom ramen för våra studier. Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när studien är färdig.

Du kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in.

I vårt examensarbete kommer barnens och pedagogernas namn och förskola/avdelning ändras så man inte kan peka ut vem som deltagit i studien eller/och var den har genomförts. Examensarbetet kommer att publiceras strax efter årsskiftet.

Studentens namn: Studentens namn: ……….. ……….. Studentens underskrift Studentens underskrift Pedagogens namn: Förskola:

……….. ……… Pedagogens underskrift

46

Bilaga 3

Datum:

2017-06-14

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi är två förskollärarstudenter, Elin och Emelie, från Malmö Högskola. Vi har båda våran verksamhetsförlagda utbildning i Skegrie. Vi går termin 6 och kommer ta examen i januari 2018.

Under kommande 10 veckor kommer vi genomföra observationer av samspelet

mellan barn och pedagoger till vårt examensarbete. Det vi kommer observera är konflikthantering på avdelningen där pedagogens metoder kommer vara i fokus. Observationerna kommer att dokumenteras i text och videoinspelning. Inom förskolans verksamhet råder det stark sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Vi får därför inte dokumentera, fotografera eller filma ditt/ert barn utan att du/ni har samtyckt till det. Även personuppgiftslagen kräver ett sådant samtycke. Genom att skriva under detta samtycke godkänner du/ni att ditt/ert barn dokumenteras av oss på det sätt jag har beskrivit inom ramen för mina studier. Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när studien är färdig.

Du/Ni kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in.

I vårt examensarbete kommer barnens och pedagogernas namn och förskola/avdelning ändras så man inte kan peka ut vem som deltagit i studien eller o var den har genomförts. Examensarbetet kommer att publiceras strax efter årsskiftet.

Studentens namn: Studentens namn:

……….. ……….. Studentens underskrift Studentens underskrift

Barnets namn: Förskola:

……….. ………

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarna underteckna blanketten

47

Datum:..………..

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2