• No results found

Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år i de naturorienterade ämnena?

Jämtlandsskolan

Jämtlandsrektorn beskriver att deras skola har en stark skolkultur gällande användandet av utomhuspedagogik. Skolan har arbetat i urminnes tider med utedagar och använder denna typ av pedagogik kontinuerligt i undervisning under årstiderna. Marianne beskriver att de bedriver utomhuspedagogik en förmiddag i veckan, och beroende av årstiderna så får denna tid lite olika fokus. Det påpekas att oavsett väder, årstid eller temperaturer så är de alltid ute under denna förmiddag, dock kan tiden variera. Både Hanna och Marianne uttrycker att utomhuspedagogiken planeras in så den ska falla in naturligt i de aktuella ämnesområdena, men att det oftast blir kopplat till NO eller Idrott. Tobias uttrycker att han använder sig av utomhuspedagogik framförallt under Elevens val-dagarna som är fyra tillfällen per termin. Då har han möjlighet att arbeta heldagar med eleverna och tar tillfället i akt att konkretisera och inkludera flera ämnen i slöjden. Tobias uttrycker att han försöker hålla sig uppdaterad på vad eleverna gjort på sina utedagar, som de har varje vecka, för att anknyta det till träslöjden. Utedagar är något som Marianne använder sig av. Hon berättar att hennes klass arbetat med flytt- och stannfåglar innan jul, och då hade eleverna innan utedagen pratat om fåglar och tittat på bilder. Eleverna hade då goda förkunskaper om de fåglar som skulle observeras när det var dags för utedag. De la ut mat i skogen och stod bakom ett träd spända av förväntan, dock kom det ingen fågel, men de hörde flera fåglar. I våras var klassen således på utflykt till ett fågeltorn där de fick se många olika fåglar. Hanna beskriver också att hon med sin klass försöker utnyttja naturen mycket och att de även går på studiebesök. De har ett projekt med en naturruta där eleverna är indelade i grupper och studerar samma plats vid flera olika tillfällen under året. På vintern kan de till exempel få undersöka vad det kan finnas för spår och djur här runt omkring. På sommaren kan de få titta på träd och lite olika växter. I höstas grävde klassen ner lite olika grejer som ska grävas upp till våren igen för att se om de har brutits ned eller om de finns kvar.

Skåneskolan

Skånerektorn menar att användandet av utomhuspedagogik på deras skola skiftar beroende på årskurs då klasslärare kontra ämneslärare undervisar varje klass i olika utsträckning. Skolan

har temadagar två gånger i månaden då de arbetar både ämnes- och åldersövergripande, och då är de i stort sett alltid utomhus. Skånerektorn inklusive alla intervjuade pedagoger på Skåneskolan berättar om deras odlingsprojekt. På våren startar odlingen, vilket Alexander är drivkraften till. Det blir som ett heldags-jippo för hela skolan. Det kommer då en bonde som kör dit med ett lass hästskit som varje klass får fylla i sin odlingslåda. Den ska sedan packas hårt innan det läggs jord ovanpå. Efter ett par dagar kan de börja så. Projektet skapar möjlighet för barnen att vara aktiva i stort sett varje dag och få se hela processen från att de sår fröet till att de skördar och bär in det till kocken i skolrestaurangen. Alexander nämner att lågstadiet är de på skolan som är mest intresserade av det här med odling. De vill gärna få material och tips på vad de kan odla för någonting. Han säger även att lågstadiet har sin växtruta och träd ute i skogen som de går ut till med jämna mellanrum för att följa vad som händer med dessa. Alexander berättar fortsättningsvis att han i sin egen undervisning försöker arbeta med utomhuspedagogik på de delar som känns naturligt. Oftast läser de det teoretiska inomhus och går sedan ut och provar det praktiskt. Han planerar ämnesområden som handlar om exempelvis växter och djur när det är gynnsamt att vara ute. Då är de ute varje lektion. Alexander utnyttjar utemiljön mest vår och sommar. Även Cecilia menar att undervisning bedrivs utomhus mer framåt vårkanten. Då finns uteklassrum med långbord och bänkar dit man kan flytta undervisningen. Cecilia uttrycker vidare att fritids har en dag i veckan som är helt utedag. De äter mellanmål ute och vistas ute hela dagen. Under sommarhalvåret är de ute hela tiden om det är bra väder. På vintern om det är snö går de även ibland iväg från skolan för att åka pulka. Andra platser de utnyttjar utanför skolan är lekplatser, skogen och basketplanen som alla ligger i närmiljön. De har haft tema djur och natur på fritids där de bland annat byggt upp mask- och myrvärldar utomhus för att se hur de lever under jorden. Monika använder utomhuspedagogik när hon känner att det passar in. Nu efter jul arbetade eleverna med teknik och då genomfördes experiment utomhus på skolgården. De har exempelvis pratat om hävstången och ska nu ut och testa hur den ter sig i praktiken. Den utomhuspedagogik som Monika använder är väldigt uppstyrd med korta saker, strikta ramar och tydliga uppgifter. Hon uttrycker dock att det inte blir mycket undervisning ute och använder hon utomhusmiljön blir det för de elever som klarar av det.

Jämförelse mellan skolorna

Skåneskolan bedriver sin utomhuspedagogik främst under vår och sensommar då mycket är kopplat till skolträdgården. På Jämtlandsskolan genomsyrar dock utomhuspedagogiken verksamheten hela året om. Vi har förstått utifrån skolornas geografiska lägen att klimatet

påverkar användandet av utomhuspedagogiken. Jämförelsevis går det i större utsträckning att använda sig av kallare klimat för att leta djurspår i snön, åka skidor och skridskor på Jämtlandsskolan, medan det på Skåneskolan går att använda sig av odlingsprojekt då klimatet är varmare. Vi har dock förstått att båda skolorna arbetar med någon form av Naturruta.

Pedagogerna på Skåneskolan uttrycker att utomhuspedagogiken endast används då det känns naturligt och passande att få in den. Medan det däremot upplevs som att pedagogerna på Jämtlandsskolan ser utomhuspedagogiken mer som en del av den ordinarie undervisningen och att den faller naturligt in i flera ämnesområden. Båda skolorna verkar dock försöka koppla det som görs i klassrummet med det som genomförs i utomhuspedagogiken. Att det blir någon typ av växelverkan, hands on, minds on och learning under the skin.

Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med

Related documents