Varför använder verksamma lärare sig av IKT i sin matematikundervisning?

En återkommande anledning till varför verksamma lärare väljer att använda IKT i sin matematikundervisning är elevernas intresse för IKT samt att IKT bidrar till att undervisningen blir mer varierad. Lärarna menar att genom att använda IKT i undervisningen blir eleverna mer positivt inställda till matematik och deras motivation, som nämnts tidigare, ökar. Lärare 27 skriver att hon är mycket positivt inställd till att arbeta med IKT i matematikundervisningen då det finns mycket i matematiken som blir roligare med IKT samt att IKT är en motivationshöjande faktor för hens elever. Att IKT i undervisning är motivationshöjande, som lärarna skriver, är även något som Bottino och Chiappini (2008), Hylén (2013) samt Uluyol och Sahin (2016) instämmer med. En aspekt som är intressant att belysa gällande elevers intresse för IKT är ett händelseförlopp som både lärare 13 och lärare 21 beskriver; de menar att eleverna tycker det är så pass underhållande att arbeta med de digitala verktygen att eleverna ibland inte tänker på att de arbetar med matematik. Det kan dock ifrågasättas hur bra det egentligen är att eleverna inte tänker på att de arbetar med matematik under arbetspasset, finns det

menar att eleverna, om de inte vet vad som förväntas, kan bli mindre engagerade och att tekniken därmed används på ett felaktigt sätt.

I de enkätsvar som studien har insamlat framhäver några av lärarna specifikt surfplattans betydelse för undervisningen. Lärare 9 och lärare 30 belyser surfplattans möjlighet att kunna ge direktrespons till eleven som mycket positivt och att det är en av anledningarna till att de väljer att arbeta med surfplattan i undervisningen. Lärare 9 säger ”[…] Eleverna får direktrespons och det bidrar till minskad väntan och mer effektivt arbete […]” och lärare 30 säger ”[…] När vi arbetar i matteboken är det många elever som räcker upp handen och vill få rättat, i apparna kan eleverna få rättning direkt […]”. Luckin et al. (2012) samt McKeown och McGlashon (2014) framhäver surfplattans möjlighet som en extra resurs för eleven och läraren, surfplattan underlättar lärarens undervisning då eleven är inte beroende av läraren på samma sätt. IKT-verktyget kan därmed fungera som ett stöd för eleven och anta en likande roll som läraren har. Vygotskij (2001) och Säljö (2014) skriver om den proximala utvecklingszonen som ett avstånd som finns mellan vad individen klarar av på egen hand och vad individen klarar av med hjälp av stöd från någon annan. Surfplattan eller datorn ger en direkt återkoppling till eleven och kan därmed vägleda eleven vidare i hens arbete. Individen kan, med hjälp av IKT-verktyget, ta ett steg in i nästa utvecklingsnivå. Dessa tankar och idéer tar sin utgångspunkt i begreppet scaffolding som innebär att eleven får handledning i sitt lärande (Vygotskij 2001; Säljö 2014).

Lärare 10 och lärare 30 belyser en annan positiv effekt med att använda surfplattan i undervisningen och det är möjligheten att kunna besöka de applikationer som deras elever arbetar med. Lärare 30 framhäver att hen har stor nytta av att kunna gå in och få en överskådlig bild av vad varje elev har gjort i applikationen och samtidigt se hur eleven ligger till rent kunskapsmässigt och som lärare 10 skriver ”[…] Apparna som jag använder är självrättande så jag kan lägga tid på eleverna. Jag får färdiga statistikscheman och kan därmed följa upp varje individ. Arbetsbesparande!”. Detta visar att läraren kan, med hjälp av det fysiska verktyget och olika applikationer, individanpassa undervisningen med hjälp av olika IKT-verktyg och applikationer. Verktygen kan underlätta för läraren så att hen kan stödja eleven utifrån hens proximala utvecklingszon genom att exempelvis välja applikationer utifrån hur mottaglig eleven är för nytt lärande. Att använda surfplattan på detta sätt är något som både Hylén (2011) och Luckin et al. (2012) framhäver som ett bra arbetssätt vid arbete med olika applikationer, lärares arbetsbelastning kan effektiviseras och minskas. Dock bör man ha i åtanke att det kan

finnas negativa delar med självrättning, som lärare 26 skriver gällande vilka nackdelar det finns med IKT i undervisningen; ”Nackdelar är att man inte riktigt kan se och bedöma lärandet lika tydligt som när man använder papper.”. En annan nackdel är även att man som lärare eventuellt inte vet hur ens elev har gått tillväga när hen har besvarat frågorna eller utfört uppgiften. Det kan finnas en risk för att eleven enbart har tryckt fram och tillbaka på skärmen för att få rätt utan att reflektera över vad som händer. Det är fullt möjligt att klara en uppgift utan att ha någon förståelse.

Flera lärare i studien lyfter fram att de använder surfplattan som ett verktyg när eleverna ska mängd- och färdighetsträna, lärare 20 skriver ”IKT använder jag som ett komplement, hjälpmedel samt som en del av arbetsmomentet, oftast för att träna färdighetskunskaper […]”. Johansson (2008) belyser surfplattans betydelse vid bland annat färdighetsträning och får även stöd gällande detta av både Kjällander (2011) och Olsson (2013). Att använda surfplattan på detta sätt i undervisningen är något som man kan koppla till Vygotskijs sociokulturella tankar gällande mediering och fysiska redskap, Som Säljö (2014) skriver, fysiska redskap kan hjälpa människan att förstå sin omvärld och utvecklas. I situationen som nämns ovan hjälper IKT-verktyget hjälper eleven att utveckla kunskap som hen behöver för att verka i vårt samhälle. En annan viktig aspekt blir därmed även att den IKT som finns i skolan idag även är en stor del av dagens samhälle. Människan är dagligen i kontakt med IKT både vid arbete och på sin fritid, det är därmed viktigt att använda IKT i undervisningen för att förbereda varje elev inför framtiden. Som lärare 9 skriver gällande varför hen använder IKT i undervisningen ”[…] Främsta anledningen är att skolan ska förbereda eleverna för framtiden och då bör jag som lärare dra nytta av de redskap som finns och kan hjälpa eleverna […] vilket lärare 16 instämmer med, ”2017 är det en självklarhet, det är så vår omvärld ser ut”.