9. Analys av resultat
9.1 Hur använder sig verksamma lärare av IKT i sin matematikundervisning?
I denna studies resultat visade det sig att en femtedel av lärarna dagligen använder sig av IKT i sin matematikundervisning vilket är färre än vad Skolverket skriver i sin rapport
Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning från 2009. I rapporten skriver man att cirka en fjärdedel av
lärarna i Sverige dagligen använder sig av datorer i sin undervisning (Skolverket 2009). Detta kan problematiseras då Devlin (2011) skriver att dagens lärare bör utnyttja dagens teknik mer samtidigt som Yunus et al. (2014) framhäver att användning av teknik bör genomsyra den dagliga undervisningen och att det är viktigt att både lärare och elever känner att IKT blir en naturlig del av undervisningen. Denna studie kan därmed, till en viss del, bekräfta att IKT fortfarande inte är en naturlig del av den dagliga undervisningen i matematik. Att den dagliga användningen av IKT i undervisningen är så pass låg är även något som kan problematiseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom IKT-verktyg kan ses som artefakter i dagens samhälle enligt det sociokulturella perspektivet (Säljö 2011). Dessa artefakter har stor betydelse för människans utveckling enligt Vygotskij (2001) och Säljö (2011). Dock bör man framhäva att i denna studie är det 15 av 30 lärare som använder sig av IKT vid ungefär hälften av alla matematik- lektioner och att implementering av IKT i matematikundervisningen därmed är på god väg. Att en så stor del som 23 av de deltagande lärarna svarar att de använder IKT i sin undervisning under hälften eller mer än hälften av alla lektioner visar dock på att lärarna varierar vilka tillvägagångssätt de använder under olika lektionstillfällen. En annan viktig aspekt att belysa i detta sammanhang är hur lärare använder IKT i övriga skolämnen och hur det påverkar inställningen av IKT i undervisning. Genom att använder tekniska
sig av IKT ungefär lika mycket i andra ämnen som i sin matematikundervisning samtidigt som tio av lärarna säger att de använder sig av IKT mer i matematik- undervisningen jämfört med andra ämnen. Detta påvisar, enligt denna studie, att det är vanligare att använda IKT i matematikundervisning jämfört med övriga ämnen. Kan detta eventuellt visa på att matematikämnet, trots att siffran gällande användning av IKT är ganska låg, är det ämne som är längst fram i utvecklingen gällande att använda IKT i undervisningen?
En viktig och avgörande aspekt att belysa gällande hur verksamma lärare använder sig av IKT i sin matematikundervisning är lärares digitala kompetens. Att ha digital kompetens är något som efterfrågas bland lärarna i denna studie. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är det viktigt att läraren har goda kunskaper kring IKT och de verktyg som används i undervisningen. Läraren ska kunna stödja eleven genom scaffolding, det vill säga ge eleven handledning så att hen kan utvecklas och nå högre kunskapsmål (Vygotskij 2001; Säljö 2014). I denna studie är det två lärare som anger att de inte anser att de har tillräckligt med digital kompetens medan det är 20 lärare som önskar att de hade mer kompetens. Lärares kompetens är en viktig och avgörande faktor för hur och om IKT används i matematikundervisningen enligt både Oldknow, Taylor och Tetlow (2010) samt Askebäck Diaz och Gällhagen (2015). Det går därmed att ifrågasätta den utbildning som lärare idag får gällande IKT och digital kompetens. Lärarna i vår studie efterfrågar mer kunskap men utbildning inom området är begränsat. I denna studie är det enbart 14 lärare som har någon form av utbildning gällande IKT och det är viktigt att belysa att skillnaden på nivån av utbildning är stor. Som Gertsen Pedersen et al. (2006) samt Ponte och Chapman (2008) framhäver kan även utbildning inom IKT ge en positiv inverkan och leda till att lärare mer aktivt väljer att använda IKT i bland annat. En viktig aspekt att belysa gällande lärares digitala kompetens är att sätta deras kompetens i kontrast till vad eleverna redan kan. Jedeskog (2000) belyser att det kan finnas ett maktförhållande mellan lärare och elev gällande deras IT-kunskap. Som tidigare nämnts är dagens barn födda in i ett samhälle där tekniken är ett stort och viktigt inslag i deras naturliga vardag. Elever utvecklar dagligen sin kunskap i digital teknik vilket i sin tur kan leda till att elever besitter mer kunskap om teknik än sina lärare. Detta bekräftats av Long, Doig och Groves (2011) som skriver att den kunskap som elever tar med sig hemifrån eventuellt kan överskrida den kunskap som deras lärare besitter. Lärares digitala kompetens blir därmed en viktig och avgörande aspekt gällande hur användning av IKT sker i undervisningen. En annan viktig aspekt att belysa gällande
lärares digitala kompetens är att när en lärare inte har den kompetens som hen önskar kan det påverka hur läraren stöttar sin elev samt om hen vidareför sin kunskap till eleven. Som nämnts tidigare är stöttning en viktig del av det sociokulturella perspektivet och läraren ska fungera som en handledare för eleven och stötta eleven i hens kunskapsutveckling enligt Vygotskij (2001) och Säljö (2014).
Om arbetet med IKT i undervisningen sker individuellt eller i grupp är även något som kan problematiseras gällande hur verksamma lärare väljer att arbeta med IKT. Både von Schantz Lundgren och Lundgren (2011) samt Skolverket (2011) framhäver den positiva inverkan som arbete med IKT i par eller grupp har. I denna studie visar det sig dock att 67 procent av de tillfrågade lärarna som oftast låter sina elever arbeta individuellt med IKT i matematiken vilket därmed kan ifrågasättas utifrån vad von Schantz Lundgren och Lundgren (2011) samt Skolverket (2011) skriver. Kommunikationen, som har en central roll och är ett viktig redskap för elevens kunskapsutveckling (Säljö 2011), uteblir. Vilket är viktigt att uppmärksamma eftersom språket är ett av människans viktigaste verktyg för att kunna dela med sig av sina erfarenheter till andra (ibid).