Användning av artefakter

Förskollärarna tar även upp att de presenterar förskolans miljö och olika material som finns

tillhands som barnen kan använda sig av. Först och främst för att de ska lära känna olika artefakter och göra sig bekanta med dem men även för att senare använda sig av artefakterna i syfte för lärande. Det går dessutom att använda sig av dessa materiella redskap för att lära barnen om det sociala som exempelvis i lek eller aktiviteter som kräver samarbete mellan barnen. Wyndhamn et al. (2000) säger att kulturella redskap använder vi för att lära oss om och interagera med andra

människor.

I exempel 14 berättade Denise om att hon tog till sig hjälp av artefakter för att skapa en trygghet för barnet som var ledsen vid lämningar. Jag tänker mig att detta är vanligt i förskolan och att fler använder sig av artefakter för att lugna ner barnen. Fler artefakter som kan vara till hjälp är bland annat barns nappar, snuttefiltar, gosedjur eller någon tröja som påminner barnen om hemmet. Med tiden kanske det går att minska på användningen av dessa samtidigt som barnen börjar känna sig alltmer tryggare i förskolan. Jag vet av egna erfarenheter att dessa artefakter används mestadels vid lämning, att barnet kan få exempelvis ha sin napp en liten stund efter föräldern har gått för att känna sig lugn eller när barnet ska sova och får ha nappen för att kunna somna lättare. Vilka artefakter som används som stöd i verksamheten är olika beroende på vilket barn det är.

33 Vissa barn behöver dock inte materiella redskap för att känna sig trygg. De kanske behöver mer omsorg och närhet och vänder sig då till förskolläraren. Att få sitta i knät eller kramas är något som Frida talade om i sin intervju att hon tyckte om att göra. När barnet sitter i hennes knä kan hon även passa på att göra någon aktivitet med barnet. Eftersom alla barn är olika och har olika behov tror jag det är bra att det finns olika sätt att ta till för att skapa den här tryggheten.

6.2.2 Med hjälp av språket

I resultatet nämnde förskollärarna bland annat kommunikation med barn och föräldrar. Språket ses som en viktig redskap och med hjälp av språket kan förskollärarna skapa trygghet för barn, föräldrar och sig själva i förskolan. Säljö (2014) hävdar att språket är ett redskap som används när vi

samspelar med omvärlden i sociala sammanhang. Han menar att genom kommunikation utvecklas våra kunskaper och de erfarenheterna vi får av att socialisera oss med andra tar vi med oss vidare när vi möter ytterligare andra människor. I exempel 9 nämnde Olivia att hon använde sig av upprepningar när hon talar med barnen för att de ska förstå vad hon menar. Hon tror att barn behöver få höra det många gånger för att budskapet ska komma fram. Med hjälp av språket använder förskollärarna bland annat för att presentera miljön och/eller material som finns i

förskolan och för att bekräfta barn i deras lek och vardagsrutiner. Jag tänker att vi använder oss av språket i alla sammanhang. Utöver det som förskollärarna nämnde så tänker jag att förskollärare använder språket för att sätta regler och visa förskolans rutiner samt vid samspel med föräldrar. Frida nämnde i exempel 18 att hon inte uppfattade som att hon ljuger för barns föräldrar utan mer att hon tryckte på de positiva sidorna för att slippa föräldrarnas oro vid kommunikation med dem. Jag förstår Frida när hon säger att hon vill fokusera på de positiva sakerna, men föräldrarna kan riskera att uppleva att hon ljuger, eller inte berättar allt väsentligt, för dem om de skulle få reda på någon annan information via en annan personal. Jag tänker mig att det är viktigt att se över hur en själv som förskollärare pratar till både barn och föräldrar. Hur förmedlar jag information? Vilken ton använder jag? Vilka ord använder jag mig av? Är det väsentligt i just den situationen jag befinner mig i? Språket är med andra ord en stor del i vår vardag och ett viktigt redskap.

6.3 Avslutande diskussion

För att avrunda studien vill jag påpeka att förskollärare har en otroligt viktig roll för barn och bör finnas där för att stötta dem genom ett trygghetsskapande i förskolan. Genom att förskolläraren skapar nära relationer med barn och föräldrar och dessutom erbjuder olika lärandemiljöer i

förskolan kan barn känna sig trygga. Trygga barn kan dessutom känna sig stolta över den de är och deras självkänsla stärks. Vidare menar jag även att trygghet öppnar barns möjligheter för vidare utforskningar och nyfikenhet för lärande. Jag avslutar med ett citat ur Fridas intervju där hon säger

34 barns tidiga år och förskollärarens yrkesroll är en betydande faktor för den framtida

samhällsmedborgaren.

6.4 Fortsatt forskning

Några tankar kring att forska vidare kring området som studerats är att intervjua föräldrar och/eller barn om vad de har för uppfattningar kring trygghet i förskolan. Det kan vara intressant att se trygghet ur alla parters perspektiv och inte bara förskollärarens. Ännu mer intressant hade varit att intervjua föräldrar och/eller barn som går på samma förskola där förskollärarna arbetar för att kunna se och jämföra deras tankar kring verksamheten och dess upplägg. Observationer på samma

förskola kan dessutom vara intressant att utföra för att se om förskollärarnas intervjusvar och hur de arbetar i praktiken överensstämmer med varandra.

35

Referenslista

Albinsson, A (2016). ”De va svinhögt typ 250 kilo”. Förskolebarns mätande av längd, volym och

tid i legoleken (Licentiatuppsats, Linköping Studies in Education and Social Sciences, 29).

Linköping: Linköpings universitet

Broberg, M, Hagström, B & Broberg, A (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek

och lärande. Stockholm: Natur & Kultur

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2. Stockholm: Liber

Commodari, E (2012). Preschool teacher attachment, school and risk of learning difficulties. Early

Childhood Research Quarterly, 28(1), 123-133, DOI:10.1016/j.ecresq.2012.03.004

Dahl, E-L (2001). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess

relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000. Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings universitet.

Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber

DeMulder, E K, Denham, S, Schmidt, M & Mitchell, J (2000). Q-sort assesment of attachment security during the preschool years: links from home to school. Developmental Psychology 36(2), 274-282, DOt: 10.1037//0012-1649.36.2.274

Halldén, G (2007). Omsorgsbegreppet och bilden av barnet, I G, Halldén (red.), Den moderna

barndomen (s.60-80). Stockholm: Carlsson Bokförlag

Howes, C & Ritchie, S (1999). Attachment organizations in children with difficult life circumstances. Development and Psychopathology, 11(2), 251–268

Johansson, E & Pramling Samuelsson, I (2001). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar

på ett begrepp och dess relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000. Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings

universitet.

Lidholt, B (2001). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess

relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000. Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings universitet.

Murphy, T P & Laible, D J (2013). The influence of attachment security on preschool children’s empathic concern. Journal of Behavioral Development, 37(5), 436–440,

DOI:10.1177/0165025413487502

Patel, R & Davidson, B (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Priddis, L & Howieson, N D (2012). Insecure attachment patterns at five years. What do they tell us?, Early Child Development and Care, 182(1), 45-58, DOI:10.1080/03004430.2010.537334

36 Skolverket (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes förlag

Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur Säljö, R (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur Trawick-Smith, J (2010). Early childhood development. A multicultural perspective. 5th ed. New Jersey: Pearson Education, Inc., Upper Saddle River

Verschueren, K & Koomen, H M.Y (2012). Teacher–child relationships from an attachment perspective, Attachment & Human Development, 14(3), 205–211, DOI:

10.1080/14616734.2012.672260

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wyndhamn, J, Schoultz, J & Riesbeck, E (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Studier

av styrdokument och klassrumsverksamhet i matematik- och teknikundervisningen. Linköping:

37

Bilaga 1: brev

Hej! Jag heter My Tran och jag studerar till förskollärare vid Linköpings universitet.

Förskollärarutbildningen närmar sig slutet för min del och mitt examensarbete är igång. I mitt examensarbete har jag valt att gå djupare in på att skapa kunskap kring barns trygghet i förskolan. Syftet är att studera förskollärares uppfattningar kring sin yrkesroll i förhållande till att skapa trygghet hos barn.

Jag söker nu totalt fem förskollärare som är villiga att medverka i min studie. Den metod jag kommer att använda mig utav är genom intervju med ljudinspelning. Detta för att underlätta mitt arbete och för att jag själv ska kunna transkribera ner för att sedan analysera mitt insamlade material till examensarbetet. Det insamlade materialet kommer enbart att användas i syfte till

undersökningen och kommer att raderas bort därefter. Intervjun består av 10 huvudfrågor och utgår från hur du som förskollärare ser på trygghet i förskolan.

Studien kommer att arbetas utifrån forskningsetiska principer. Detta innebär att all deltagande är frivilligt. Du som deltagande har dessutom all rätt att tacka nej eller avbryta undersökningen närsomhelst. I studien kommer du att vara anonym. Det betyder att inga riktiga namn eller personliga uppgifter kommer att lämnas ut.

Jag hoppas du är villig att hjälpa mig med mitt examensarbete! Tack på förhand

My Tran

___________________________________________________________________________ Jag ställer gärna upp på intervju

Signatur Barngrupp (ålder) Antal barn

38

Bilaga 2: intervjufrågor

1. Vad anser du är det viktigaste med att vara förskollärare? 2. Vad är trygghet enligt dig?

3. I läroplanen står det att förskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg. Varför tror du att det är så viktigt med trygghet för barn i förskolan?

4. På vilka sätt kan vi se barn visa trygghet i förskolan? 5. På vilka sätt kan man se barn visa otrygghet i förskolan?

6. På vilket sätt arbetar du med att skapa trygghet för barn i förskolan?

7. Hur tycker du att dina arbetsförhållanden är i förhållande till att skapa trygghet för barn i förskolan?

8. På vilka sätt tror du barns trygghet påverkas av vikarier i förskolan? 9. På vilka sätt tror du barns trygghet påverkas av studenter i förskolan? 10. Vad tror du konsekvenserna blir av otrygga barn i förskolan?