Användning av modersmål

Gällande användningen av elevers olika modersmål finns det en samstämmighet bland samtliga lärare. Som tidigare nämnts (se ovan) kan flerspråkighet ses som något positivt men också som en resurs för eleverna i livet och som en stöttning för inlärning av det svenska språket i skolan. Däremot finns det skillnader i hur lärarna och skolorna såg på användningen av modersmålet under skoltid. På den homogena skolan hade samtliga lärare en positiv inställning till att eleverna fick nyttja sitt språk i diverse undervisningssituationer.

Absolut, det är för mig en självklarhet. Jag skulle inte tänka mig att det skulle kunna fungera på ett annat sätt. (Lärare A)

Det kan ju vara så att om man läser en bok då kan ju få läsa en bok på sitt hemspråk, det skulle inte vara någonting konstigt, jag vet att X gör ju det, hon kan ju inte får en svensk bok. (Lärare B)

Till skillnad från lärarna på den homogena skolan hade lärarna på de heterogena skolorna inställningen att eleverna skulle använda sig av det svenska språket så mycket som möjligt, och helst inte bruka sitt modersmål under lektionstid. Vissa undantag accepterades, om det var flera elever som talade samma modersmål och det kunde användas som en stöttning under lektionen sågs det som en tillgång.

Jag utgår ifrån…alltså just på rasterna och så…att de ska prata så mycket svenska som möjligt…just för att träna…många av våra elever, jag vet inte hur mycket ni känner till skolan men… De bor i socialt utsatta områden…alltså, det är en ganska tung skola att arbeta på, på många sätt och vis…De träffar oftast folk och kompisar som kommer från samma land och så där…så jag tänker att de får prata modersmålen då. När vi är i skolan ska vi prata svenska så mycket som möjligt…Sen som sagt, jag brukar alltid säga att det är helt OK om man behöver…fastnat på nån uppgift eller om det har

något med skolan att göra så är det klart att ni…ta till alla medel…som kan föra er framåt och då är modersmålet en av dem. (Lärare D)

Under observationen hos lärare D var elever med samma modersmål placerade bredvid varandra, något som vi tolkade som en form utav stöttning av inlärningen. Sådan form av stöttning kan likställas vid det som Säljö (2014) refererar till som den proximala

utvecklingszonen, där elever hjälper varandra att nå längre i sin utveckling. I dessa möten

sker ett utbyte av kunskap, vilket gynnar dels den eleven som får stöttningen, dels den eleven som stöttar (Säljö, 2014). Gibbons (2007) skriver att elever med samma språkliga bakgrund kan stötta varandra i inlärningen av andraspråket. Vidare menar hon att en

samhörighet - en gemenskap – skapas i elevgruppen där elevers olika språk får komma

till tals. Gibbons ger uttryck för att ett samarbete med modersmålslärare hade gynnat elevers språkinlärning av första- och andraspråket. Alla intervjuade lärare uttryckte en önskan om samarbete med modersmålslärare:

Absolut hade det varit kul att prata med olika hemspråkslärare i exempelvis polska och se vad gör de där, hur läser ni och hur ser ni på språkundervisning. (Lärare B)

Det hade varit bra att ha tillgång till en modersmålslärare där vi kanske hade kunnat planera lite…parallellt liksom…att den eleven kan skriva, just nu, på arabiska eller somaliska eller vad det nu än är, så…kan vi sen jobba med det och få det översatt till svenska med hjälp av eleven…så just för att inte…det kan inte, det måste vara ganska frustrerande att inte kunna uttrycka…att ha något att berätta men inte kunna uttrycka sig. (Lärare D)

Många av de flerspråkiga eleverna på de båda heterogena skolorna har modersmålsundervisning. Lärare D och lärare E uttrycker bägge att många fler elever har rätt till modersmålsundervisning men har valt att avstå från det eftersom, enligt lärarna som intervjuats, eleverna har en negativ syn på modersmål. Lärare E hävdar att eleverna som valt att inte ha modersmålsundervisning anser att det inte är roligt eller väsentligt för dem eftersom det ligger utanför ordinarie skoldag. Lärare E påpekar också att vårdnadshavare har uppfattningar att eleverna enbart skall fokusera på det svenska språket, för att förstärka det och bli bättre i svenska.

Det är viktigt att man också är stark på sitt modersmål för att kunna ta till sig svenskan, men jag upplever ibland att, från föräldrahåll och elever, att man stryker modersmålet för att man tror att det

Lärare E hävdar att modermålundervisning är viktigt för inlärningen av både modersmålet och svenskan. Detta menar även Cummins (2015) som hävdar att modersmålserkännande är viktigt att ta hänsyn till, att vara stark i sitt modersmål, eftersom det underlättar lärprocessen i andraspråket.

7 Slutsats och diskussion

I detta avslutande kapitel kommer vi att presentera och problematisera studiens resultat, dels utifrån våra frågeställningar, dels utifrån den tidigare forskning som presenterats. Dessutom kommer vi att visa hur de olika teorierna förhåller sig till slutsatserna och problematiseringarna av dessa. I kapitlet kommer vi genomgående diskutera hur resultatet kan kopplas till vår framtida profession som lärare. De val av metoder som gjorts kommer att diskuteras och problematiseras. Avslutningsvis kommer vi att ge förslag på fortsatt forskning.