Vårt fokus på interkulturalitet i skolan har vi funnit intressant och av stor väsentlighet för vår framtida profession. Eftersom vår undersökning har ett tydligt fokus på verksamma lärare skulle fortsatt forskning kunna ha fokus på blivande lärare på lärarutbildningen. Under undersökningens gång har vi läst mycket forskning gällande interkulturalitet och då har det skrivits fram att lärarens interkulturella kompetens är avgörande. Forskning menar att framtida lärare måste få en kontinuerlig utbildning om interkulturalitet. Fortsatt forskning hade då kunnat fokusera på lärarstudenters förståelse av interkulturell pedagogik och vilken interkulturell kompetens de får med sig i sin svensklärarutbildning. Forskningen hade även kunnat fokusera på hur ansvariga för lärarutbildningen förmedlar och förhåller sig till svenskämnets utbildning inom interkulturell kompetens för studenterna. Vi tänker att en sådan undersökning hade kunnat genomföras med intervjuer
av lärare och studenter på ett, alternativt två, universitet eller högskolor. Detta för att belysa vikten av och för att få kunskap om interkulturell kompetens hos blivande lärare i ett mångkulturellt samhälle.
Referenser
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Avery, Helen. (2016). Moving Together – Conditions for Intercultural Development at a
Highly Diverse Swedish School. Diss. Jönköping: Jönköping University, 2016, Jönköping
Axelsson, Monica. Boyd, Sally. Flyman Mattsson, Anna. Franker, Qarin. Hylterstam, Kenneth. Håkansson, Gisela. Johansson Kokkinakis, Sofie. Lindberg, Inger. Magnusson, Ulrika. Nygård Larsson, Pia. Otterup, Tore. Prentice, Julia. Rogström, Lena & Tingsell, Sofia. (2012). Svenska som andraspråk i skolan. Opublicerat manuskript.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bryman, Alan. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burnard, Philip. (1996). Teaching the analysis of textual data: an experimental approach.
Nurse Education Today 16, s. 278-281
Council of Europe. (2009). Autobiography of Intercultural Encounters – Context,
concepts and theories [Elektronisk resurs].
Cummins, Jim. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång - en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I K. Nauclér (red.), Symposium 2000 – Ett
andraspråksperspektiv på lärande (ss. 86-107). Stockholm: Sigma förlag.
Cummins, Jim. (2015). Intercultural education and academic achievement: a framework for school-based policies in multilingual schools. Intercultural Education, 26:6, 455-468. DOI: 10.1080/14675986.2015.1103539.
Cummins, Jim. (2018). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Dervin, Fred & Liddicoat, Anthony J. (2013). Introduction. I: F. Dervin, A.J. Liddicoat (Red.) Linguistics for Intercultural Education. Ss. 1-29. Hämtad 2019-01-29. Från
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db =nlebk&AN=563321&lang=sv&site=eds-live&ebv=EB&ppid=pp_iii
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, Monica. (2008). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk
grundskola sedan 1960-talets början. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008.
Luleå.
Fridlund, Lena. (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma: talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2011. Göteborg
Geil, Camilla. & Nilsson, Susanne. (2003) Att se flerspråkiga barns möjligheter. I: Olofsson, M (red.). Symposium 2003: arena andraspråk. Stockholm: Hls förlag.
Gibbons, Pauline. (2007). Stärk språket stark lärandet Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Günay, Oya. (2016). Teachers and the foundations of intercultural interaction. Springer, 62:407-421. DOI: 10.1007/s11159-016-9570-9. Tillgänglig på Internet:
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11159-016-9570-9 Hämtad den 1 februari 2019
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hameed Panhwar, Abdul. Ansari, Sanaullah. & Ansari, Komal. (2016). Sociocultural Theory and its Role in the Development of Language Pedagogy. Advances in Language
Hyltenstam, Kenneth. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I: Att läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Hyltenstam, Kenneth & Milani M, Tomaso. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg, I. (red.)
Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
Lahdenperä, Pirjo. (1999). Från monokulturell till interkulturell pedagogisk forskning.
Utbildning & Demokrati, Vol 8, Nr 3. s. 43-63.
Lahdenperä, Pirjo. (2004). Interkulturell pedagogik - vad, hur och varför? I: Lahdenperä, Pirjo (red). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. s.s. 11–31. Lund: Studentlitteratur
Langemar, Pia. (2012). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna
sig. Stockholm: Liber
Lundahl, Bo. (2014). Texts. Topics and tasks – teaching english in years 4–6. Lund: Studentlitteratur
Martin N, Judith & Nakayma K, Tomas. (2007). Intercultural Communication in Context. Boston: McGraw Hills
Nationalencyklopedin, Heterogen.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/heterogen (hämtad 2019-02-05) Nationalencyklopedin, Homogen.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/homogen (hämtad 2019-02-05) Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man
Ryen, Anne. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1:2. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
SCB. (2019). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2018. Hämtad 2019-02-28 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik-- riket/befolkningsstatistik-i-
sammandrag/?fbclid=IwAR0FHMf27V46pNIuAS8InS2WFvBsK7lPTQeKAtpAjQRI3 8xyEPR-pG5N1wQ#Fotnoter
Skans, Anders. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Diss. Malmö: Malmö Universitet, 2011, Malmö
Skolverket. (2017a). Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Flera språk I
barngruppen [Elektronisk resurs]
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
(Reviderad 2017) [Elektronisk resurs].
Skolverket. (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017)
[Elektronisk resurs].
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger (2015). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R. Säljö, C Liber (Red.) Lärande skola bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur. ss.251-310
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
Bilagor
Intervjuguide till lärare:
Hur länge har du jobbat på skolan? Hur länge har du jobbat som lärare? Vilka ämnen undervisar du i?
Vilket ämne tycker du är roligast att undervisa i? Varför? Vad är din uppfattning om flerspråkighet?
Vad är din uppfattning om skolans arbete med flerspråkighet? Vilka tankar får du när du hör interkulturell pedagogik?
Hur arbetar, planerar och dokumenterar ni kring arbetet med elever med utländsk bakgrund?
Hur arbetar och pratar ni om barns olikheter i arbetslaget?
Vad innebär det för dig när Skolverket skriver att barn ska utveckla sitt modersmål? Vad gör du för att elever ska utveckla både det egna och svenska språket?
Hur använder du dig av elevers eventuella modersmål? Samverkar modersmålslärare och övriga lärare? Om ja, hur?
Hur samverkar ni med andra skolor för att få det interkulturella mötet? Hur ser den samverkan ut?
Hur ser du på att det finns människor som tycker att skolan ska vara en plats där man enbart pratar svenska i undervisningen men också på rast?
I kommentarmaterialet till svenskämnet står det att skolan ska verka till att ge eleverna möjlighet att utveckla en förmåga att leva och fungera i ett mångkulturellt samhälle, hur konkret jobbar du för att utveckla just den förmågan?
I forskning förespråkas mycket att elevers sociala, kulturella och språkliga bakgrunder ska ta plats i undervisningen? Hur ser du på detta? Hur jobbar och använder du elevers olika bakgrunder i undervisningen?
Vilka svårigheter och möjligheter ser du med att utgå från elevers bakgrunder i undervisningen?