Användning av ramar vid skapande av studiero

Studien visar på några ramar som lärare använder sig av när de skapar studiero i en ny elevgrupp. En ram som alla lärare i studien använder är regler, även om alla lärare inte kallar det för regler så har de ändå tydliga riktlinjer för vad som gäller. Ofta tas dessa fram tillsammans med eleverna och flera av lärarna menar att det kan vara bra att göra detta tidigt med en ny elevgrupp. Ibland sätts reglerna upp på väggen för att fungera som en påminnelse av överenskommelsen läraren och eleverna emellan. En annan ram som de flesta av lärarna i studien använder sig av är hjälpmedel. I vår studie framgår att klassrumsmöbleringen är ett viktigt sådant, särskilt i början med en ny elevgrupp. Andra hjälpmedel som lärarna använder sig av är bland annat skärmar och hörselkåpor, men vissa hävdar samtidigt att det inte bör behövas hjälpmedel för det ska vara så pass tyst i klassrummet att de kan arbeta ändå. En tredje ram som en del lärare i studien använder är att anpassa undervisningen efter eleverna. Några lärare i studien menar att olikheter hos eleverna oftast accepteras utan problem av gruppen och att det är viktigt att vara öppen med dessa olikheter redan från början med en ny elevgrupp. Att skapa intresseväckande undervisning och ge eleverna eget inflytande över sin undervisningssituation menar flera lärare också kan skapa studiero, samtidigt som andra menar på att eleverna inte ska ges för mycket inflytande i början när klassen är ny.

anses vara ett acceptabelt beteende i klassrummet. Vid upprättandet av reglerna gör lärarna på olika sätt, någon utgår från riktlinjer om hur regler bör se ut, medan en annan fokuserar på sinnena och hur det ska kännas i klassrummet. Någon ger eleverna mer inflytande och en annan menar att de inte ska få vara med för mycket i början. Enligt Hansson (2012) förväntar sig eleverna att bli bemötta med respekt av läraren. Att låta eleverna vara med och ta fram regler kan ses som att läraren respekterar elevernas tankar om vad som är viktigt för dem i skapandet av studiero.

Hjälpmedel är något som de flesta av lärarna i vår studie använder ibland, vissa mer aktivt än andra. Hjälpmedel kan ses som en anpassning av klassrumsmiljön för de elever som har svårt att hitta studiero, vilket Murray, Rabiner & Hardy (2011) pratar om. Flera av lärarna i vår studie tycker klassrumsmöbleringen är ett viktigt hjälpmedel i skapandet av studiero. Några anser detta särskilt viktigt i början med en ny grupp elever, men två lärare använder sig av möbleringen mycket även fortsättningsvis för att skapa och upprätthålla studiero. Det dessa två lärare gör är att de möblerar klassrummet på så sätt att eleverna sitter en och en och ser in i väggen. De menar på att så mycket av lektionen ändå går åt till enskilt arbete och att eleverna på så sätt inte hittar kontakt lika naturlig med varandra. Detta är säkerligen ett sätt att skapa ett lugnare klimat i klassrummet och det går helt i hand med tidens effektivisering av skolan och mätandet av elevers kunskaper som Ljungblad och Rinne (2020) talar om, men hur blir det med samarbetet? För Hattie (2012) menar att elevernas samarbetsförmåga är en viktig komponent i skapandet av studiero och det blir inte lika naturligt samarbeten om de sitter med ryggarna mot varandra. De lärare som placerar eleverna annorlunda i början hävdar att detta är på grund av att de vill se hur eleverna fungerar själva, samt vilka som samarbetar bra och inte innan de bestämmer hur de ska placera dem för en längre period. Övriga hjälpmedel som till exempel hörselkåpor, skärmar och “pillsaker” råder det delade meningar om i större utsträckning. Några lärare påpekar till och med att saker som musik i öronen och “pillsaker” i deras mening stjälper mer än det hjälper studieron. Två lärare menar att det här med att sitta och pilla med något eller att ändra låtar på en spellista kanske ger en lugn stämning i klassrummet, men det tar också uppmärksamheten från lektionsinnehållet och om eleverna inte lär sig något råder inte studiero.

För elever som har svårt att hitta studiero menar Murray, Rabiner & Hardy (2011) att läraren kan tillhandahålla tydligare instruktioner, vilket kan kopplas ihop med elevers olika behov. Elever behöver olika mycket stöd för att klara av samma krav och detta är enligt några av lärarna i vår studie en sak som eleverna oftast accepterar utan problem. Lilja (2013) menar att det beror på att eleverna har förtroende för sin lärare, men också för varandra, de förstår att de behöver olika saker för att lyckas nå samma mål. Enligt flera av lärarna i vår studie är en förutsättning för att detta ska fungera att läraren är öppen med att olikheter existerar redan från början när gruppen är ny. Alla lärare i studien menar att det är viktigt och motiverande för eleverna att få ha inflytande över sin lärsituation, Skolinspektionen (2016) poängterar också att elever bör vara med och påverka

undervisningen till viss grad, eftersom den ska utgå från deras intressen och vara anpassad efter deras behov. Detta är också något som kan bidra till ökad studiero, för har eleverna fått vara med och påverka vad de ska göra har de kanske större vilja att delta i undervisningen. Två lärare menar dock på att i början när klassen är ny bör de inte ges allt för stort utrymme, utan då är de lite hårdare och stramare och sedan släpper de in eleverna mer allt eftersom de blir mer kända med varandra. Att elever ska ges ökat inflytande med ålder och mognad står det i LGR11 (2019), men som lärarna i studien poängterar har det ökade inflytandet också med förtroende att göra. Ju bättre eleverna och läraren lär känna varandra desto större förtroende får de för varandra och desto lättare blir det att skapa studiero.