Relationernas roll vid skapande av studiero

Studien visar att sex av sju intervjuade lärare anser sig arbeta aktivt med att skapa relationer till sina elever både på grupp- och individnivå. Detta menar de bidrar till att eleverna känner en trygghet i skolan vilket i sin tur leder till en bättre studiero. Lärarna bygger upp relationerna främst genom att vara tydliga, samt prata med och lyssna på eleverna. Tydligheten uppenbarar sig i klassrummet via strukturen på undervisningen genom att eleverna vet vad som förväntas av dem. Ofta används olika stödstrukturer och en liknande arbetsgång under lektionerna. Lärarna använder sig även efterhand av tydligare kroppsspråk gentemot eleverna som ett sätt att kommunicera, främst när läraren vill att en elev ska upphöra med något som stör studieron i klassrummet. Sex av lärarna i studien menar att det ofta finns minst en elev i varje grupp som har svårare att skapa relation till läraren. De hanterar ofta detta genom att stå kvar och visa att de finns där samt låta eleven närma sig när hen är redo att skapa relationen. Gruppövningar är en vanligt förekommande metod för att stärka grupprelationen och därmed få ökad studiero. Fyra lärare i studien använder sig även av positiv feedback och försöker skapa en positiv känsla i klassrummet som kan bidra till ökad studiero i gruppen.

Flera forskare har sett tendenser i sin forskning att en god lärar-elevrelation ger ett positivt klassrumsklimat (se till exempel Hattie, 2012; Lilja 2013; Yan, Evans & Harvey, 2011;) och i ett positivt klassrumsklimat är det lätt att skapa och bibehålla studiero. Enligt Hansson (2012) behöver relationer inom utbildning vara respektfulla, något som särskilt en lärare pekade på i vår studie. Det behöver finnas en förståelse för varandras person, läraren och eleven behöver ges lika värde. Detta betyder dock inte att läraren helt ska frånsäga sig sitt ledarskap, för hen behöver finnas där och visa vad som gäller och sätta gränser, men samtidigt får hen aldrig bruka makt på eleven, utan elevens

Aspelin (2015) menar att relationsskapande är en del av läraryrket och tillämpas för att främja elevernas utveckling. Hattie (2012) anser att goda relationer och ett positivt klassrumsklimat är de viktigaste beståndsdelarna för att främja lärande hos eleverna. Båda dessa aspekter går helt i linje med vad som framkommit under intervjuerna då de flesta av de intervjuade lärarna arbetar aktivt med att skapa goda relationer mellan lärare och elev, men likväl mellan elev och elev. Vidare är det viktigt för att eleven ska kunna ta in ny kunskap och få studiero att eleven känner sig trygg i skolan, detta anser såväl intervjuade lärare som Hattie (2012) och även Skolverket (2019). I skapandet av relationer tar lärare del av elevens vardagliga liv, enligt Lilja (2013). Detta är också syftet för de intervjuade lärarna när de på olika sätt kommunicerar med eleverna, de flesta muntligt men två av dem även skriftligt. Att samtliga intervjuade lärare förespråkar att man bör vara tydlig som lärare och låta eleverna känna till den planerade arbetsgången går i linje med Hattie (2012) som anser att eleverna bör känna till lektionernas syfte och mål. Lilja (2013) poängterar även vikten av att kroppsspråket stämmer överens med det verbala språket. I flera intervjuer tolkas sättet på vilket kroppsspråket används i klassrummet som en repetition av något som uttalats muntligt flera gånger så att det till slut endast krävs till exempel en blick för att eleverna ska förstå vad som menas.

I studien har det även framkommit att de intervjuade lärarna anser att de använder sig av positiv feedback och beröm till eleverna för att skapa relationer. Att som lärare ge eleverna positiv feedback genom att visa värme och empati menar Cornelius-White (2007) har positiv påverkan på klassrumsklimatet och med ett positivt klassrumsklimat kan studiero uppnås i högre grad. För de flesta av studiens lärare handlar det om att lyfta fram positiva saker som eleverna åstadkommer. Att lyfta det positiva kan även kopplas ihop med det några lärare benämner som att de försöker skapa en viss känsla i klassrummet. Det kan till exempel vara att eleverna ska ha en respektfull attityd gentemot varandra eller vissa ledord som sätter stämningen i klassrummet. Detta talar Hansson (2012) om som att läraren skapar en respektfull atmosfär där undervisningen äger rum. Flera av lärarna arbetar aktivt med att skapa ett positivt och respektfullt klassrumsklimat i syfte att det sen ska ge bättre förutsättningar till en god studiero, men också att det ska generera i att eleverna beter sig väl även utanför klassrummet. Genom gruppövningar och en positiv påverkan på klassrumsklimatet främjas gruppens gemenskap enligt tre av de intervjuade lärarna. Vart dessa gruppövningar ska äga rum den första tiden råder det skilda meningar om. Tre lärare menar att i början när gruppen är ny bör de och läraren vara så mycket som möjligt tillsammans i klassrummet för att rutinerna och klimatet där ska sätta sig. Att direkt få syn på hur eleverna fungerar ihop i klassrummet och vilka som arbetar bättre eller sämre ihop, menar de är att föredra för att så snabbt som möjligt få till en bra studiero i gruppen. Detta till skillnad mot en annan lärare som tror att eleverna slappnar av mer med ett miljöombyte och utför gruppövningar i naturen.

Flera av lärarna vittnar om att det ofta finns någon elev som har svårt att skapa en relation till dem. Lärarna gör ingen drastisk skillnad på denna elev utan försöker jobba med relationen på samma

sätt som till de övriga eleverna och väntar in, eller låter eleven komma till läraren när hen själv är redo för att skapa relationen. Aspelin (2018) menar att läraren är den som har det yttersta ansvaret för relationen. Även om lärarna väntar in eleven istället för att närma sig själva så fortgår lärarens arbete med att bygga upp relationen. Några lärare menar särskilt att de måste visa att de finns där för eleven, även om hen inte vill just nu, samt att det då är viktigt att visa eleven att läraren är en person att lita på.