Användning i kommande praktiken och vidare forskning

Som blivande lärare för F–3 respektive 4–6 anser vi att resultatet av denna studie ger oss nya erfarenheter och kunskaper inför den kommande praktiken, men kan även ge underlag för redan verksamma lärare. Genom att ha undersökt och analyserat vilka textrörlighetstyper elever behöver använda sig av i läroböcker, har det gett en överblick över i vilken utsträckning de utvalda läromedlen låter eleverna öva på respektive textrörlighetstyp. Det har också gett oss en insikt om hur olika uppgifts-beskrivningar är utformade i läroböcker för att eleverna ska möta de tre olika textrörlighetstyperna och vad som krävs att utföra uppgifterna. Resultatet visar vidare att mellan årskurs 3 och 4 minskar mängden av de olika textrörlighetstyperna, och det är viktigt det är för oss blivande, men även verksamma lärare, att veta vilka text-rörlighetstyper eleverna har mött. På så vis kan kommunikationen stärkas och lärare som ska ta emot en ny årskurs 4 vet vad eleverna har arbetat med tidigare. Studien har vidgat våra ögon för att noga granska läroböcker och undersöka vad de innehåller. Resultaten kan fungera som stöd för individanpassning så att varje elev kan få en lärobok att arbeta med som fungerar bättre för just den elevens textrörlighetskapacitet. För verksamma lärare kan det ge ett stöd för hur de kan granska läroböcker, för att komma fram till vilket läroböcker som ska användas för den specifika terminen. Att kunna se förändringen som sker mellan höst- och vårtermin ger ytterligare en grund att välja lämpliga läroböcker i framtiden, så att eleverna fortsätter öva upp sina förmågor.

För vidare forskning kring textrörlighet och läroböcker skulle det vara intressant att studera vilka textrörlighetstyper som framkommer i de nationella proven. De nationella proven ställer krav på eleverna i årskurs 3, 6 och 9, vilket kräver att eleverna kan använda rätt textrörlighetstyp i förhållande till de krav som ställs i uppgifterna. Intresset skulle vara att studera vilken typ som framkommer oftast och vad som uppfattas som nödvändigt att kunna vid varje uppgift, för att sedan koppla samman detta med en textrörlighetstyp. Detta skulle ge en större inblick i begreppet textrörlighet, men även ge inblick i hur nationella prov är uppbyggda utifrån ett textrörlighetsperspektiv. Det kan sedan ge framtida lärare en grund att stå på för att veta i vilken riktning de måste gå för att förbereda eleverna inför de nationella proven.

Referenser

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ammert, N. (red.) (2011). Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, E., Stolt, M. (2020). Textrörlighet - ett rörligt begrepp. En systematisk

litteraturstudie om textrörlighetsbegreppet. Examensarbete. Växjö: Linnéuniversitetet. Hämtad 2020-04-06. Tillgänglig på Internet: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1391598&dswid=-2483

Bergh Nestlog, E. (2012). Var är meningen?: elevtexter och undervisningspraktiker. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2012. Växjö. Hämtad 2020-04-07. Tillgänglig på Internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:562114/FULLTEXT01.pdf

Bergsvik, K., Rosenlund, K. & Sahlin, P. (2006). Akrobat: tolv steg i svenska. A: vår.

Grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research

projects. (5th ed.) Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Edling, A. (2006). Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards

specialized language. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Uppsala.

Hämtad 2020-04-16. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6989

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Eskilsson, U. (2013). Prima svenska 4 [Basbok]. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Felth Sjölund, I. & Hed Andersson, P. (2013). Nyckeln till skatten Arbetsbok; Nyckeln

till skatten. Språknycklar. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Geijerstam, Å.A. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Uppsala. Hämtad 2020-04-15. Tillgänglig på Internet:

Hultén, R. (2016). Prima svenska 3. (1. uppl.). Malmö: Gleerups.

Igland, M. & Dysthe, O. (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. I Dysthe, O. (red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur, 95-118.

Liberg C., af Geijerstam Å., Folkeryd, J. W., Bremholm, J., Hallesson, Y. & Holtz, B. (2012). Textrörlighet – ett begrepp i rörelse. I Skaftun, A. & Matre, S. (red.),

Skriv! Les! artikler fra den første nordiske konferansen om skriving, lesing og literacy 1. Trondheim: Akademika, s. 65–81.

Selander, S. (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. Kapitel i: Ammert, N. (red.) (2011). Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 63-83.

Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val,

användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.

[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-06. Tillgänglig på Internet: http://docplayer.se/32588743-Laromedlens-roll-i-undervisningen.html

Skolverket (2017). Elever läser del 3. I Språk, läs,-och skrivutveckling –Grundskolan

åk 1-9 Modul: Tolka och skriva text. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-21.

Tillgänglig på Internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-

skriv/Grundskola/001_tolka-skriva-text/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M1_1-9_03A_elever.docx

Skolverket (rev. 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-04-06. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Svensson, A. (2011). Hur används läroboken? I Ammert, N., (red). Att spegla

världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 295-315.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-04-14. Tillgänglig på Internet:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002 .pdf

Vetenskapsrådet, Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Visén, P. (2015). Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens

myter: textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program. Diss. Stockholm: Stockholms universitet,

2015. Stockholm. Hämtad 2020-04-20. Tillgänglig på Internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:810446/FULLTEXT01.pdf

Widén, P. (2019): Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R., (red). Handbok