ANVÄNDNING

Den första av kategorierna som diskuterades under flera av intervjuerna var användning. I vår intervju med Jesper (26 mars, 2018) beror platsers identiteter på vem som använder platsen, när och hur. Därmed kan en plats ha många olika identiteter. En plats som dessutom används på ett sätt som den inte var tänkt till kan också få en ny identitet. Därför är inte platsers identiteter för Jesper bestämda av det materiella utan av användandet. Ett exempel som visar platsers identiteter genom användning är Lilla Torg i Malmö som skiftar identitet över vintern och sommaren, där torget på vintern främst agerar som en passage medan på sommaren täcks av fullsatta uteserve- ringar. Torget skiftar visserligen identitet över tid men i det här fallet är tiden kopplad till användning då användningen förändras mellan årstiderna. Torget skiftar även tydligt identitet över dygnet eftersom många av restaurangerna inte öppnas förrän vid lunchtid. Mitt på dagen är torget därmed en plats som lockar många lunchgäster medan det framåt kvällen förändras till en krogmiljö. Det är inte bara över årstider eller över dygnet som platsers identiteter kan förändras utan även mellan dygn. I vår intervju med Stefan (11 april, 2018) kommer vi in på Gustav Adolfs torg i Malmö som är ett exempel på ett torg som kan förändra identitet mellan dygn genom användning. Förändringen mellan dygn händer till exempel när Malmöfestivalen tar plats eller den internationella matmarknaden som äger rum varje år. Torget som i vanliga fall agerar som en passage med några enstaka besökare som uppehåller sig där blir istället ett torg fyllt av liv och människor. Det kan ses som en intensifiering av användningen.

När vi frågar Deike (telefonintervju, 12 april 2018) hur hon analyserar en plats berättar hon om en metod hon tagit fram tillsammans med en tidigare kollega, Clara Fraenkel. Metoden innebär att man jobbar med tre olika begrepp kring ljus. Det är rumsskapande ljus, socialt ljus och identitetsskapande ljus.

Dessa begrepp ligger till grund för hur Deike analyserar platser. Hon tittar då på platsens rumsligheter och vilka aktiviteter som kommer ske på platsen parallellt med beställarens vision. Deike tar upp ett projekt i Solna som exempel för att beskriva hur en sådan analys kan gå till. Där hade kommunen visionen om ett ‘entrétorg’ som innebar att det skulle finnas ett flöde av människor som passerade platsen utan att stanna. Samtidigt ville de att torget skulle vara inbjudande och ha en tydlig identitet. Utöver entrétorget ville de också ha ett ‘aktivitetstorg’ som skulle vara ett shared space, där gång- och

biltrafik delar på platsen. Aktivitetstorget menar Deike hade väldigt dåliga förutsättningar för att lyckas eftersom flödet av människor var alldeles för litet för att kunna konkurrera med biltrafiken. Biltrafiken skulle därför ta över platsen istället och man skulle inte lyckas hålla nere hastigheten. Båda torgen är kopplade till två olika typer av användning som i sin tur skapar två olika identiteter.

Användning genom fysisk miljön

När vi diskuterar identitet genom användning med Jesper (personlig intervju, 26 mars 2018) tog vi upp begreppet affordance som innebär ett möte mellan

tillfälliga behov eller krav och den fysiska miljön, hur en fysisk miljö kan ge möjlighet för vissa typer av användning. Viktigt att komma ihåg är att affordance i sig inte är kopplat till någon identitet men det kan fortfarande hjälpa oss förstå hur platser kan användas, vilket kan kopplas till identitet. Gestaltningen av platser kan antingen öppna upp för ett brett användningsområde eller ett endimensionellt. En gestaltning som öppnar upp för ett brett användningsom- råde kan få en komplexitet då många saker kan pågå samtidigt. Det vill säga att många användare kan ta ett rum i besittning eller använda sig av det samtidigt och därigenom skapa flera identiteter. Det motsatta däremot, en gestaltning som kanske är begränsad till bara ett användningsområde blir väldigt endimensionell och vänder sig till en smalare grupp av användare. Därmed menar Jesper att platsen kan få en väldigt tydlig identitet kopplat till funktion. Både ett brett användningsområde och ett endimensionellt användningsområde påverkar alltså platsens identitet, där ett brett öppnar upp för flera men kanske vagare identiteter medan ett endimensionellt öppnar upp för färre men starka identiteter.

Användning genom rumsligheter

Både Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) och Deike (telefonintervju, 12 april 2018) tar även upp rumsligheter som en del av processen i att skapa olika typer av användning. När vi frågar Deike varför vi behöver ljus svarar hon:

Ljuset har förmåga att skapa små rum i stora rum.

(Deike, telefonintervju, 12 april 2018)

När Deike beskriver ljus som skapar små rum i stora rum pratar hon om ett av de tre begreppen hon arbetar med; rumsskapande ljus. För henne kan ljus skapa små rum i stora. Små rum blir sociala rum eftersom de blir mer intima och öppnar upp för möten. Det kan till exempel vara vid en bänk eller under ett träd som en ljusdesigner då kan välja att belysa för att skapa mötesrum där vi känner oss bekväma. Det behövs vid ett stort öppet torg, ett stort rum. Rumsligheter kan ändras under dygnet, det vill säga vår upplevelse av rum skiljer sig under dagen och under natten. Då kan man till exempel arbeta med ljus som leder rummet, som skapar en riktning eller som ramar in en plats. Det görs främst med vertikal belysning som behandlar vertikala ytor såsom fasader. Genom att belysa fasaderna kan man skapa trevliga associationer hos platsen som i sig skapar en känsla av trygghet. En väl upplyst plats kan också locka människor att vistas på platsen vilket i sig generera en tryggare plats, eller känslan av en tryggare plats eftersom det finns många människor i rörelse där. Deike tror också det är viktigt att kunna identifiera sig med platsen för att den ska upplevas som trygg.

[...] men jag känner att när platsen har en stark identitet då, då är den omhändertagen på något vis. (Deike, telefonintervju, 12 april 2018)

Liknande rumsligheter beskriver Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) att man kan skapa i de gröna miljöerna. Med till exempel klippta häckar kan man lätt s kapa strikta rum eftersom man med lätthet och variation kan forma dem. Formen är just en aspekt som hon tar upp när hon pratar om olika växter och menar att de har olika formspråk. En växt kan vara lite striktare och rakare eller mer friväxande, och dessa olika former skapar olika rumsligheter. Växternas olika karaktärer skapar också rum. Växter som blommar till exempel gör att människor

stannar upp för att kanske titta eller fotografera. Om man har en sådan plats är det också viktigt att man arbetar med möbleringen i miljön. Om platsen bjuder in för att stanna upp måste det finnas möjligheter att kunna sät- ta sig ner eller vila. Växter, som träd, som har en hög stam skapar en öppen yta som bjuder in till rörelse eftersom platsen blir mer överblickbar och lätt att röra sig runt. En smal stam tar inte upp så mycket yta vilket gör att den blir lätt att passera och sikten bevaras. Ett exempel på ytor som bjuder in till rörelse är öppna parker med stora gräsmattor. Det är kanske inte så ofta man väljer att lägga sig och sola mitt på en sådan yta utan istället i utkant- en av den där det finns lite skydd från omkringliggande buskage eller träd. Utkanten av parken blir därför det mindre rummet på den här stora ytan. Det är för Linn också viktigt att skapa rum i en grön miljö för att parken inte ska upplevas samtidigt, utan att man istället leds runt i parken som ständigt öppnar upp sig i nya vyer. Precis som de rumsligheter Deike beskriver kan även de rumsligheter Linn beskriver kopplas till identitet. De olika rummen ger utrymme för olika användning vilket i sin tur kan styra platsers identiteter. 3.1.2 TID

Den andra kategorin är tid, som syftar dels på tid under en kortare period såsom dygn och månader och dels på tid under en längre period. Tid som pågår under en längre period kan vi bara studera i dåtid och därmed den historiska delen av tid och platsers identiteter. Vi kommer inleda med tid som pågår under en kortare period och utgår från Stefan reflektion av tid i relation till platsers identiteter. När vi ber honom beskriva platsers identiteter är det för honom en svår fråga eftersom platser kan ha olika identiteter för olika personer. Relationen till en plats kan ha en stark koppling till tiden man vistas på den, om man är där ofta eller kanske för första gången. Han tror att det är viktigt att ha en stark relation till platsen för att kunna förstå dess identitet (personlig intervju, 11 april 2018). Så beroende på hur lång tid en person har vistats på en plats uppfattas platsens identiteter olika. Tid består av cykler som alla är kopplade till varandra, såsom minuter, dygn, veckor, månader och år. I exemplet tidigare med Lilla Torg och Gustavs Adolfs torg i Malmö beskrivs platsers identiteter genom användning, men också genom tid. I det fallet är användningen kopplad till tiden som bestämmer platsernas identiteter mellan dagar och månader. Vad som kanske kan ställas i motsats till den historiska delen av tid skulle kunna vara framtid. Jesper (personlig intervju, 26 mars 2018) beskriver projekt som levande processer där alla projekt har ett liv även efter det är färdigställt.

Historia

Den historiska delen av tid är något som under flera av intervjuerna togs upp som stark påverkande faktor för platsers identiteter. Stefan (personlig intervju, 11 april 2018) tar bland annat upp valet av det röda teglet på det höga bost- adshuset som ligger intill Malmö Live. Det röda teglet på huset valdes för att plocka upp samma röda tegel som finns att hitta hos byggnader runt omkring, såsom posthuset och sjömanskyrkan. Han beskriver det som ett val för att ge kontinuitet i stadsrummet genom att koppla an till det befintliga. Alltså att material i det här fallet tar inspiration från den historiska platsen. Material som signalerar olika historiska identiteter tas även upp av Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) när vi diskuterar markbeläggningar. Smågatsten som man ofta hittar i gamla stadskärnor menar hon blir en del av den platsens identiteter på samma sätt som den är en del av historien. Vad gäller gatstenen är det en särskilt historisk koppling eftersom det sällan används för att lägga nya gator. Det är kostsamt, kräver underhåll och är bullerskapande, där finns det andra alternativ, modernare alternativ, som både är billigare och smartare. En annan historisk symbol som Stefan tar upp är från hans hemstad Karlstad. Där finns det ett torg med en stor staty som länge har varit omdiskuterad. Statyn symboliserar den unionsupplösningen som gjordes mellan Sverige-Norge i en byggnad intill. Även om statyn har kritiserats för sitt utseende så anser man ändå att den hör hemma på platsen. Dessa typer av historiska symboler är en del av gestaltningen och identiteten, det fysiska som redan finns på platsen. Det kan man arbeta vidare med för att lyfta det specifika som funnits på platsen tidigare eller berätta en historia. Det är också en del av vad Deike gör när hon arbetar med olika ljusanläggningar som hon kallar identitetsskapande ljus. Det blir som en strålkastare som hjälper oss att fokusera på detaljer som vi kanske annars inte hade lagt märke till (telefonintervju, 12 april 2018). Vissa unika eller historiska delar av en plats kanske en person inte lägger märke till, speciellt när det är mörk. Men ljus kan göra dessa synliga och få folk att lägga märke till dem, och på så sätt förstärka identiteten. Även Mats (personlig intervju, 17 mars 2018) beskriver historia som viktig för identiteten. Han förklarade hur det ur ett kulturhistorisk perspektiv är viktigt att kolla på vad som går att avläsa i platsen, som berättar hur platsen har utvecklats och vad som har hänt tidigare. Att berätta vad är det som har format platsen och har den vuxit fram, det menar han ger väldigt mycket av identiteten.