Platsers identiteter - en studie om det platsspecifika i en generaliserad omvärld

PLATSERS IDENTITETER

- EN STUDIE OM DET PLATSSPECIFIKA I EN

GENERALI-SERAD OMVÄRLD

PLACES’ IDENTITIES

- A THESIS ABOUT THE PLACE PARTICULAR IN A

GE-NERALIZED SURROUNDING

OSKAR MIKAELSSON

FILIPPA ARNÅS

Handledare, Sabina Jallow

Kultur och Samhälle, Urbana studier

Vårtermin 2018

PLATSERS

IDENTITETER

FILIPPA ARNÅS

Platsers identiteter

- en studie om det platsspecifika i en generaliserad omvärld

Places’ identities

- a thesis about the place particular in a generalized

surrounding

Filippa Arnås

Oskar Mikaelsson

Byggd Miljö Kandidatnivå

Kultur och Samhälle, Urbana Studier Handledare: Sabina Jallow

VT 2018 20 hp

TACK

För bara fyra månader sedan var platsers identiteter ett intresse vi ville utforska. Att det skulle göra så stort avtryck hos oss hade vi däremot inte kunnat förutspå. Samtidigt som studien utvecklades gjorde även vi det. Vi har fått värdefulla lärdomar att ta med ut i arbetslivet men utan vissa personers hjälp och guidning skulle den här studien inte vara möjlig.

Vi vill börja med att tacka alla personer som har tagit tid från deras vardag för att låta oss intervjuer dem. Utan deras kunskap och insikter kring ämnet skulle studien inte varit genomförbar. Intervjuerna har drivit arbetet framåt, öppnat nya dörrar och gett oss tillgång till kunskap som vi annars inte hade kommit åt. Vi vill också tacka Karin Westerberg och Jesper Magnusson för den handledning och inspiration vi har fått både inför och under arbetet, samt Marwa Dabaieh för hennes föreläsningar och introduktion till forskning och vetenskapligt skrivande. Till sists vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Sabina Jallow, ditt engagemang och vägledning har hjälpt oss genom arbetets motgångar och ständigt drivit oss vidare. Du har gjort mer än vad som krävs av handledare och erbjudit oss din tid när det till synes inte funnits någon kvar.

Filippa Arnås Oskar Mikaelsson Maj 22, 2018

ABSTRACT

There is something that makes every place unique. Small specific features that differentiate places from each other and create a certain type of feeling. Within the city it’s part of everyday life, it gives a special meaning to places and affects how people perceive their surroundings. This is what we call platsers identiteter or places’ identities. In our research we focus on places identities and

its effects on people in public urban environments. We examine the conflict between the particular and generalized which is becoming increasingly evident as globalization makes culture, technologies and trends from around the world more accessible which has led to homogenization in the design of built environment. The terms place and space in relation to place attachment, place identity and sense of place have been central to the study in creating the

theoretical framework for the definition of places identities. We have interviewed professionals from various professions within the field of built environment, which has enriched the study with experience-based knowledge. A discussion was formed about the issue of places identities that become too strong or too weak in relation to globalization and homogenization, as well as how this affects city residents and the interaction between people and place.

SAMMANFATTNING

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla. I staden är det är en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser och påverkar hur människor upplever sin omgivning. Detta något är vad vi kallar platsers identiteter. I vår studie fokuserar vi på platsers identiteter och hur det påverka

människor i offentliga stadsmiljöer. Vi undersöker dragkampen mellan specifikhet och generalitet som blir alltmer påtaglig då globalisering har gjort kultur, tekniker och trender från hela världen mer tillgängliga vilket lett till en homogenisering i gestaltningen av byggd miljö. Begreppen place och space i

relation till place attachment, place identity och sense of place har varit centrala för

studien och skapat det teoretiska ramverket för definitionen av platsers identiteter. Vi har intervjuat personer som jobbar inom gestaltning av byggd miljö vilket har berikat studien med professionskunskaper och olika yrkesv-erksammas erfarenhetsbaserade kunskap. En diskussion formades kring platsers identiteter som blir för starka eller för svaga i relation till globalisering och homogenisering, samt hur detta påverkar stadens invånare och samspelet mellan människor och platser.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION

1.1 Syfte

1.2 Uppsatsens disposition 1.3 Teori och begrepp

1.3.1 Place vs space 1.3.2 Place attachment 1.3.3 Place identity 1.3.4 Sense of place 1.3.5 Sammanfattning 2. METOD 2.1 Begreppsutredning 2.2 Referensprojekt 2.3 Intervju

2.3.1 Val av tema och metod 2.3.2 Val av informanter 2.3.3 Intervjuguide 2.3.4 Genomförande av intervjuer 2.3.5 Bearbetning av intervjumaterial 2.3.6 Etiska övervägningar 2.3.7 Begränsningar av metod 2.4 Intervjupersoner

2.5 Avslutande reflektion av metoder

3. STUDIEN

3.1 När identiteter skapas - ur ett yrkesrollperspektiv 3.1.1 Användning 3.1.2 Tid 3.1.3 Tillgänglighet 3.1.4 Stadsidentitet 3.2 När identiteter möts 3.3 När identiteter förändras 3.4 När identiteter moderniseras 3.5 När identiteter globaliseras 4. DISKUSSION

4.1 Identiteter som blir för starka 4.2 Igenkänning av platsers identiteter 4.3 Samtalet kring platsers identiteter 4.4 Sammanfattning av diskussion 5. SLUTSATS Källförteckning/Referenser 1 2 3 3 4 5 7 8 10 12 12 13 14 14 14 14 15 16 16 17 17 21 22 22 22 25 27 27 29 33 37 41 44 44 47 49 50 51

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla, något som gör att individer kan känna sig hemma på vissa platser eller främmande på andra. Platser kan ha en viss typ av karaktär, användning eller historia som kopplar samman människor med den omkringliggande miljön både fysiskt och känslomässigt (Scannell & Gifford, 2009). Personer kan känna igen sig och skapa personliga och känslomässiga anknytningar till en plats som kan leda till att personer identifierar sig med sin omgivning (Tuan, 1990). Aspekter som skapar den uppfattningen, känslan, egenheten, specifika och unika är grunden för det vi kallar platsers identiteter. Begreppet som vi väljer att använda det skiljer sig från tidigare litteratur där begreppet stått i singular. Vi väljer att skriva det i plural för att lyfta hur platser kan ha flera olika identiteter som definieras av individuella upplevelser och genom olika aspekter. I en stad är platsers identiteter en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser som påverkar hur människor upplever sin omgivning. Platsers identiteter är en diskussion för alla, det krävs att man pratar om platsers identiteter för att förstå platsers identiteter. Hur personer identifierar sig med städer kan vara ett sätt att se på platsers identiteter (Hauge & Jenkins, 2005). Det kan bero på att individer känner en personlig koppling till specifika städer och den yttre bild som den staden representerar. Mer än så handlar det om hur historien har skapat staden och den yttre bilden som nu går att känna en samhörighet till eller identifiera sig med. Lokala kulturer, dialekter, byggtraditioner och invånarnas värderingar är bara några aspekter som skiljer städer åt. Det har skapat en värld där globaliseringen riskerar sudda ut det unika och specifika som skiljer både städer och platser från varandra. Platser som vuxit fram över tid och efter de dåvarande behoven, resurser och teknik, påverkas av trycket från en global utveckling där praktiska, snabba och ekonomiska lösningar influerar utvecklingen av städer och skapar en mer homogen arkitektur (Relph, 1997; Tuan, 1990). Likadana typhus byggs på helt olika platser och utmanar den platsspecifika traditionen. Lokala kulturer, traditioner och dialekter är beblandade genom en ökad rörlighet av människor och utvecklingen av den moderna staden (Johannisson, 2003). Det skapar en utveckling där människors personliga koppling och inställning till sin omgivning kan förändras.

Genom en litteraturstudie där platsers identiteter undersöktes ur olika profes-sioners perspektiv skapades ett teoretiskt ramverk. Detta undersöktes sedan i olika teman tillsammans med intervjuer som genomfördes med olika personer som jobbar med gestaltningen av byggd miljö. Intervjuerna genomfördes för att ge en bild av hur olika professioner ser på och/eller arbetar med platsers identiteter idag. Genom intervjuerna har vi också kommit åt professionskun-skap och yrkesverksammas erfarenhetsbaserade kunprofessionskun-skap då de beskrivit sina aspekter och ställningstaganden. Något som ytterligare berikat de teoretiska studierna. Mängden intervjuer fick dock anpassas efter projektets tidsram och bör inte ses som representativ för en hel profession. Flera referensprojekt har även använts för att exemplifiera teorin och göra det mer greppbart.

1.1 SYFTE

Syftet har varit att lyfta både ämnet och diskussionen om utemiljöer och offentliga platsers identiteter i stadsmiljö för att göra det mer tillgängligt för en bredare grupp människor. Genom att undersöka hur olika aktörer ser på platsers identiteter idag och lyfta begreppet hoppas vi bidra till diskussionen om hur städer byggs och utvecklas samt vad det har för psykologisk effekt på invånarna. Det finns idag inte någon tydligt metod för att arbeta med platsers identiteter, vilket kan bero på en oändlig variation av professioner som arbetar med den byggda miljön. Arbetet startade i en långt pågående diskussion kring varför det är viktigt för vissa individer att kunna identifiera sig med specifika platser eller städer. Vi såg ett problem med den nuvarande gestaltningen av den byggda miljön där globaliseringen har lett till nybyggnationer som har en tendens att se likadana ut. Platsers identiteter ser istället på det platsspecifika och ledde till frågeställningarna; hur påverkas människor av platsers identiteter; hur fungerar platsers identiteter i den moderna staden; samt hur påverkas platsers identiteter av globalisering.

1.2 UPPSATSENS DISPOSITION

Arbetet kommer inledas med en begreppsutredning av fem begrepp som diskuterar kopplingen mellan plats och identitet. Genom att aktivt tolka begrepp byggs ramverket för definitionen av platsers identiteter som det kommer användas under den här undersökningen. Därefter kommer de metoder som använts beskrivas. Här kommer även personerna vi intervjuat introduceras genom namn, yrkestitel och bakgrund. I studien undersöks platsers identiteter genom fem olika teman som bygger på resultaten och tolkningar av begreppsutredningen och intervjuerna. Här nämns också ett antal referens-projekt i relation till tema och frågeställning. Avslutningsvis diskuteras skillnaden på balanserade och obalanserade identiteter samt igenkänningsfaktor. Vad som kan hända när platsers identiteter blir för starka eller för svaga och hur kan dessa fenomen påverkar invånare, individer och andra identiteter.

1.3 TEORI OCH BEGREPP

Tidigare forskning om specifikt platsers identiteter är begränsat samtidigt som relaterbar forskning inom området med lite annorlunda begreppsingångar är relativt välstuderat från ett flertal olika perspektiv och professioner (Dovey, 2016; Relph, 1997). Tolkningen av platsers identiteter som det används i texten bygger på en begreppsutredning av befintlig forskning och närliggande begrepp. Några viktiga personer som mycket av forskningen bygger på är geografen Ji-Fu Tuan och hans bok Topophilia (1990), Edward Relph, också geograf, med

boken Place and placelessness (2008) samt Cliff Hague, professor i planering och

rumslig utveckling och Paul Jenkins, docent inom byggd miljö, med boken

Place identity, participation and planning (2005). Flera av övriga artiklar som ingått i

studien, vissa skrivna av redan nämnda personer, baserar eller jämför ny forskning med dessa personerna och deras verk. Ytterligare några som bör nämnas är Scannell och Gifford, båda professorer i social- och miljöpsykologi. Deras artikel Defining place attachment: A tripartite organizing framework (2009), bygger

delvis på tokningar av dessa personer men där man har summerat forskningen för att gör det mer tillgängligt vilket har influerat vår tolkning av vissa begrepp. För det teoretiska ramverket i undersökningen av platsers identiteter har vi valt att fokusera på fem begrepp som lägger grunden för vår tolkning av begreppet. Först kommer vi gå igenom place vs space för att skapa en tydligare bild av vad som

Efter det kommer vi in på hur och varför olika platser är viktiga för individer genom att undersöka begreppet place attachment och den emotionella och

psykologiska koppling individer kan ha till specifika platser. Det tredje begreppet

place identity fokuserar på upplevelse och betydelse för användare och invånare,

samt hur individer identifierar sig med sin omgivning och låter den ge mening till ‘jaget’. Slutligen kommer vi kommer titta på begreppet sense of place, som

handlar om människans uppfattning av platser. Det fördjupar förståelsen om hur individer uppfattar den omkringliggande miljön. Valet att inte översätta begreppen till svenska beror på att vissa engelska begrepp är mer laddade än själva ordets betydelse och den svenska översättningen redan har egna associationer. Vikten av begreppen ligger därför i tolkningen av dem och kopplingen till studien.

1.3.1 PLACE VS SPACE

För att diskutera platsers identiteter behövs först en definition av vad som menas med plats och hur vi kommer använda begreppet. Att använda ordet plats är vanligt i det vardagliga språket och dess mening känns kanske självklart och lättförståeligt. Men vid en djupare analys av begreppet så finns det en komplexitet. Det finns till exempel ingen bestämd skala på vad som menas med en plats. Det kan användas för att förklara allt mellan en del av ett rum, ett torg eller hela städer. Samtidigt är plats mer än bara ett utrymme, det är socialt och levande med flöden och rörelse. (Dovey, 2016; Relph, 2008). För att definiera plats har vi utgått från de engelska begreppen place och space. Vår

tolkning bygger mycket på Relph och Kim Dovey, professor i arkitektur och urban design och deras forskning. De menar att place inkluderar allt från arkitektur och utformning till användning, kultur och känslor, allt som sker på den specifika platsen. Space är mer begränsat till det fysiska utrymmet och inkluderar inte rörelse eller nyttjande. Till exempel är ett torg mer än bara det fysiska utrymmet som space indikerar. Torg är ofta förknippat med aktivitet, historia, kultur och rörelse, aspekter som gör det till ett place.

Att använda place är kanske mer omdiskuterat i forskning än vad det är i det vardagliga språket. Delvis för att begreppet inte är låst till en specifik attribut, men inte heller till någon specifik profession. Arkitekter, geografer, planerare, filosofer, historiker och antropologer är bara några få exempel på professioner som forskat om place. Ofta har det då definierats ur ett perspektiv som passar just det specifika forskningsområdet (Dovey, 2016; Relph, 2008). Ett sätt att definiera place som Relph (2008) skriver om, är att place handlar om

mer än den geografisk platsavgränsningen, det inkluderar allt som ockuperar den geografiska platsen och alla aspekter som ger mening till den. Det är socialt och intensivt som påverkas av människoflöden, natur, kultur och relationer. Place är ett fenomen som kan upplevas olika av individer och skapa emotionella band mellan plats och person (Dovey, 2016; Relph, 2008). Medan space däremot är mer begränsat och saknar samma inkluderande mening. En tolkning av Ina ter Avest och Cok Bakker (2017), båda professorer inom tillämpad vetenskap, är att alla aspekter som finns i ett space, gör det till ett place. Men också att ett space inte blir ett place innan någon har gett det en mening. Dovey exemplifierar det med en enkel fråga:

To ask, ‘what kind of place is Tokyo or Marrakech?’ [...] this question has a sense that ‘what kind of space is Tokyo?’ does not. When we say ‘this is a great place’ we mean something more social and less formal than

‘this is a great space’, which suggests shape and form.

(Dovey, 2016. s106)

Plats som det kommer användas och diskuteras i den här undersökningen inkluderar allt från geografisk platsavgränsning och fysiska form till aktiviteter och socialt liv. Allt som ger det mening. Begreppet kommer dock i den här undersökningen begränsas till offentliga platser, utomhus i stadsmiljö. Det specificerar heller ingen fast skala utan kommer att användas i varierande storlek som till exempel gator, torg, kvarter och städer.

1.3.2 PLACE ATTACHMENT

Nästa begrepp bygger vidare på vad en plats är genom att undersöka varför och hur platser kan ha en speciell betydelse för olika människor. Place attachment kan kort beskrivas som den känslomässiga kopplingen som uppstår

mellan människa och plats. Det vill säga hur och varför individer kan ha känslor för en specifik plats. Personer kan till exempel få en känsla av glädje vid tanken på staden de växte upp i, eller kanske sorg om vissa platser plötsligt har försvunnit (Avest & Bakker, 2017). Det är ett ämne som har undersökts relativt mycket och ur olika synvinklar under senare år, vilket har lett till en stor variation av definitioner (Scannell & Gifford, 2009; Tuan, 1990). Scannell och Giffords (2009. s2) modell; Person, Process och Place (PPP), är kanske den

den första dimensionen handlar om individen, vem som är känslomässigt anknuten till platsen och varför. Den andra dimensionen handlar om psykolo-giska effekter av place attachment och hur kopplingen visar sig, medan den tredje tar upp själva platsen och vad det är på platsen som personen är känslomässigt anknuten till.

Person, individuell och gruppbaserad place attachment

Vanligtvis definieras place attachment som personlig och stark, styrd av individers egna erfarenheter och beteende. Där till exempel personliga minnen eller betydelsefulla händelser skapar en stark koppling till en plats, som ens barndomshem. Dessa kan vara både positiva och negativa (Avest & Bakker, 2017; Scannell & Gifford, 2009). Men place attachment är också vanligt på en gruppnivå, så kallad grupp baserad place attachment, som ofta överlappar med den individuella. Scannell och Gifford (2009) förklarar gruppbaserad place attachment som ofta bygger på en symbolisk eller historisk koppling till plats som delas med flera. Där kultur till exempel skapar gemensam place attachment genom delad historia och traditioner, platser där dessa bevaras, eller religion genom tro till platser som Jerusalem, kyrkor och andra religiösa viktiga platser. Samtidigt som både personer eller grupper i samma miljö kan ha olika koppling till den (Beidler & Morrison 2016).

Process, det psykologiska perspektivet

Process tar upp den psykologiska processen mellan människa och plats och hur det kan visa sig. Det är ett perspektiv som har undersökt katastrof-psykologin och effekten av place attachment hos människor som av en eller annan anledning tvingats lämna eller fly sina hem. Det uppstår en emotionell sorgeprocess med längtan eller saknad av en plats (Scannell & Gifford, 2009). Den psykologiska processen som personer går igenom vid förlusten av en viktig plats kan liknas med den att förlora en närstående. Denna emotionella koppling diskuteras även av Tuan (1990) där han tar det till nivån; love of place, eller kärlek till plats. Det förklaras som liknande känslor människor kan

Place, den fysiska platsen

Även den fysiska miljö har en inverkan på place attachment (Tuan, 1990), om än inte lika stark som individuella erfarenheter eller sociala aspekter. Den byggda miljön och arkitekturen kan hålla specifika kvaliteter och minnen vid liv, samt att place attachment kan vara till hjälp vid planering av offentliga rum för att öka nyttjandet av platser (Avest & Bakker 2017). Något som utvecklas i Scannell och Giffords (2009) tolkning där personer kan koppla sin egen identitet till den byggda miljön eller omgivningen denne befinner sig, där den byggda miljön eller staden blir representativ för självbilden av vem hen är. 1.3.3 PLACE IDENTITY

Det fjärde begreppet, place identity, förklarar den personliga kopplingen mellan

människa och plats. Kopplingen till den fysiska miljön görs utifrån individens identitet. Vad som utgör en individs identitet kan vara tro, känslor och värde-ringar (Kwai Choi Lee, Sheau Fen Yap, & Levy, 2016). Hague och Jenkins (2005) har liknande definition av begreppet men använder sig av Norberg-Schulz som utgångspunkt kring begreppet genius loci eller på svenska platsens själ. Det innebär

att en plats definieras både fysiskt och psykologiskt. En plats som definieras psykologiskt upplevs olika beroende på individens identitet som utgörs av minnen, känslor, ålder, kön eller nationalitet. Denna identitet formas individuellt genom till exempel minnen och känslor, men även som en del av en grupp eller gemenskap. Ålder, kön och nationalitet är alla aspekter som kan delas mellan flera människor. En nationalitet kan delas bland ett helt land, kön kan delas med halva befolkningen och ålder kan delas mellan vänner eller mindre grupper i samhället. En individuell identitet, som såväl en identitet som delas med en del av samhället, är det som kan få människor att känna tillhörighet till olika platser (Bernardo & Palma-Oliveira, 2016).

We define, place identity, as a component of personal and social identity, a ‘process by which, through interactions with places, people describe themselves in terms of belonging to a specific place. (Hernandez, Hidalgo,

Salazar-La-place & Hess, 2007 in Bernardo & Palma-Oliveira, 2016. s239)

En identitet kan även formas direkt genom aktiva val eller indirekt av utom-stående faktorer vi inte kan påverka, som till exempel traumatiska händelser som togs upp i kapitlet Place attachment.

Eftersom identiteter till viss del kan delas mellan flera människor, menar Hauge och Jenkins (2005) att place identity baseras både på likhet och olikheter. Det

innebär att man kan se identitet som skillnaden på oss och dem, vilket kan

argumenteras skulle betyda att identitet till viss del handlar om solidaritet. För att göra skillnad på oss och dem krävs en definition på oss. Ett oss, utifrån ett solidarisk perspektiv, innebär en sammanhållning mellan människor inom en grupp som delar klass och nationalitet och vill värna om dem inom gruppen. Ett oss blir därmed en grupp människor som baseras på likhet inom gruppen. När en grupp baserad på likheter skapas, kan man också urskilja den gruppen från andra. Ett exempel på en sådan gruppering kan bland annat vara mellan klasser i samhället som till exempel underklass, medelklass och överklass.

In this sense, place identity can also be understood as a particular case of social identity, consisting of aspects of self-identity based on belonging to

geographically defined groups, and with which subjects are identified. (Bernardo & Palma-Oliveira, 2016. s240)

Hittills har place identity beskrivits av forskare som dynamiskt och föränderligt. Hague och Jenkins (2005) argumenterar däremot begreppet som motsägelsefullt eftersom definitionen av identitet, vilket härstammar från det latinska ordet idem

som betyder samma, är statiskt. För att ifrågasätta identitet som statiskt lyfter de

fram två olika attityder att se identitet på. Den första är att se identitet genom ethos där identitet kan verka uteslutande och förtryckande. Den andra är genom demos där identitet kan vara mångfaldig och delas mellan flera. Genom demos kan platser beskrivas som dynamiska och relativa eftersom de bildas i relation till andra människor, platser och identiteter på den platsen.

Place identity tas upp på regional och lokal nivå. Enligt Haartsen, Groote och Huigen (Hague & Jenkins, 2005) är place identity på regional nivå uppbyggt av människorna som befinner sig på en plats och deras olika bakgrunder. Place identity baseras på det som redan finns på platsen och inte på det som kan finnas där. Vidare beskriver de regionala identiteter som dynamiska eftersom de kan förändras i mål, funktion och brukare. Liknande tolkning av regionala identiteter gör även andra forskare så som Kwai Choi Lee, Sheau Fen Yap, och Levy (2016) i deras artikel om place identity och dess applicering i marknadsföringen. Där tar de upp identity construction som bildar grannskap när det finns en tydlig

sam-hörighet och karaktär. Amundsen (Hague & Jenkins, 2005) menar att man kan urskilja och definiera place identity genom att hitta rumsliga karaktärsdrag, såsom arkitektur eller infrastruktur, som förenar platsen. Föreningen av platsen skapar en samhörighet, ett oss, som kan skiljas från andra platser, ett dem. Liknande karaktärsdrag kan även skilja de boende på platsen från andra boende i omkringliggande områden. Därmed kan klass, som såväl kultur och historia förena oss samtidigt som det skiljer oss från andra grupper som det inte delas med.

1.3.4 SENSE OF PLACE

Det sista begreppet vi kommer ta upp omfattar delar av place identity och place attachment som knyter samman begreppen. Liksom de ovan nämnda begreppen skiljer sig definitionen av sense of place inom forskning och bland olika yrkesgrupper.

Relph (1997) ser sense of place som ett verktyg som kopplar oss samman med vår omgivning. Sense of place innebär upplevelsen av en plats. När vi har en tydlig och väl utvecklad upplevelse av en plats kan vi se de lokala egenheterna, det platsspecifika. Han beskriver det som en vetenskap eller en sanning kring hur vi upplever platser och vår omgivning. Genom en tolkning av Nicholas Entrikin om begreppet the betweenness of place drar Relph slutsatsen att sense of place befinner

sig mellan en objektiv bedömning baserad på delade egenskaper hos platsen, och en subjektiv där vi istället upplever vad som förväntas upplevas på platsen. Vidare diskuterar Relph (Beidler & Morrison, 2016) om en authentic sense of place. Det kan

kopplas väl samman med place identity som innebär att människor känner tillhörighet till en plats genom individuella känslor, erfarenheter och bakgrund som såväl genom en gemenskap. Precis som med place identity kan även sense of place kopplas till genius loci, där Tuan argumenterar att platser har själ. Däremot kan inte platser ha ett sinne, utan det är bara vi människor som kan det och det är genom våra sinnen som vi kan uppleva platser (Beidler & Morrison, 2016). Beidler och Morrison (2016) lyfter fram en modell som sammanfattar fyra dimensioner av tidigare forskning och teorier kring begreppet sense of place; det psykologiska av ‘jaget’, fysiska omgivningen, sociala interaktioner och tid. Den första dimensionen beskriver jaget som grunden för individualitet såväl som gemenskap. Jaget har medfödda egenskaper som påverkar upplevelsen av en plats. Jaget har även ett behov av att identifiera kollektiva teman som kan kopplas till en gemenskap. Andra dimensionen berör den fysiska miljön som delas upp i en konstruerad byggd miljö respektive naturlig miljö såsom geologi och klimat. I den här dimensionen anses den fysiska miljön vara den primära grunden för utvecklingen av sense of place medan sociala strukturer påverkar sekundärt. Den tredje dimensionen kopplar samman med place attachment och menar att de sociala upplevelserna ligger till grund för hur individer tolkar en plats. Beidler och Morrison menar där att det finns en relation mellan person och plats. Däremot finns det flera andra forskare som argumenterar att relationen mellan två personer är betydligt starkare än mellan en person och en plats. Fjärde och sista dimensionen som är tid, tar upp tidens roll för hur en plats upplevs av den som befinner sig på den. Relph (1997) lyfter fram att en person endast kan dra slutsatser om en

plats miljö, ekonomi eller politik när personen ser platsen för första gången. Tuan (Beidler & Morrison, 2016) argumenterar istället för att ju längre tid vi spenderar på en plats desto mer ökar vår förståelse för omgivningen, att vår upplevelse av en plats inte kan förändras under korta perioder eller vid ett enskilt besök på platsen.på den. Relph (1997) lyfter fram att en person endast kan dra slutsatser om en plats miljö, ekonomi eller politik när personen ser platsen för första gången. Tuan (Beidler & Morrison, 2016) argumenterar istället för att ju längre tid vi spenderar på en plats desto mer ökar vår förståelse för omgivningen, att vår upplevelse av en plats inte kan förändras under korta perioder eller vid ett enskilt besök på platsen.omgivningen. Vidare diskuterar Relph (Beidler & Morrison, 2016) om en authentic sense of place som innebär att människor naturligt känner

tillhörighet till en plats genom individuella känslor, erfarenheter och bakgrund som såväl genom en gemenskap. Det här innebär däremot, menar Beidler och Morrison (2016) att vår upplevelse av en plats inte kan förändras under korta perioder eller vid ett enskilt besök på platsen

1.3.5 SAMMANFATTNING

Place attachment, place identity och sense of place är alla bevis på hur forskningen kring platser i relation till människor skiljer sig inom och utom olika yrkesgrupper. Begreppen delar uppfattningen om att platser kan uppfattas och tolkas på olika sätt och ge mening genom flera aspekter. Det som skiljer begreppen åt däremot är på vilket sätt och genom vilka aspekter vi tolkar platser. Forskningen är heller inte enig om vilka aspekter som väger tyngst in i tolkningen av platser, om det är som place attachment och sense of place den psykologiska kopplingen mellan individ och plats eller om det är som place identity den individuella och kollektiva strukturen i uppfattningen av platser. Begreppen tar tillsammans upp det som vi istället vill samla till ett eget begrepp; platsers identiteter. Platsers identiteter som vi kommer att använda det, utgörs av samtliga begrepp men även den definition som platsers identiteter fått genom de intervjuer vi genomfört i studien.

Platsers identiteter växte fram som ett tema under arbetets gång. Temat utvecklades från teorin om place marketing som vi då ansåg hade ett för stort

fokus på marknadsföring och en för liten representation av vår utbildning som inriktar sig mer på det specifika och kommunikativa i byggd miljö. Platsers identiteter tog istället upp aspekter av den byggda miljön som vi tidigare studerat och berör mer än bara den fysiska gestaltningen.

Precis som temat platsers identiteter växte även val av metod fram under arbetets gång. Det kan liknas vid den hermeneutiska spiralen där vi har sökt oss fram till svar som utvecklat vår studie under arbetets gång. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att aktivt bygga det teoretiska ramverk som undersökningen utgår ifrån. Vi gjorde en begreppsutredning på olika begrepp som tidigare forskning har använt för att sedan bygga ihop dessa till ramverket för vår tolkning av platsers identiteter. Den kunskap som begreppsutredningen gav oss kring platsers identiteter ledde oss vidare till nästa steg som blev valet av intervju som metod. Intervjuerna gav oss tillgång till erfarenhetsbaserade professionskunskaper, men antalet intervjuer fick anpassas efter den tidsgräns som fanns. Därmed skedde en avgränsning indirekt i valet av aktörer att intervjua. Genom både litteraturstudien och intervjuerna dök även relevanta referensprojekt upp, dessa representerade olika teman som diskuterats fram i undersökningen. Nedan följer en fördjupad beskrivning av de tre olika metoderna.

2.1 BEGREPPSUTREDNING

För att skriva om platser identiteter krävdes det först och främst en utredning kring vad som menas med en plats och vad som menas med identitet. Ju klarare begreppen blev desto klarare blev målet med studien. Diskussionen och utredningen kring begreppen ledde oss även vidare till nästa metod som blev referensprojekt. Begreppsutredningen fick oss även att inse saknaden av en samling av begreppen som var lättförståelig, vilket ledde oss till syftet med studien; att lyfta både ämnet och diskussionen om utemiljöer och offentliga

platsers identiteter i stadsmiljö för att göra det mer tillgängligt för en bredare grupp människor. För att lyfta ämnet och diskussionen om platsers identiteter ville vi undersöka hur olika aktörer idag ser på platsers identiteter där vi valde att använda en semistrukturerad intervju som metod. Därmed var en begreppsutredning även nödvändig för att undvika missförstånd när vi sedan tog med teorin ut i intervjuerna till de olika yrkesrollerna. Den fördjupade förståelsen för begreppen tillsammans med intervjuerna och referensprojekten hjälpte oss vidare till vår reflektion.

2.2 REFERENSPROJEKT

Med hjälp av referensprojekten kunde vi lyfta och undersöka aspekter som kan besvara våra frågeställningar. Referensprojekt var till en början ett hjälpmedel för att skapa oss en gemensam förståelse av begreppen där vi kunde relatera begreppen till referensprojekten. Referensprojekten blev också ett hjälpmedel för informanten när vi frågade om platsers identiteter eftersom de upplevde det som lättare att prata om platsers identiteter i relation till tidigare eller pågående projekt. Därför har en del av referensprojekten delvis diskuterats innan och delvis diskuterats under intervjuerna. Konsthallen i Malmö togs upp under en av intervjuerna men har också tidigare varit uppe som diskussion under arbetet på grund av de väldigt olika användningarna som sker på platsen och hur dessa samspelar. Från arbetets start fanns Karlatornet i Göteborg och Industrilandskapet i Norrköping med som referensprojekt. Karlatornet är en skyskrapa som planeras i Göteborg med stora influenser från utlandet och länkar till frågan om globalisering, medan industrilandskapet i Norrköping används för att undersöka hur användningen av befintliga platser förändrar identiteten. Slutligen valdes Townhouse i Landskrona som ett sista referensprojekt. Under ett studiebesök från vårt första år på utbildningen besökte vi denna byggnad som ligger på en gata med mestadels äldre bebyg-gelse. Townhouse visar kontraster och samspel med det befintliga som kop-plar till fenomenet om identiteters utveckling i den moderna staden. Huset som vid första anblick inte urskiljer sig, går till att vara en stor estetisk kontrast för att slutligen gå tillbaka som en självklar del av gatan som ett karaktäristiskt gathus. Utöver dessa fyra huvudsakliga referensprojekt togs det upp några fler i samband med intervjuerna som kommer att diskuteras men inte lika ingående.

2.3 INTERVJU

2.3.1 VAL AV TEMA OCH METOD

Valet av intervju som metod utvecklades under begreppsutredningen där sy-ftet med studien blev allt klarare. Intervjuer kunde hjälpa oss förstå hur aktörer idag ser på platsers identiteter. Vi hade en tanke om att intervjua ca tre personer men efter de första två genomförda intervjuerna insåg vi att vi ville utföra fler intervjuer för att djupare undersöka hur olika aktörer med erfarenhetsbaserade professionskunskaper såg på identitet. Därmed blev intervju som metod ett verktyg för oss att kunna ställa personliga frågor utvecklade för varje individ. Att sedan kunna bygga på och jämföra resultaten från intervjuerna med begreppsutredningen gav oss en bred och uppdaterad syn på hur platsers identiteter används och tolkas idag.

2.3.2 VAL AV INFORMANTER

Det första urvalet av informanter blev det som låg till grund för kommande informanter som dök upp under arbetets gång. Efter att ha intervjuat en arkitekt med expertområde inom kulturminnesvård och en bebyggelseantik-varie med inriktning färgsättning blev vi alltmer intresserade av att söka oss till olika professioner med expertkunskaper inom gestaltningsprocesser av byggd miljö. Vi ville ta del av flera olika perspektiv för att få ett så representativt resultat som möjligt av platsers identiteter.

Våra urvalskriterier blev till slut:

- personer direkt eller indirekt involverade i gestaltningsprocesser av byggd miljö - personer som har olika bakgrund och yrkesroller

2.3.3 INTERVJUGUIDE

Vi arbetade med semistrukturerade intervjuer (Dalen, 2007) där vi hade byggt

upp vårt förberedande material för att rikta samtalet mot begreppet identitet. Vårt förberedande material bestod av en mindmap där vi delat in underlaget i olika teman i relation till professionerna så vi kunde formulera de frågor vi ville få besvarade.

Vi försökte formulera frågorna till de olika intervjuerna så att de öppnade upp för diskussion och fick informanten att formulera sig så fritt som möjligt. För att lyckas med detta utgick vi från en föreläsning med Jonas Lundsten (“Kontext, funktion och nivåer - olika perspektiv på kommunikation”, 2016). Vi genomförde en förundersökning hos varje informant för att kunna formulera frågorna med mål att få unika svar som inte kunde hittas någon annanstans. Det var också viktigt för oss att få informanten att känna sig så bekväm som möjligt under intervjun, för att skapa en naturlig konversation. I vår förundersökning ingick därför också att försöka hitta begrepp som varje informant uttryckte sig med och som därmed var bekanta för dem själva, för att vi sedan skulle kunna ställa frågorna genom de begreppen. Eftersom iden-titet som begrepp inte är etablerat hos alla, men oftast fenomenet, hittade vi en terminologi som de använde sig av och som kunde relateras till identitet. Termer som karaktär, känsla och sammanhang ingick vid formuleringen av frågorna. Slutligen formulerades ca fem-sex frågor med lika många underfrågor inför varje intervju. En del av frågorna var lika mellan informanterna medan de flesta frågorna var utformade specifikt för den berörda informanten. 2.3.4 GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER

För studien har det genomförts sex stycken kvalitativa intervjuer där intervjuerna har haft en betydelsefull och styrande roll i arbetet. Det var för oss viktigt att ha intervjuer där vi kunde träffa personen för att forma en personlig kontakt och skapa oss en tydlig bild av informanten. Det var också en fördel för att vi skulle kunna föra anteckningar som berörde kroppsspråk och mimik. I de fall där det fanns möjlighet att ses och vi båda kunde närvara hade vi som upplägg att en av oss ställde frågorna medan den andre gjorde fältanteckningar. Den som gjorde fältanteckningar kunde därmed också under intervju formulera nya frågor som dök upp under tiden. Hälften av intervjuerna närvarade vi båda medan den andra halvan när vi bara var en fick den personen själv så för fältanteckningar och följdfrågor. Fyra av intervjuerna genomfördes vid ett personligt möte, en över Skype och en över telefon. Vid intervjun som skedde över telefon valde vi att bara låta en av oss prata för att undvika missförstånd. Den som inte pratade kunde under intervjuns gång föra fältanteckningar och formulera frågor som denne i sin tur presenterade i slutet av intervjun. På så sätt fick informanter höra bådas röster och skapa en kontakt.

2.3.5 BEARBETNING AV INTERVJUMATERIAL

Vi valde att göra transkriberingen själva för att bekanta oss med vår data eftersom det skulle ligga grund för vår analys (Dalen, 2007). Från transkriberingen kunde vi ta ut citat som vi ville använda för att dels presenterna informantens karaktär eller lyfta en stark formulering. Transkriberingen blev också underlag för arbetets handledningen. Vid de intervjuer då bara en av oss kunde närvara valde vi att låta den som inte närvarade göra transkriberingen för att ta del av samtalet. Den som närvarade kunde istället senare komplettera transkriberingen med fältanteckningarna som gjordes.

Genom transkriberingen kunde vi snabbt och enkelt jämföra hur de olika personerna brukade särskilda ord, som i sig bidrog till en intressant analys.Vi kunde också se hur vissa undvek särskilda ord. Efter vi analyserat de olika intervjuerna försökte vi jämföra likheter och olikheter och sätta informanterna tillsammans med varandra. Dessa sammanställningar kunde vi sedan koppla samman med relevant teori och de olika teman vi plockat fram för att stärka vissa uttalanden och reflektioner.

2.3.6 ETISKA ÖVERVÄGNINGAR

De etiska övervägningarna gjordes i samråd med den mailkontakt vi haft med varje informant. Varje informant blev informerade om vad intervjun skulle handla om, hur lång den skulle vara och i vilket syfte den skulle användas. Att delta i intervjun var frivilligt och intervjun skulle genomföras på informantens villkor kring tid och plats. Samtliga informanter godkände inspelning av intervjun för underlag till transkribering. Alla blev också tillfrågade vilka kontaktuppgifter som fick användas för studien som de blivit informerade om kan komma att publiceras genom Malmö universitet.

Efter sammanställningen av varje intervju skickades även ett utkast till varje informant där de fick möjlighet att komma med invändningar på materialet. Utkastet bestod av hela arbetet från det skedet, där vi hade markerat de stycken som informanten varit delaktig i.

2.3.7 BEGRÄNSNINGAR AV METOD

Eftersom vi var begränsade av tid begränsades vi också i antal intervjuer. Det påverkade urvalet av informanterna vilket kan resultera i en så kallad

undercoverage bias som innebär att urvalet av informanter inte är representativt

för verkligheten (“Empirical Thinking BADP1001”, 2017) då det finns många andra involverade i gestaltningen av byggd miljö eller har en del i identitetss-kapandet av en plats, som graffitikonstnärer till exempel. Det gjordes generellt sett inget övervägande kring könsfördelningen hos informanterna.

2.4 INTERVJUPERSONER

Valet av personer att intervjua har utvecklats under arbetets gång men har alla haft de urvalskriterier som presenterades tidigare; personer direkt eller indirekt är involverade i gestaltningsprocesser av byggd miljö och personer som har olika bakgrund och yrkesroller. Resultatet blev att vi intervjuade tre arkitekter, med olika inriktningar som kommer presenteras utförligare i kommande stycke, en landskapsarkitekt, en bebyggelseantikvarie med inriktning färgsättning och en ljusdesigner. Dessa personer representerar både väletablerade och mindre etablerade yrkesroller. De två sistnämnda skulle man kunna se som den grupp som indirekt är involverade i processen och som innefattar ett mer konkret expertisområde. Det var viktigt för oss att lyfta fram flera involverade i gestaltningen av byggd miljö för att få ett så nyanserat resultat som möjligt där flera röster skulle få höras.

I detta kapitel kommer informanterna presenteras och vi kommer få ta del av deras reflektioner kring platsers identiteter. Vi har valt att använda oss av informanternaa förnamn samt yrkestitel för att göra intervjuerna mer personliga men utan att göra dem identifierbara. De kommer delvis att agera som representanter för sin yrkesroll samtidigt som vi vill lägga stor vikt på deras individuella synpunkter. Informanterna skiljer sig förutom profession och inriktning genom att ha en varierad bakgrund där vissa har erfarenhet från flera branscher, någon har jobbat i flera länder och några har lång arbetserfarenhet medans andra har kortare. Slutligen presenteras de i samband med de olika teman som avslutas i en reflektion av de olika intervjuerna och hur de kopplas till varandra.

JESPER ARKITEKT

Inne i en av Malmö universitets byggnader möter vi upp Jesper. Vi följer med honom upp till ett av konferensrummen där vi slår oss ner. Medan vi tar fram våra anteckningsblock berättar vi lite mer vad det är vi undersöker och varför vi valt att skriva om platsers identiteter.

Jesper är utbildad arkitekt och har även forskat inom arkitektur. För honom ligger fokus på just användandet när han arbetar med offentliga rum. Han har publicerat en bok som tar upp hur materiell design kan underlätta människors samexistens i det gemensamma stadsrummen. I boken undersöks det hur materialiteter kan bidra till ett mer inkluderade och mångsidigt offentligt liv.

MATS ARKITEKT

Tidigt på morgonen möter jag [Oskar] Mats på hans kontor. Inne på kontoret är skrivbord och väggar fulla av bilder och modeller. Trägolvet knarrar under fötterna när vi går genom lokalen till ett litet mötesrum längst in och slår oss ner i varsin stol.

Mats har under de senaste 25 åren drivit sin egna arkitektverksamhet som till stor del kretsar kring tematiken kulturmiljöfrågor. Mats och hans medarbetare gör diverse olika typer av jobb men ganska mycket är utpräglat antikvariearbete, kommunal planering där de jobbar med att ta fram kulturmiljöprogram. Då handlar det ofta om kulturmiljöanalyser, att identifiera var de viktiga kulturmiljöer finns för orten eller kommunen, se vad man har tryckt på tidigare, vart man ligger idag och vad som ska komma till. Mats berättar om ett uppdrag med ett gammalt industriområde som de jobbar med, där de undersöker lokalerna och diverse enklare förrådsbyggnader för att se vad som bör bevaras, men även förslag på nya användningsområden. Den typen av uppdrag är ganska vanliga, säger Mats.

STEFAN ARKITEKT

Det är bara ett stenkast från Malmö universitets som vi möter upp Stefan på det lilla men familjära kontoret. På väggarna hänger diverse ritningar och nedanför står det ett flertal modeller. Längst inne på kontoret, förbi det öppna kontorslandskapet finns det ett rum med ett bord där vi slår oss ner. Även här inne täcks väggarna av ritningar från projekt.

Stefan läste sin arkitektutbildning i Stockholm varav ett år i Köpenhamn. Han beskriver det som att vara en kommersiell arkitektutbildning där man får lära sig mycket av yrket. Efter sin examen jobbade han främst med restaurering och beskriver det som någonting som alltid följt med som intresse. Idag jobbar han i Malmö sedan 10 år tillbaka. På kontoret arbetar de främst med större bostadsprojekt.

LINN LANDSKAPSARKITEKT

Över Skype ringer jag [Filippa] upp Linn en sen eftermiddag, strax efter att hon kommit hem från sitt jobb. Hon går och hämtar ett par hörlurar som hon använder på jobbet för att undvika rundgång och underlätta inspelningen av samtalet. Under tiden tar jag en titt på första frågan. I Göteborg arbetar hon som landskapsarkitekt sedan cirka ett år tillbaka. Hon gjorde sin kandidat- och masterutbildning i landskapsarkitektur på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där hon examinerades för lite mer än ett år sedan. Hon berättar hur utbildningen har lett till ett större intresse för växter och bladformer, träd i sig. Som landskapsarkitekt där hon jobbar i dag har hon varit delaktig i olika stora projekt. Vid ett mindre projekt har hon ett större ansvarsområde där man behöver titta på allt, medan vid ett större projekt tar man in någon som specifikt gör trafiken eller höjdsättning till exempel.

JOANNA BEBYGGELSEANTIKVARIE MED INRIKTNING FÄRGSÄTTNING

I en källarlokal på gamla Whirlpoolområdet i Norrköping ligger Joannas studio. Mitt i studion står ett stort arbetsbord med diverse böcker, färgburkar och paletter. Här slår vi [Oskar & Joanna] oss ner tvärs emot varandra och inleder en diskussion om färg, identitet och byggd miljö.

Joanna börjar med att berätta lite om företaget som startades 2001 efter att hon bott i Chile och Panama några år och jobbat som bebyggelseantikvarie. Företaget startade hon för att det var svårt att få jobb och hon ville arbeta med någonting praktiskt. Innan hon utbildade sig till bebyggelseantikvarie så hade hon gått konstskola och för henne har färg alltid varit det mest intressanta, därför startade hon eget som konsult inom färgsättning. I början var det mycket färgsättning av parkeringshus. Hon berättar skämtsamt att hennes son är uppvuxen i parkeringshus, som från nio månaders ålder fick vara med och färgsätta parkeringshus

DEIKE LJUSDESIGNER

I ett bokat grupprum strax innan lunch satt vi redo inför vårt samtal med Deike. Tyvärr fanns det ingen möjlighet för oss att prata med Deike på Skype utan vi fick istället prata över telefon som vi lade mellan oss med högtalaren på. Deike kommer från Tyskland och bosatte sig i Sverige för cirka 14 år sedan efter en utbytestermin som hon beskriver “aldrig tog slut”. Idag arbetar Deike som ljusdesigner men har även en bakgrund från arkitektur. Det var efter hon läst sin kandidat i arkitektur som hon bestämde sig för att rikta in sig mot något mer specifikt, rätt “nisch” som hon beskriver det, och utbildade sig till ljusdesigner. Hon jobbar med både exteriör och interiör belysning, mycket för kommuner men även privata aktörer är vanliga.

2.5 AVSLUTANDE REFLEKTION AV METODER

Begreppsutredningen, referensprojekten och intervjuerna omfattar tillsammans bakgrunden för studien där det finns en tydlig hierarki. Begreppsutredningen utgör underlaget för bakgrunden som referensprojekten och intervjuerna förankras i. Det är istället de fem teman i kommande kapitel, tillsammans med begreppsutredningen som möjliggör analysen.

Den hermeneutiska spiralen som vi anammat till viss del för att söka fram svar och utvecklat studien under arbetets gång är det som ligger till grund för de resultat vi hittat. Begreppsutredningen är det som öppnade upp intresset för platsers identiteter och problemet kring den homogena arkitekturen i dagens samhälle. Från begreppsutredningen fick vi med oss förståelsen av platsers identiteter och dess komplexitet där varje profession skiljer sin uppfattning utom professionen men även inom professionen. Begreppen gick in i varandra utan att det fanns någon tydlig koppling mellan dem och det var näst intill omöjligt att hitta någon forskning som bundit samman alla begreppen. Referensprojekten fungerade som ett hjälpmedel för oss själva som såväl för de vi intervjuade. De blev ett sätt att knyta an teorin till en visualisering av begreppens innebörd. Genom dessa visuella referenser till begreppen kunde vi lättare ta oss an platsers identiteters komplexitet. Slutligen var det intervjuerna som tog steget från en undersökande del till vårt resultat. Det var intervjuerna, tillsammans med teorin och referensprojekten som tillsammans bildade de fem teman som kommer presenteras i kommande kapitel.

3. STUDIEN

3.1 NÄR IDENTITETER SKAPAS - ur ett yrkesrollperspektiv

För att beskriva platsers identiteter och förstå vad det är för något behöver vi utöver litteraturstudien även förstå hur de olika yrkesrollerna definierar identitet eller beskriver fenomen som kan kopplas till identitet. För att tydliggöra när identiteter skapas har vi lyft fram fyra olika kategorier som har dykt upp under intervjuerna; användning, tid, tillgänglighet och stadsperspektivet. Inom dessa kategorier diskuterar vi platsers identiteter genom tolkningar av informanterna.

3.1.1 ANVÄNDNING

Den första av kategorierna som diskuterades under flera av intervjuerna var användning. I vår intervju med Jesper (26 mars, 2018) beror platsers identiteter på vem som använder platsen, när och hur. Därmed kan en plats ha många olika identiteter. En plats som dessutom används på ett sätt som den inte var tänkt till kan också få en ny identitet. Därför är inte platsers identiteter för Jesper bestämda av det materiella utan av användandet. Ett exempel som visar platsers identiteter genom användning är Lilla Torg i Malmö som skiftar identitet över vintern och sommaren, där torget på vintern främst agerar som en passage medan på sommaren täcks av fullsatta uteserve-ringar. Torget skiftar visserligen identitet över tid men i det här fallet är tiden kopplad till användning då användningen förändras mellan årstiderna. Torget skiftar även tydligt identitet över dygnet eftersom många av restaurangerna inte öppnas förrän vid lunchtid. Mitt på dagen är torget därmed en plats som lockar många lunchgäster medan det framåt kvällen förändras till en krogmiljö. Det är inte bara över årstider eller över dygnet som platsers identiteter kan förändras utan även mellan dygn. I vår intervju med Stefan (11 april, 2018) kommer vi in på Gustav Adolfs torg i Malmö som är ett exempel på ett torg som kan förändra identitet mellan dygn genom användning. Förändringen mellan dygn händer till exempel när Malmöfestivalen tar plats eller den internationella matmarknaden som äger rum varje år. Torget som i vanliga fall agerar som en passage med några enstaka besökare som uppehåller sig där blir istället ett torg fyllt av liv och människor. Det kan ses som en intensifiering av användningen.

När vi frågar Deike (telefonintervju, 12 april 2018) hur hon analyserar en plats berättar hon om en metod hon tagit fram tillsammans med en tidigare kollega, Clara Fraenkel. Metoden innebär att man jobbar med tre olika begrepp kring ljus. Det är rumsskapande ljus, socialt ljus och identitetsskapande ljus.

Dessa begrepp ligger till grund för hur Deike analyserar platser. Hon tittar då på platsens rumsligheter och vilka aktiviteter som kommer ske på platsen parallellt med beställarens vision. Deike tar upp ett projekt i Solna som exempel för att beskriva hur en sådan analys kan gå till. Där hade kommunen visionen om ett ‘entrétorg’ som innebar att det skulle finnas ett flöde av människor som passerade platsen utan att stanna. Samtidigt ville de att torget skulle vara inbjudande och ha en tydlig identitet. Utöver entrétorget ville de också ha ett ‘aktivitetstorg’ som skulle vara ett shared space, där gång- och

biltrafik delar på platsen. Aktivitetstorget menar Deike hade väldigt dåliga förutsättningar för att lyckas eftersom flödet av människor var alldeles för litet för att kunna konkurrera med biltrafiken. Biltrafiken skulle därför ta över platsen istället och man skulle inte lyckas hålla nere hastigheten. Båda torgen är kopplade till två olika typer av användning som i sin tur skapar två olika identiteter.

Användning genom fysisk miljön

När vi diskuterar identitet genom användning med Jesper (personlig intervju, 26 mars 2018) tog vi upp begreppet affordance som innebär ett möte mellan

tillfälliga behov eller krav och den fysiska miljön, hur en fysisk miljö kan ge möjlighet för vissa typer av användning. Viktigt att komma ihåg är att affordance i sig inte är kopplat till någon identitet men det kan fortfarande hjälpa oss förstå hur platser kan användas, vilket kan kopplas till identitet. Gestaltningen av platser kan antingen öppna upp för ett brett användningsområde eller ett endimensionellt. En gestaltning som öppnar upp för ett brett användningsom-råde kan få en komplexitet då många saker kan pågå samtidigt. Det vill säga att många användare kan ta ett rum i besittning eller använda sig av det samtidigt och därigenom skapa flera identiteter. Det motsatta däremot, en gestaltning som kanske är begränsad till bara ett användningsområde blir väldigt endimensionell och vänder sig till en smalare grupp av användare. Därmed menar Jesper att platsen kan få en väldigt tydlig identitet kopplat till funktion. Både ett brett användningsområde och ett endimensionellt användningsområde påverkar alltså platsens identitet, där ett brett öppnar upp för flera men kanske vagare identiteter medan ett endimensionellt öppnar upp för färre men starka identiteter.

Användning genom rumsligheter

Både Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) och Deike (telefonintervju, 12 april 2018) tar även upp rumsligheter som en del av processen i att skapa olika typer av användning. När vi frågar Deike varför vi behöver ljus svarar hon:

Ljuset har förmåga att skapa små rum i stora rum.

(Deike, telefonintervju, 12 april 2018)

När Deike beskriver ljus som skapar små rum i stora rum pratar hon om ett av de tre begreppen hon arbetar med; rumsskapande ljus. För henne kan ljus skapa små rum i stora. Små rum blir sociala rum eftersom de blir mer intima och öppnar upp för möten. Det kan till exempel vara vid en bänk eller under ett träd som en ljusdesigner då kan välja att belysa för att skapa mötesrum där vi känner oss bekväma. Det behövs vid ett stort öppet torg, ett stort rum. Rumsligheter kan ändras under dygnet, det vill säga vår upplevelse av rum skiljer sig under dagen och under natten. Då kan man till exempel arbeta med ljus som leder rummet, som skapar en riktning eller som ramar in en plats. Det görs främst med vertikal belysning som behandlar vertikala ytor såsom fasader. Genom att belysa fasaderna kan man skapa trevliga associationer hos platsen som i sig skapar en känsla av trygghet. En väl upplyst plats kan också locka människor att vistas på platsen vilket i sig generera en tryggare plats, eller känslan av en tryggare plats eftersom det finns många människor i rörelse där. Deike tror också det är viktigt att kunna identifiera sig med platsen för att den ska upplevas som trygg.

[...] men jag känner att när platsen har en stark identitet då, då är den omhändertagen på något vis. (Deike, telefonintervju, 12 april 2018)

Liknande rumsligheter beskriver Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) att man kan skapa i de gröna miljöerna. Med till exempel klippta häckar kan man lätt s kapa strikta rum eftersom man med lätthet och variation kan forma dem. Formen är just en aspekt som hon tar upp när hon pratar om olika växter och menar att de har olika formspråk. En växt kan vara lite striktare och rakare eller mer friväxande, och dessa olika former skapar olika rumsligheter. Växternas olika karaktärer skapar också rum. Växter som blommar till exempel gör att människor

stannar upp för att kanske titta eller fotografera. Om man har en sådan plats är det också viktigt att man arbetar med möbleringen i miljön. Om platsen bjuder in för att stanna upp måste det finnas möjligheter att kunna sät-ta sig ner eller vila. Växter, som träd, som har en hög ssät-tam skapar en öppen yta som bjuder in till rörelse eftersom platsen blir mer överblickbar och lätt att röra sig runt. En smal stam tar inte upp så mycket yta vilket gör att den blir lätt att passera och sikten bevaras. Ett exempel på ytor som bjuder in till rörelse är öppna parker med stora gräsmattor. Det är kanske inte så ofta man väljer att lägga sig och sola mitt på en sådan yta utan istället i utkant-en av dutkant-en där det finns lite skydd från omkringliggande buskage eller träd. Utkanten av parken blir därför det mindre rummet på den här stora ytan. Det är för Linn också viktigt att skapa rum i en grön miljö för att parken inte ska upplevas samtidigt, utan att man istället leds runt i parken som ständigt öppnar upp sig i nya vyer. Precis som de rumsligheter Deike beskriver kan även de rumsligheter Linn beskriver kopplas till identitet. De olika rummen ger utrymme för olika användning vilket i sin tur kan styra platsers identiteter. 3.1.2 TID

Den andra kategorin är tid, som syftar dels på tid under en kortare period såsom dygn och månader och dels på tid under en längre period. Tid som pågår under en längre period kan vi bara studera i dåtid och därmed den historiska delen av tid och platsers identiteter. Vi kommer inleda med tid som pågår under en kortare period och utgår från Stefan reflektion av tid i relation till platsers identiteter. När vi ber honom beskriva platsers identiteter är det för honom en svår fråga eftersom platser kan ha olika identiteter för olika personer. Relationen till en plats kan ha en stark koppling till tiden man vistas på den, om man är där ofta eller kanske för första gången. Han tror att det är viktigt att ha en stark relation till platsen för att kunna förstå dess identitet (personlig intervju, 11 april 2018). Så beroende på hur lång tid en person har vistats på en plats uppfattas platsens identiteter olika. Tid består av cykler som alla är kopplade till varandra, såsom minuter, dygn, veckor, månader och år. I exemplet tidigare med Lilla Torg och Gustavs Adolfs torg i Malmö beskrivs platsers identiteter genom användning, men också genom tid. I det fallet är användningen kopplad till tiden som bestämmer platsernas identiteter mellan dagar och månader. Vad som kanske kan ställas i motsats till den historiska delen av tid skulle kunna vara framtid. Jesper (personlig intervju, 26 mars 2018) beskriver projekt som levande processer där alla projekt har ett liv även efter det är färdigställt.

Historia

Den historiska delen av tid är något som under flera av intervjuerna togs upp som stark påverkande faktor för platsers identiteter. Stefan (personlig intervju, 11 april 2018) tar bland annat upp valet av det röda teglet på det höga bost-adshuset som ligger intill Malmö Live. Det röda teglet på huset valdes för att plocka upp samma röda tegel som finns att hitta hos byggnader runt omkring, såsom posthuset och sjömanskyrkan. Han beskriver det som ett val för att ge kontinuitet i stadsrummet genom att koppla an till det befintliga. Alltså att material i det här fallet tar inspiration från den historiska platsen. Material som signalerar olika historiska identiteter tas även upp av Linn (Skypeintervju, 25 april 2018) när vi diskuterar markbeläggningar. Smågatsten som man ofta hittar i gamla stadskärnor menar hon blir en del av den platsens identiteter på samma sätt som den är en del av historien. Vad gäller gatstenen är det en särskilt historisk koppling eftersom det sällan används för att lägga nya gator. Det är kostsamt, kräver underhåll och är bullerskapande, där finns det andra alternativ, modernare alternativ, som både är billigare och smartare. En annan historisk symbol som Stefan tar upp är från hans hemstad Karlstad. Där finns det ett torg med en stor staty som länge har varit omdiskuterad. Statyn symboliserar den unionsupplösningen som gjordes mellan Sverige-Norge i en byggnad intill. Även om statyn har kritiserats för sitt utseende så anser man ändå att den hör hemma på platsen. Dessa typer av historiska symboler är en del av gestaltningen och identiteten, det fysiska som redan finns på platsen. Det kan man arbeta vidare med för att lyfta det specifika som funnits på platsen tidigare eller berätta en historia. Det är också en del av vad Deike gör när hon arbetar med olika ljusanläggningar som hon kallar identitetsskapande ljus. Det blir som en strålkastare som hjälper oss att fokusera på detaljer som vi kanske annars inte hade lagt märke till (telefonintervju, 12 april 2018). Vissa unika eller historiska delar av en plats kanske en person inte lägger märke till, speciellt när det är mörk. Men ljus kan göra dessa synliga och få folk att lägga märke till dem, och på så sätt förstärka identiteten. Även Mats (personlig intervju, 17 mars 2018) beskriver historia som viktig för identiteten. Han förklarade hur det ur ett kulturhistorisk perspektiv är viktigt att kolla på vad som går att avläsa i platsen, som berättar hur platsen har utvecklats och vad som har hänt tidigare. Att berätta vad är det som har format platsen och har den vuxit fram, det menar han ger väldigt mycket av identiteten.

3.1.3 TILLGÄNGLIGHET

Platsers identiteter kan också bero på hur tillgänglig den är för olika individer, eller hur tillgänglig den upplevs vara. Man strävar ofta mot att skapa offentliga miljöer som bjuder in till flera grupper av användare, men det behöver inte betyda att så blir fallet. Där till exempel utseende och materiell organisation på platsen kan bjuda in till många användningsområden och på så sätt skapa en öppen eller inbjudande identitet. På samma sätt kan en plats som är utformad för en specifik användning skapa en ganska exluderande identitet (Jesper, per-sonlig intervju, 26 mars 2018). Återigen kan användning även kopplas till tillgängligheten men också till tid. Platser kan ha en större tillgänglighet under vissa delar av dygnet, eller upplevas som mer tillgängliga. En plats som till exempel är väl upplyst som Deike tidigare menade upplevs som tryggare, kan också skapa en större tillgänglighet. Mörker och platser där vi känner oss otrygga blir ofta platser som vi undviker att vistas på. Tillgängligheten av en plats kan också kopplats till hur välkomnande en plats är. Det innebär att en plats inte bara kan vara fysisk avgränsad utan även psykiskt. Hur tillgänglig en plats upplevs vara kan vi koppla till utseendet av en plats. Det vi ser är på något sätt det första vi kan relatera till menar Linn (Skypeintervju, 25 april 2018). Människor kan relatera till material eller platsens estetik och från det skapas en upplevelse av platsens identitet relaterat till material och utseendet. Ibland kanske vi inte vet vad det är vi ser förklarar hon, till exempel i materialval eller detaljeringsgrad, men vi lägger ändå märke till det. Precis som det finns i material så signalerar olika markbeläggningar olika kvalitéer och status. Linn tar som exempel upp naturstensbeläggningar som i sig är väldigt kostsamma och därför signalerar en särskild kvalité på utemiljön. En högre detaljeringsgrad är ofta mer kostsam. Om man till exempel har genomarbetat en plats väldigt väl genom materialmöten med mera, så märks det. Det märks att det har lagts ner mycket tid och pengar på platsen även om man som brukare av platsen kanske inte riktigt kan specificera vad. Upplevelsen av att något till exempel är dyrt och exklusivt kan skapa en exluderande identitet, eftersom det bjuder in till en särskild klass av samhället. För vissa kan platsen kännas främmande medan för andra mer familjär.

3.1.4 STADSIDENTITET

När vi skriver om platsers identiteter fokuserar vi mycket på en mindre skala såsom torg, gator eller kvarter, men identiteter finns även i ett och stads-delsperspektiv. Det är viktigt att analysera identiteter på den större skalan just för att det i sin tur påverkar den mindre. På ett sätt är det den större skalan

som sätter upp ramar för vilka mindre identiteter ryms inom. Joanna (personlig intervju, 16 mars 2018), tar upp färg som kan signalera en del av stadens identitet. Då tar hon upp Norrköping där det finns en särskild gul kulör som är typisk för staden, så kallad Norrköpingsgul. Den gula kulören som egentligen är flera olika nyanser av gul är ett genomgående färgtema i stadens industrilandskap och har blivit karakteristiskt för Norrköping (se figur 1). På samma sätt som färg kan vara ett genomgående tema kan även växtligheten vara det. I vår intervju med Linn (25 april, 2018) kommer Umeå upp som ‘björkarnas stad’, där ett träd har blivit ett kännetecken för staden. Liknande har även skett i Helsingborg där man varje år sätter ut palmer längs med strandpromenaden eller Stockholms välkända körsbärsträd i Kungsträdgården. Att en stad sätter ut palmer längs strandpromenaden som i Helsingborg kanske inte är något särskilt unikt i sig. Det finns säkerligen andra städer som gör något liknande, men dessa varierande fysiska attributer som egentligen inte behöver skilja sig så mycket från andra liknande platser, eller vara unika, har en identitetsbildande effekt för staden och dess invånare.

Dessa ovan nämnda aspekter av platsers identiteter är det som tillsammans med litteraturen kommer ligga till grund för kommande teman. Genom att definiera platsers identiteter kan vi försöka besvara hur invånarna påverkas av platsers identiteter, vilken roll platsers identiteter har i den moderna staden och hur platsers identiteter påverkas av globaliseringen.