Resultatet visar att eleverna använder sin iPad främst som skrivmaskin, till att fotografera anteckningar på tavlan och till socialt användande där sociala medier inkluderas. Läsplattan används också för att sortera och strukturera. I intervjuerna framkom mer generella omdömen om hur det har varit att arbeta med iPad och vilken introduktion eleverna fick vid införandet samt en syn på iPad-plattans teknik.
5.1.1 iPad som skrivmaskin och kamera
I de fall eleverna använder iPad som en skrivmaskin handlar det ofta om att reproducera material. De antecknar vad läraren föreläser om. Bara ibland handlar det om att
producera egna texter. I de sekvenser vi filmat har vi sett eleverna reproducera det läraren säger eller skriver. Sett utifrån Selanders och Kress (2010) modell skapar eleven inte sin egen representation för att gestalta sin förståelse. Det blir snarare en upprepning av det läraren säger och skriver. Även Puenteduras17 SAMR-modell bekräftar detta på så vis att iPad-plattan enbart ersätter gamla verktyg som lärare och elever använt sig av sen tidigare. I det här fallet skulle man kunna säga att eleverna ersatt papper och penna med en digital ”skrivmaskin” och att eleverna befinner sig i fas ett, det som Puentedura benämner substitution (se bild 2).
De elever som väljer att fotografera av tavlan producerar på sätt och vis också det skrivna ordet. Dessa har använt en teknisk funktion i sin iPad. En del elever väljer att både fotografera, filma och att sedan skriva av anteckningarna i Pages, d v s den tjänst som används för ordbehandling och som ingår i det grundutbud som varje iPad
utrustades med när de delades ut.
17
42
Bild 3. Flera elever använder iPad-plattan som en skrivmaskin. Här används appen ”Pages”.
För en elev har användningen visat sig så här: elev A:
Jag är så beroende av min iPad så att jag inte tror att jag kan vara utan den. Särskilt schysst att skriva på och fota med.
Citatets innebörd kan betyda att användningen av iPad under tre år har gjort att eleven har styrts in i en daglig användning. Vi kan tolka citatet som att eleven anser att iPad- plattan är smidigare än en dator och lättare att använda. Sättet att använda sin iPad bekräftas i Murphy (2011) som menar just att iPad-plattan betraktas som smidigare att arbeta med. Om vi skulle se citatet ur Selanders och Kress (2010) modell så kan man ställa sig frågan om eleven inte kan vara utan sin iPad ur ett tekniskt perspektiv eller om det handlar om att lärandet har utvecklats till en ytterligare dimension. Vidare talar de också om att eleven kan styra sin egen lärprocess. Vi kan bara spekulera i om eleven befinner sig i den första transformationscykeln, vilket skulle kunna innebära att lärprocessen har utvidgats. I så fall visar det att iPad-plattan har fungerat som ett alternativt verktyg för att starta upp en ny lärprocess.
5.1.2 Socialt användande av iPad
Vid intervjuerna uttrycker elever att de väljer att gå ut på sociala medier när de exempelvis tröttnar att höra på läraren eller när de tappar fokus på skolarbetet. De nämner vidare att sociala medier lockar när de inte förstått uppgiften eller när det ”tar emot”. Eleverna menar att det är lätt att lämna skolarbetet och glida över till de sociala medierna. Detta bekräftas i andra studier. Rossing, Miller, Cecil och Stamper (2012) menar bland annat att elever kan bli distraherade av den tillgänglighet som finns på iPad-plattan, t ex sociala medier. Hoffman (2013) har i sin undersökning funnit att elever blev snabbt distraherade av de många sociala appar och spelappar som fanns på en iPad. Nordmark (2014) visar i sin avhandling att eleverna tappar fokus på
43
skoluppgifter när lektionen uppfattas som svår eller inte tillräckligt stimulerande. Flera elever i vår undersökning uttryckte i intervjuerna att de använder sin iPad till att titta på film. Vid filmandet av en av eleverna visade filmen på att det enbart var alternativa aktiviteter, såsom att titta på bilder eller på film, som sysselsatte eleven under lektionen. Detta skulle kunna tolkas som att eleven hade fokus på andra saker än
lektionsinnehållet. Under intervjun framkom det dock att eleven använde den alternativa sysselsättningen som kompensation för att kunna lyssna bättre. En annan elev är inne på samma spår och använder sociala medier som substitut när eleven inte kan jobba med skoluppgiften. Elev B sammanfattar sitt användande av sin iPad med orden:
Liten, rolig att titta på film med kompisarna.
I det här fallet skulle det även kunna betyda att eleven dels inte har förstått att iPad- plattan är ett tekniskt hjälpmedel för att utvidga textbegreppet, dels inte har fått den didaktiska utmaningen i användandet av läsplattan. Det utvidgade textbegreppet innebär att eleven har chansen att uttrycka sig utifrån många olika möjligheter sett ur Selanders och Kress (2010) perspektiv. Det skulle kunna betyda att eleven saknar kunskap om att uttrycka sig multimodalt genom att t ex själv producera en film och inte bara vara en konsument av film.
Vi ser att det finns en svårighet som berör både lärare och elev. Samtidigt som skolan ska uppmuntra elever att ta del av sin digitaliserade omvärld så finns det också en risk att de blir distraherade och inte håller fokus på undervisningssituationen. Elev C bekräftar dilemmat genom att uttrycka att iPad-plattan har försvårat
lektionssammanhanget:
Jag har fått mycket svårare att koncentrera mig i skolan sen jag fick iPaden för det finns så mycket man kan göra som är mer intressant än att anteckna eller lyssna på läraren.
Sharples och Rochelle (2010) och Rossing, Miller, Cecil och Stamper (2012) visar att användande av iPad ökar den sociala aktiviteten, vilket i vissa sammanhang är positivt i att kunna interagera med andra. Det blir då lättare för elever att kommunicera med varandra, även utanför skoltid. Det finns också en poäng i att låta omvärlden ta del av
44
det som produceras i skolan. Till exempel genom kommentarsfunktionen på sociala medier. I vår undersökning har vi inte kunnat se att de berörda eleverna använt sina iPad på det här sättet, men det har nämnts i intervjuer.
5.1.3 Sortera och strukturera
När det gäller att använda iPad-plattan för att strukturera och sortera belyser vi detta med följande citat. Eleven D ger en bild av användandet av iPad med en beskrivning som: ”(…) allting är alltid på samma ställe”, där allt skolmateriel är samlat och det finns ingen oro för att bli av med viktiga papper. Eleven fortsätter med att prata om sin iPad som ”liten och smidig” och därför lätt att ta med sig överallt. Den uppfattningen styrks av Melhuish och Falloon (2010) som beskriver iPad som lätt att ta med sig. Under samma tema beskriver elev E användandet av sin iPad som att:
Den har varit suverän på att ha allting samlat. Den är som ett bibliotek. 5.1.4 Generellt om iPad och teknik
Det sätt som iPad-plattan däremot används av ungdomar idag skiljer sig ifrån hur teknik användes tidigare. Då var de hänvisade till att använda laptop, vilken kunde vara tung och otymplig att bära med sig. Murphy (2011) beskriver iPad-plattan i en egen kategori, post-pc, vilket blir en naturlig följd av den utbredda användningen av smartphones. Elev F beskriver sitt användande av iPad så här:
Förstorad iPhone, den har väl hjälpt mig rätt mycket.
Eleven har tidigare använt sig av iPhone och på grund av detta tycker sig känna igen
användningsfunktionen hos sin iPad. Eftersom eleven har använt sig av iPhonens olika funktioner och kan jämföra dessa med hur en iPad fungerar, blir det ingen skarp gräns i användningen mellan dessa två. Det skulle kunna ha den betydelse som vi känner igen från tidigare resonemang, kring användningen av iPad, där gränsen mellan skola och fritid suddas ut. Vi tolkar det som att det är i linje med Murphys beskrivning av
användandet om hur iPad-plattan förhåller sig till äldre digital teknik jämfört med nyare alternativ.
Elev C uttrycker frustration över att vara hänvisad till att använda iPad och inte tillåtas att skriva på något annat sätt: ”(…) man måste ha allt digitalt”. Hur påverkas lärandet
45
och motivationen då eleverna är hänvisade till att använda ett lärverktyg som sedan inte visar sig fungera tillfredsställande? Det landar i ett dilemma som uppkommer när förutsättningarna för att lösa uppgifter inte stämmer överens med hur den tänkta
slutprodukten ska redovisas. Det som eleven ger uttryck för är att eleven måste använda sig av ett redskap som inte passar just den här eleven, vilket kan resultera i att resultatet inte blir så bra som det skulle kunna bli. Dessutom uteblir eventuellt den individuella anpassningen. Nilholm (2007) beskriver att det i skolan uppstår dilemma i att alla elever ska ges liknande förutsättningar samtidigt som skolan ska anpassa sig efter var och ens individuella behov. Vi tolkar det som att elev E ger uttryck för en frustation som är sprungen ur detta dilemma.
Vidare i de utvärderingar som har gjorts kring användandet av iPad i skolsammanhang (se Utvärdering av iPad- satsningen i Stockholms stad, 2013 & Rossing, Miller, Cecil & Stamper, 2012) beskrivs vikten av fungerande uppkoppling mot internet och tillgång till support om det blir problem med tekniken. Det är viktiga faktorer för att införandet av iPad i skolan ska bli aktuellt. Vid intervju med elev G hamnar snabbt fokus på faktorer som inte varit bra med införandet av iPad i skolan. Eleven använder formuleringar som:
”Har bara gjort min skolgång värre” och fyller på med långa beskrivningar om hur
användandet av iPad inte har fungerat tillfredsställande. Vidare berättar samma elev om hur problem med tekniken har gjort att arbeten har försvunnit med påföljande
konsekvens som att behöva börja om med inlämningsuppgifter. Elev H uttrycker det som att teknikgenomgången varit mycket kort med orden:
(…) en timme allt som allt. Jag har fått lära mig själv”.
Eleven fortsätter med några tankar om vilken information med att klara tekniken på
iPad som skulle varit till hjälp.