De båda skolornas fritidshemslärare använder utomhuspedagogik aktivt i sin verksamhet. Som det nämns ovan anser de olika fritidshemslärarna att utomhuspedagogik är när individen be nner sig utomhus, har en verksamhet med planerade aktiviteter, arbetar med värdegrunden, använder sig av alla sina sinnen på andra platser än inomhus samt att få möjligheten att röra sig fritt utan vägar runt sig. På Lovskolan beskriver fritidshemslärare att mycket av utomhuspedagogiken sker under
skoldagen där de har rastaktiviteter och frispass. Frispassen innehåller lärande på annat sätt som skiljer sig från klassrummets undervisning där eleverna får möjligheten till aktiv fri lek samt att få uppleva naturen utifrån våra fyra årstider. Under frispassen utövar eleverna utomhuspedagogik både på skolgården men även i närmiljö, på de platserna använder de sig av de tillgängliga redskap som nns på den plats där frispasset sker. Genom att fritidshemslärarna kombinerar
utomhuspedagogik med de tillgängliga redskapen i den valda utomhusmiljön tolkar vi det som att lärarna använder sig utav det sociokulturella perspektivets begrepp, redskap. Vygotskijs
(1934/1986) menar att begreppet redskap kan hjälpa eller underlätta för eleverna att genomföra olika form av handlingar det kan till exempel vara att använda pinnar som ett redskap för att symbolisera si ror som i sin tur kan underlätta en uträkning. De här redskapen kan enligt lärarna hjälpa eleverna att känna på det som innan varit ktivt för dem.
Genom att fritidshemslärarna använder sig av utomhuspedagogik på era olika platser kan eleverna uppleva era olika redskap som kan underlätta deras inlärning men med ett annat tillvägagångssätt som kan nå elever från ett annat håll. Ibland används utomhuspedagogik i gruppkonstellationer där eleverna ska genomför olika aktiviteter tillsammans. Då blir eleverna placerade i en situation som förutsätter att de samverkar med varandra genom att kommunicera med gruppmedlemmarna. När detta uppstår inom utomhuspedagogik tolkar vi det som det är en av grundpelarna för det
sociokulturella perspektivet som Säljö (2015) menar att elever formas genom samspel med sin omgivning som i detta fall är en grupp. Med hjälp av att samspela med sin omgivning kan eleverna utveckla sin egen identitet samt lär sig om sig själv och den omvärlden som hen lever i.
6.2 Användning av utomhusmiljön
Utomhusmiljön används mycket både på Lovskolan och på Solskolan. De har båda bra
utomhusmiljöer i närheten men den miljön som används mest är skolgården och det görs för att den ligger inom skolans område. De använder de sig av andra platser som ligger i närheten som exempelvis lekplatser och skogsområden. Vad som gör att fritidshemslärarna använder sig av andra platser är på grund av att de är ute mycket. Lovskolan använder sig till och med av utefritids under några veckor där de är ute hela tiden. När eleverna är ute så mycket som de är på dessa skolor lär sig eleverna helt andra saker än vad de hade lärt sig om de var inomhus. Oavsett om det är styrda aktivitet eller inte. En av lärarna nämnde att hen tycker att utomhuspedagogik är när hen har en verksamhet som är planerad, med det menar hen att de nns planerade aktiviteter. Aktiviteter har fritidshemslärare för att eleverna ska lära sig men det är inte bara under aktiviteterna som eleverna lär sig utan de lär sig även när de leker fritt. Framförallt när de leker utomhus och använder sig av de material som utomhusmiljön erbjuder. Genom att vara ute i olika miljöer öppnar de upp för att ha olika sorters aktiviteter och genom att ha en bra blandning av aktiviteter kan fritidshemslärare på det sättet stimulera eleverna samt göra så eleverna utvecklas och lär sig olika saker. De aktiviteter som görs utomhus är oftast samarbetsaktiviteter eller lekar som främjar samarbete och för att kunna samarbeta måste dessa aktiviteter ske i olika gruppkonstellationer. Partanen (2007) skriver att den proximala utvecklingszonen är när man lär sig något eller utveckla sitt lärande tillsammans med någon annan exempelvis en klasskamrat. För att kunna lära sig tillsammans med någon annan krävs det samarbete med den personen. En tolkning utifrån resultatet är att genom att använda olika miljöer utomhus och att använda aktiviteter främjas elevernas samarbete samt att elevernas lärande utvecklas. Det lärande som främjas är framförallt det som sker tillsammans med någon annan.
6.3 Lärande
De fem fritidshemslärare som intervjuades i denna studie ansåg att eleverna lär sig olika saker beroende på om de är inomhus eller utomhus. De tycker att naturen är en bra kunskapskälla och att eleverna kan lära sig mycket genom att vara ute i naturen. De kan även lära sig mycket genom att använda sig av de material som naturen har att erbjuda. Ett exempel på de material från naturen som eleverna kan använda är pinnar i olika storlekar samt stenar. De nämner även att oavsett vad de gör i naturen så nns det möjligheter att lära sig. En tolkning kan vara att fritidshemslärarna
använder sig av det sociokulturella perspektivet. Utifrån resultatet kan vi se att när de har aktiviteter utomhus använder de sig av de olika redskapen som Vygotskij (1934/1986) beskriver som är det psykologiska redskapet och det materiella redskaper. Det materiella redskapet är när man tar hjälp av något material för att utföra en handling till exempel använda en hammare för att slå ner en spik, de psykologiska redskapet är när man använder sig av språk eller gester för att göra sig förstådd. Likheterna som syns mellan Vygotskijs (1934/1986) redskap och hur fritidshemslärarna arbetar är att när de är utomhus och har aktiviteter använder de sig av de material som naturen har att erbjuda samt att det sker i grupp. Säljö (2015) skriver om begrepp appropriering som är när elever lär sig något tillsammans genom att byta erfarenheter med varandra. Resultatet visar även att när eleverna ska samarbeta med andra i grupper, som är vanligt inom utomhuspedagogiken, uppstår det kommunikation mellan individer där dem byter erfarenheter med varandra.
6.4 Inkludering
Genom att vara utomhus och att använda sig av utomhuspedagogik ansåg de fritidshemslärarna som vi intervjuade att inkluderingen kan öka, men samtidigt ansåg en fritidshemslärare att möjligheten att exkluderingen ökar också nns. En av anledningar till att inkludering kan öka när eleverna är utomhus är att er elever vill vara med och delta. Anledning till detta är att i
utomhusmiljön rör eleverna sig mer och hittar på något roligt tillsammans med andra, det gör i sin tur att det lockar era elever att delta och bli inkluderade. I det sociokulturella perspektivet nämns det att lärandet sker när eleverna samspelar med varandra och just denna typ av lärande används ofta inom utomhuspedagogiken (Säljö, 2015). Utifrån resultatet blev det tydligt att eleverna vill vara med och delta mer när de är utomhus oavsett om det handlar om en lärarstyrd aktivitet eller
när de leker fritt. Med utgångspunkt i resultatet och teorin nns det tecken på att
utomhusaktiviteter kan öka inkludering. Med inkludering kan eleverna uppnå eller möjliggöra appropriering detta då appropriering kräver kommunikation mellan individer för att kunna utbyta erfarenheter. När fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik lär sig eleverna oftast i grupp, genom att de samspelar med varandra, eleverna blir då inkluderade i ett sammanhang där de möter begreppet appropriering. Säljö (2015) uttrycker att appropriering är när eleverna byter erfarenheter med varandra och när de sker så lär sig eleverna av varandra.
7. Diskussion
I detta kapitel kommer det att presenteras vad resultatet blev samt att det att diskuteras i relation till vad den tidigare forskningen säger. Syftet och frågeställningarna kommer att knytas an till resultatet och det kommer en diskussion om yrkesrelevansen. Efter det kommer en metoddiskussion utifrån studien där det kommer att re ekteras över metoden som valdes och varför den valdes. Slutligen kommer förslag till vidare forskning.
7.1 Problemområde
Problemområdet var det som Folkhälsomyndigheten (2019) skriver att elever rör på sig för lite, men även våra erfarenheter om att fritidshem använder sig för lite av utomhusmiljön och
utomhuspedagogiken i sin verksamheten. Syftet med denna studie var att ta reda på hur två olika skolor använder sig av utomhuspedagogik och sina utomhusmiljöer för att skapa lärande och inkludering. Vi ville ta reda på om vår uppfattning om hur de använder utomhuspedagogik stämmer in på vår insamlade empiri.