F ö r k l a r i n g : Enligt penningautomatförordningen (676/1967), som har utfärdats med stöd av lotterilagen (491/1965), har den offentligrättsliga Penningautomatföreningen ensamrätt att bedriva penningautomat- och kasino-verksamhet för att skaffa medel för kasino-verksamhet och projekt vid organisationer inom social- och hälsovården som arbetar för främjande av hälsa och socialt välbefinnande. Penningautomatföreningen behandlar ansökningarna om understöd, gör upp ett fördelningsförslag och administrerar utbetalningen av understöden och övervakningen av användningen av dem i enlighet med penningautomatförordningen och statsrådets beslut (929/1998). Understöden beviljas av statsrådet på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet i regel en gång om året.
Av Penningautomatföreningens avkastning beviljades år 2001 i understöd 254,5 miljoner euro till allmännyttiga sam-fund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande. Då Statskontoret dessutom med stöd av speciallagar anvisades 57,72 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 32,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,0 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands
krig, uppgick användningen av Penningautomatföreningens avkastning till sammanlagt 346,8 miljoner euro. Av av-kastningen 2000 blev 37,2 miljoner euro över för senare bruk.
Avsikten är att sammanlagt 357,3 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning skall användas år 2002.
Härav delas i understöd ut 259,5 miljoner euro från moment 33.92.50. Dessutom anvisas Statskontoret 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas sjukhem, 35,6 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig. Av avkastningen 2001 blir 62 miljoner euro över för senare bruk.
50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 259 500 000 euro.
Anslaget får användas för ändamål som nämns i 29 § 1 mom. penningautomatförordningen (676/1967). Anslaget får också användas till betalning av understöd för anlägg-ningskostnader för lokaliteter som är avsedda för biblio-teket för synskadade.
F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med Penningautomatföreningen preliminärt kommit överens om följande resultatmål för understöds-verksamheten i allmänhet och resultatområdesvis år 2002:
Understöd anvisas särskilt för stöd till, service för och främjande av aktivitet på eget initiativ i de befolknings-grupper som har det sämst ställt. De viktigaste målgrup-perna är de där sociala och ekonomiska svårigheter, långtidsarbetslöshet, rusmedelsproblem eller mentala pro-blem, osäkerhet och otrygghet, fattigdom och överskuld-sättning, handikapp eller svåra kroniska sjukdomar hopar sig. Till målgrupperna hör också äldre medborgare som behöver mycket hjälp och stöd. Allt större uppmärksamhet fästs vid barnens och de ungas levnadsförhållanden och trygghet samt vid att främja familjernas möjligheter att klara sig.
Genom att verksamheten vid organisationer inom so-cial- och hälsovården stöds kan tryggandet av tillgången på stöd och service och utvecklingen av verksamhetsmo-dellerna främjas så att dessa allt bättre motsvarar behoven när det gäller medborgare och familjer med många pro-blem, bidrar till att förhindra eller avbryta anhopningen av problem som leder till utslagning och skapar förutsätt-ningar för familjerna att klara olika livssituationer på egen hand. Genom understöden stöds och säkerställs utveck-lings- och försöksprojekt i olika delar av landet, vilka syftar till att effektivera utvecklingsverksamheten, sam-ordningen av tjänsterna och samsam-ordningen på lokal och regional nivå samt det speciella kunnandet. Understöden inriktas också på hälsofrämjande verksamhet, främjande av arbets- och funktionsförmågan samt på åtgärder genom vilka skapas förutsättningar att upptäcka förfördelning, på förebyggande av utslagning och på att få redan passiverade medborgare och familjer med i service- och stödsystemen.
Enligt generella uppskattningar kommer den privata fö-retagsbaserade serviceproduktionen att öka betydligt un-der de närmaste åren, i synnerhet inom de klientsegment där det är lättare att produktifiera tjänsterna så att de lämpar sig för privat produktion och marknadsföring. Den tillta-gande privata produktionen och den konkurrensutveckling den förorsakar beaktas då understöden beviljas.
Organisationsverksamhet
Med understöden tryggas organisationernas centrala verksamhetsbetingelser och utvecklandet av intressebe-vakningen, sakkunskapen och andra påverkningssätt. Ut-vecklandet av regional och lokal verksamhet främjas, likaså utökat samarbete mellan organisationerna. Under-stöden höjs för åtgärder och projekt i anslutning till före-byggande av utslagning och stora folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar, diabetes, stöd- och rörelseorganens sjukdomar, neurologiska sjuk-domar, psykiska problem och rusmedelsmissbruk.
Service- och stödboende
Byggandet av mera servicebostäder för åldringar un-derstöds på nuvarande nivå. Enligt disponibla prognoser över den åldrade befolkningen kan behovet av servicebos-täder då tillfredställas. Ombyggnader av redan finansiera-de objekt stöds, men genom extra unfinansiera-derstöd främjas också utvecklingen av nya lösningar i fråga om serviceboende.
Regionala och kommunala omständigheter samt omstän-digheter som hänför sig till det privata utbudet beaktas när understöden anvisas. Antalet servicebostäder för handi-kappade som behöver mycken hjälp skall också öka. Det-samma gäller personer med psykiska problem och rusmedelsproblem. De viktigaste målgrupperna när det gäller stödboende är personer med rusmedelsproblem och psykiska problem samt unga som håller på att bli själv-ständiga. Utöver anskaffning av stödbostäder understöds också särskilt projekt för utveckling av nya verksamhets-modeller för stöd av boende.
Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till anhöriga
I och med servicestrukturomvandlingen har ansvaret för vården av kroniker, handikappade och åldringar överförts på de anhöriga och den närmaste omgivningen. Understöd
anvisas för stöd till vårdande anhöriga och familjer och för utvecklande av stödformer för familjer och åldringar som behöver mycket hjälp. Inom den verksamhet som stöder självständigt boende betonas organisationernas speciella kunnande. I organisationernas verksamhet hör den verk-samhet som gäller personer som klarar sig hemma och stödjandet av de anhöriga nära samman med stödperson-sverksamhet och verksamhet på frivillig basis, där orga-niseringen, samordningen och handledningen hör till medborgarorganisationernas traditionella uppgifter. Bety-delsen av den frivilliga verksamheten framhävs.
Kristjänster
Med hjälp av kristjänster kan man reagera snabbt i akuta problemsituationer som kan hänföra sig till familjekriser, överkonsumtion av rusmedel, psykiska störningar, akuta sjukdomsfall, olyckor, personer som blivit utsatta för brott, våld eller våldshot, prostitution osv. För att trygga lättill-gängliga tjänster och fortsatt verksamhet främjas utveck-landet av samarbetet mellan organisationerna och kom-munerna samt utvecklandet av mångsidiga servicenätverk på lokal nivå. När kristjänsterna utvecklas betonas ett utö-kat multiprofessionellt samarbete över de administrativa gränserna inom social- och hälsovården.
Rehabiliterings-, kurs-, läger- och semesterverksamhet Inom rehabiliteringen betonas utöver tjänster för de grupper som har blivit lidande även utvecklandet av den
öppna rehabiliteringen och av mera övergripande rehabi-literingsmodeller än tidigare. Understöden inriktas på ut-vecklande av verksamhetsformer som främjar funktions-förmågan hos den åldrande befolkningen, de psykiska rehabiliteringsklienterna och personer med rusmedelspro-blem, familjer med många problem samt de som förlorat sin funktionsförmåga till följd av långvarig arbetslöshet och på utvecklandet av alternativa sysselsättningsformer.
Kurs-, läger- och semesterverksamheten utvecklas i en allt mer målmedveten riktning som förbättrar familjernas möj-ligheter att klara olika livssituationer.
Dagcentralsverksamhet och arbetsterapi
Denna verksamhet utgör en betydande del av nätverket med öppna tjänster för funktionshämmade och i och med den långvariga arbetslösheten har den fått allt större bety-delse. Understöd utökas för sysselsättningsprojekt, arbets-terapi och allaktivitetshus för personer med psykiska problem och rusmedelsproblem samt för andra funktions-hämmade, för verkstäder och allaktivitetshus för unga samt för dagverksamhetsplatser för åldringar.
Samarbetet mellan organisationer och kommuner samt kopplingen av dagverksamhet och arbetsterapi till de stöd-tjänster som hänför sig till boende och andra stöd-tjänster på orten effektiveras för att en tillräckligt täckande och en-hetlig service- och stödnätverkshelhet skall kunna åstad-kommas.
Användningen av anslaget åren 2000—2002 (milj. euro):
2000 2001 2002
Medborgarorganisationsverksamhet 71,0 77,7 77,8
Service- och stödboende 55,8 58,5 62,0
Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till anhöriga 19,5 20,9 20,6
Kristjänster 16,0 15,6 17,2
Rehabiliterings-, kurs-, läger- och semesterverksamhet 55,8 63,7 62,8
Dagcentralsverksamhet och arbetsterapi 16,7 18,0 19,1
Sammanlagt 234,8 254,4 259,5
2002 budget 259 500 000
2001 budget 254 468 333
2000 bokslut 233 781 218
55. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinva-lidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 59 707 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas rehabiliterings-och vårdinrättningar.
F ö r k l a r i n g : Anläggningskostnaderna för krigsinva-lidernas inrättningar samt amorteringar och räntor på lån som föranleds av dem år 2002 finansieras, med undantag för en självrisk på i regel 10 % för inrättningens huvudman, med understöd som beviljas av Penningautomatförening-ens avkastning.
Antalet vårdplatser på krigsinvalidernas inrättningar uppskattas till sammanlagt 1 600 och antalet vårddagar till sammanlagt 441 000 fördelat på krigsinvaliderna och de-ras makar. Avsikten är att genom en anbudstävling stävja stegringen när det gäller priserna för vårddagar och
vård-besök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institu-tionsvårdsservicen uppnås. Ersättning för driftskostnader-na betalas enligt ett avtal om priserdriftskostnader-na för vårddagar och vårdbesök.
2002 budget 59 707 000
2001 budget 57 183 895
2000 bokslut 57 183 895
58. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 2 450 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter för re-habilitering med stöd av lagen om rere-habilitering för per-soner som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997).
F ö r k l a r i n g : Rehabiliteringen ordnas i form av öppen rehabilitering och rehabilitering vid inrättning i regel vid samma rehabiliterings- och vårdinrättningar som veteran-rehabiliteringen. Kvaliteten på och kostnaderna för reha-biliteringen motsvarar nivån för veteranrehareha-biliteringen.
Det beräknas att 2 000 personer får rehabilitering år 2002.
Avsikten är att genom en anbudstävling stävja stegringen
när det gäller priserna för vårddagar och vårdbesök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institutionsvårdsservi-cen uppnås.
2002 budget 2 450 000
2001 budget 2 018 255
2000 bokslut 1 681 879
59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reser-vationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 35 628 000 euro.
Anslaget får med stöd av lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) användas till betalning av ut-gifter för rehabilitering av frontveteraner. Anslaget får också användas till betalning av undersökningsutgifter inom rehabiliteringen av frontveteraner.
F ö r k l a r i n g : Det ökade anslaget anvisas för öppen re-habilitering. Anslaget minskar behovet av anslag under moment 33.22.59 i motsvarande mån.
2002 budget 35 628 000
2001 budget 32 628 458
2000 bokslut 31 955 706