I de ”konventionella” scenarierna ”Vägvinnare” och ”Målbild” antas använd- ningen av växtskyddsmedel ha halverats. Detta förutsätts ha minskat riskerna om inte helt så till acceptabla nivåer. Medlen att nå detta har varit:
o Bättre behovskontroll genom diverse beslutsstödsinstrument.
o En växtföljd som minskar ogräsförekomst och övrigt växtskydds behov. o Resistensförädling och biologisk bekämpning.
Eftersom mer än tre fjärdedelar av växtskyddsmedlen används mot ogräs och eftersom det krävs en regelbunden bekämpning åtminstone vartannat år, för att inte fröbanken skall öka och därmed bekämpningsbehovet, så torde det vara mycket svårt att halvera användningen av växtskyddsmedel. En viss reducering av den kemiska bekämpningen är dock säkerligen möjlig. Den pågående utvecklingen mot lägre och lägre doser hos nya växtskyddsmedel kommer säkerligen att fortsätta därför att större genetiska och växtfysiolo- giska kunskaper gör detta möjligt och därför att precisionsapplicering av växt- skyddsmedel genom maskinell avläsning av bekämpningsbehovet ”on-line” i fältet, gör att bekämpningen kan koncentreras till områden där det är eko- nomiskt motiverat. En bättre och mer effektiv appliceringsteknik kan minska
mängden använt preparat. Har man t ex bara behov av att bekämpa bladlöss utan att samtidigt bekämpa svampsjukdomar i stråsäd eller ärt kan prepara- tet appliceras med en avstrykare i doser som är en tiondel av de idag använda (Nilsson 2000c).
Växter som inte påverkas av ogräsmedel som dödar alla övriga växter s k herbicidtoleranta grödor kommer säkerligen också användas. Hittills har herbicidtolerans varit det främsta skälet att odla genmodifierade sorter. Herbicidtolerans kan emellertid åstadkommas med vanlig växtförädling (Jordbruksaktuellt 2007). Detta komplicerar den diskussion som pågår i dessa frågor, där ställningstagandena för och emot herbicidtolerans i hög grad knu- tits till GMO och glyfosat. Modern genteknik kan öppna nya möjligheter för resistensförädling. Vi skulle t ex kunna nå rimliga besprutningsfrekvenser i potatis på detta sätt (Vamling 2007). Om vi skall kunna utnyttja de möjligheter till reducering av effekterna av växtsjukdomar som finns måste vi också tydli- gare ta ställning till olika aspekter på genteknik.
Växtföljden är den kanske viktigaste övergripande faktorn för att bestämma växtskyddsbehovet på en gård. Ett annat ekonomiskt förhållande mellan olika produktionsmedel borde kunna öppna för en växtföljd med mer kvävefixerande grödor och därmed skapa förutsättningar för en mer varierad växtföljd. En växtföljd som är en avvägning mellan både ekonomiska och bio- logiska värden kommer att medföra ett lägre bekämpningsbehov för i första hand vissa sjukdomar (Nilsson 2003, 2005).
Biologisk bekämpning av skadedjur i klassisk mening i fältgrödor är som regel inte möjlig, därtill är de ekosystem som skall styras alltför stora och kom- plicerade. En större medvetenhet om vilka faktorer i odlingstekniken som miss- gynnar de naturliga fiender som redan finns i våra odlingar bör däremot kunna öka den biologiska bekämpningen. En av de viktigaste begränsande faktorerna är intensiteten i jordbearbetningen. Om plöjning kan undvikas ökar antalet av de i åkern förhärskande rovinsekterna (alltså ej den biologiska mångfalden). Bl a lågt sittande bladlöss, rapsbaggar och en del andra rapsskade djur (Nilsson 1985) kommer i sådana odlingssystem att kräva färre kemiska bekämpningar än idag.
Det är alltså troligt att man till viss del kan minska användningen av kemiska växtskyddsmedel i ett framtida odlingssystem, såväl vad gäller voly- mer som frekvenser. Fokus i registreringen av växtskyddsmedel har under lång följd av år legat på att eliminera arbetsmiljö- och hälsoriskerna. Miljöriskerna har inte värderats lika strängt. Växtskyddsmedlen är i många fall starkt giftiga för en eller flera organismgrupper. Detta är antagligen omöjligt att undvika och är knutet till de eftersträvade effekterna på växtskadegörare. En minsk- ning av växtskyddsmedlens miljöeffekter måste därför koncentreras till sprid- ningen utanför appliceringsområdet. Enbart en minskning av användningen av kemiska växtskyddsmedel är av förhållandevis underordnat värde om inte hårdare krav ställs på att riskerna för att växtskyddsmedel skall spridas utan- för åkern kan elimineras.
Referenser
Andersen H V, Bossi R, Jensen N O, Sørensen P B, Spliid N H & Jensen P K, 2006. Måling af fordampning af pesticider fra jord og planter efter sprøjtning. Faglig rapport nr 587 fra DMU, 98 s.
Antonius G F, Byers M E & Kerst W C, 1997. Residue levels of pyrethrins and piperonyl butoxide in soil and runoff water. Journal of Environmental Science and Health 32, 621–644.
Audsley E (ed), Alber S, Clift R, Cowell S, Aillard G, Hausheer J, Jolliett O, Kleijn R, Mortensen B, Pearce D, Roger E, Teulon H, Weidema B & van Zeits H, 1997. Harmonisation of Environmental Life Cycle Assessment for Agriculture. Final Report. Concerted Action AIR3-CT94-2028. Silsoe Research Institute, Bedford, UK. 139 s.
Bailey A P, Basford W D, Penlington N, Park J R, Keatinge J D H, Rehman T, Tranter R B & yates C M, 2003. A comparison of energy use in conventional and integrated arable farming systems in the UK. Agriculture, Ecosystems & Environment, 97, 241–253.
Batchelor S E, Booth E J & Walker K C, 1995. Energy analysis of rape methyl ester (RME) production from winter oilseed rape. Industrial Crops and Production, 4, 193–202.
Begon M, Harper J L & Townsend C R, 1996. Ecology. Blackwell Science, Oxford, 1068 s.
Bergström L, Torstensson G, Aronsson H, 2006. Leaching and crop uptake of N, P and K in organic farming systems with and without animals. Agronomy Journal, 98, 603–615.
Bernesson S, Nilsson D & Hansson P-A, 2004. A limited LCA comparing large- and small-scale production of rape methyl ester (RME) under Swedish consitions. Biomass and Bioenergy, 26, 545–559.
Bleken M A & Bakke L R, 1997. The nitrogen cost of food production: Norwegian society. Ambio, 26, 134–142.
Bonilow R H, Evans A A, Nicholls P H, Todd A D & Briggs G G, 1997. The effect on soil fertility of repeated applications of pesticides over 20 years. Pesticide Science 48, 63–72.
Booij C J H & Noorlander J, 1992. Farming systems and insect predator. Agriculture, Ecosystems and Environment 40, 125–135.
Börjesson P, 2007. Biobränslen – jämförelser mellan olika energislag. Föredrag vid lantbrukardag med SEB, 11 jan 2007 i Malmö.
Chiverton P, 1987. Predation on the bird chery-oat aphid in cereals. Växtskyddsrapporter. Avhandlingar 11. Institutionen för växt- och skogsskydd, Uppsala.
Convention of Biological Diversity 1992. www.cbd.int (Article 2. Use of Terms).
Cox C, 2002. Pieronyl Butoxide. J. Pesticide Reform, 22 (2), 12–20.
Dalgaard T, Halberg N & Porter J R, 2001. A model for fossil energy use in Danish agriculture used to compare organic and conventional farming. Agriculture, Ecosystems & Environment, 87, 51–65.
Dalgaard T, Dalgaard R & Nielsen A H, 2002. Energiforbrug på ökologiske og konventionelle landbrug. Grön Viden, Markbrug 260. Danmarks
Jordbrugsforskning, Foulum, 8 s.
Delin K, 2003. Logårdsprojektet 1992–2001. Hs rapport 1:2003. Hushållningssällskapet Skaraborg, 28 s.
Devictor V & Jiguet F. Community richness and stability in agricultural landscapes: The importance of surrounding habitats. Agriculture, Ecosystems and Environment 120, 179–184.
Djurberg A & Gustafsson G, 2007. Sammanställning av växtskyddsförsök. Arbetsmaterial, Växtskyddscentralen, Linköping.
Eichler W, 1954. Insektizide heutzutage. Verl. Volk und Gesundheit, Berlin, 579 s. Eriksson D, 2005. Beräkning av maskinkostnader baserat på dragkraftsbehov vid jordbearbetning. Meddelande nr 47, avdelningen för jordbearbetning, institutionen för markvetenskap, SLU.
Extoxnet 1994. http://extoxnet.orst.edu/.
Faidley L W, 1992. Energy and agriculture. In: Fluck R C (ed) Energy in Farm Production, vol 6. Energy in World Agriculture. Elsevier, New york, 177–201. Fredriksson H, Baky A, Bernesson S, Nordberg Å, Norén O & Hansson P-A, 2006. Use of on-farm produced biofuels on organic farms – Evaluation of energy balances and environmental loads for three possible fuels. Agricultural Systems, 89, 184–203.
Fuller R J, Norton L R, Feber R E, Johnson P J, Chamberlain D E, Joys A C, Mathews F, Stuart R C, Townsend M C, Manley W J, Wolfe M S,
Macdonald D W & Firbank L G, 2005. Benefits of organic farming to biodiversity vary among taxa. Biol. Lett. 1, 431–434.
Fulton D, Clark R & Fulton A, 2001. Effect of sowing time on pyrethrins yield of pyrethrum (Tanacetum cinerarifolium). Proc. Austr. Agronomy Conf., Australian Society of Agronomy.
Green M, 1987. Energy in pesticide manufacture, distribution and use. In: Helsel Z R (ed) Energy in Plant Nutrition and Pest Control, vol 2. Energy in World Agriculture. Elsevier, Amsterdam, 165–177.
Helsel Z R, 1992. Energy and Alternatives for Fertilizer and Pesticide Use. In: Fluck R C (ed) Energy in Farm Production vol. 6. Energy in World
HIR Malmöhus 2007. Maskinkostnader 2007. Underlag och kalkylexempel för lantbruksmaskiner. 31 s.
Hole D G, Perkins A J, Wilson J D, Alexander I H, Grice P V & Evans A D, 2005. Does organic farming benefit biodiversity? Biol. Conserv. 122, 113–130. Holm S, Kristensen H & Tersbøl M, 1999. Plantebeskyttelsesproblemer – et moniteringsprogram i økologisk landbrug. Markbrug 9, Danmarks
JordbrugsForskning, 55–63.
Hülsberger K-J, Feil B, Biermann S, Rathke G-W, Kalk W-D & Diepenbrock W, 2001. A method of energy balancing in crop production and its application in long-term fertilizer trial. Agriculture, Ecosystems & Environment, 86, 303–321. Johansson C, 2005. Maskinsystem för växtodling – stort och reducerat sparar pengar. I: Jens Blomquist (ed) ”Framgångsrik växtodling”. Väderstad, 36–39. Jordbruksaktuellt, 2007. Herbicidtolerans utan GMO. (www. Ja.se/). 17 april 2007.
Jordbruksverket & Kemikalieinspektionen 2002. Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårds näringen till år 2006. Rapport från Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen 2002:7. Jordbruksverket & Naturvårdsverket 2007. Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål. Rapport, 138 s.
Jørgensen L N, Jensen P K, Holm S, Mikkelsen G, Kristensen I S & Ørum J E, 1999. Estimerede tabsfunktioner og saedskifter i et 0-pesticid scenarium. Markbrug 9, Danmarks JordbrugsForskning, 7–26.
Jørgensen L N & Secher B J M, 1998. Need for fungicide treatments when varying agricultural parameters. Applied Biology, 50, 285–291.
Kemikalieinspektionen, 2007. www.kemi.se/upload/Bekampningsmedel/ Vaxtskyddsmedel/ Lattrorliga_amnen_i_vaxtskyddsmedel.pdf ).
Kiriamiti H K, Camy S, Gourdon C & Condoret J S, 2003. Pyrethrin extraction from pyrethrum flowers using carbon dioxide. J. Supercritical Fluids, 26, 193–200.
Kjaer J, Olesen P, Barlebo H C, Henriksen T, Plauborg F, Grant R, Nygaard P, Gudmundsson L & Rosenbom A, 2007. The Danish Pesticide Leaching Assessment Programme. Monitoring results May 1999–June 2006. GEUS, Köpenhamn, 124 s.
KRAV hemsida, 2007. Ekologisk odling skapar inte ogräsproblem. Kravweb. dev.qd.se, nov 2007.
Kreuger J & Nilsson E, 2001. Catchment scale risk-mitigation experiences – Key issues for reducing pesticide transport to surface waters, p 319–324. In A Walker (ed) Symposium Proceedings 78: Pesticide behaviour in Soils and Water. Brighton, UK, 13–15 November, 2001. British Crop Protection Council, Farnham.
Kumm K-I, 2002. Hållbart jordbruk – kunskapssammanställning och försök till syntes. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, 141 (10), 114 s. Lagerholm J & Forsberg G, 2005 Thermoseed – termisk betning av utsäde. Regional växtskyddskonferens för södra Sverige i Växjö, december 2005. Medd. från Södra jordbruksförsöksdistriktet, Sveriges Lantbruksuniversitet nr 58, 4 s. Levin G, 2007. Relationships between Danish organic farming and landscape composition. Agriculture, Ecosystems and Environment 120, 330–344. Lueck L, Schmidt C S, Cooper J M, Hall C M, Shotton P N & Leifert C, 2006. Effect of organic, low-input and conventional production systems on yield and quality of winter wheat. Aspects of Applied Biology, 80, 135–140. Mattsson B & Sandström M, 1994. Icke-kemisk bekämpning i stråsäd och oljeväxter. Aktuellt från lantbruksuniversitetet 423. Mark-Växter, 23 s. Mattsson B, 1999. Environmental Life Cycle Assessment (LCA) of
Agricultural Food Poduction. (Ph.D. thesis) Acta Universitatis Agriculturae Sueciae Agraria 187, 55 s.
McRoberts N, Doyle C J, Quin F & Smith J, 2000. Is predicting the sustainability of agricultural systems an impossible dream ? Aspects of Applied Biology 62, 159–164.
Mocatta G, 2002. Natural Defences – The Power of Pyrethrum. Australian Geographic, 65.
Naturvårdsverket, 1997. Det framtida jordbruket. Rapport 4755. Stockholm, 137 s.
Naturvårdsverkets författningssamling, 2000. Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde; SNFS 2000:7. Nicholson P S & Hirsch P R, 1998. The effects of pesticides on the diversity of culturable soil bacteria. Journal of Applied Microbiology, 84, 551–558. Nilsson C, 1985. Impact of ploughing on emergence of pollen beetle parasitoids after hibernation. Z. ang. Ent., 100, 302–308.
Nilsson C, 1989. Pesticides and the lower fauna. 30th Swedish Crop Protection Conference, 4, 10.
Nilsson C, 2000a. Utformning av ett odlingssystem med begränsad användning av externa produktionsmedel. Redogörelse för det första växtföljdsomloppet. Rapport för forskningsanslag.
Nilsson C, 2000b. Lönsamhet, uthållighet och miljövänlighet. SSJ Info nr 18, 4 s. Nilsson C, 2000c. Miljövänlig kemisk bekämpning av bladlöss. Regional växtskyddskonferens för södra Sverige i Växjö, dec. 2000. Medd. från Södra jordbruksförsöksdistriktet, Sveriges Lantbruksuniversitet nr 51, 3 s.
Nilsson C, 2003. Hur kan vi förbättra växtföljden? Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 113, 54–56.
Nilsson C, 2005. Plog och kemi har ersatt en bra växtföljd. I: Jens Blomquist (ed) ”Framgångsrik växtodling”. Väderstad, 29–31.
Nilsson C, Büchs W, Klukowski S, Luik A, Ulber B & Williams I H, 2006. Design of an ICM field experiment and comparison and evaluation of a conventional and an ICM farming system. Final report. EU project QLRT-2000-01447. Rothamsted Research, Harpenden, UK. 19 s. Nilsson C, Olsson M & Åkerblom J, 2007. Kvävestegar i odlingssystem- försöket på Lönnstorp under 14 år. Regional växtskyddskonferens för södra Sverige i Växjö, december 2007. Medd. från Södra jordbruksförsöksdistriktet, Sveriges Lantbruksuniversitet nr 60, 7:1–5.
Olofsson S & Nilsson I, 1999. Ökad användning av glyfosat. Beskrivning och orsaker. Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. Statens Jordbruksverk, 24 s. Ong E R de, 1948. Chemistry and uses of insecticides. Reinhold Publ. New york, 345 s.
Pedersen T R, 2008 (Statens Jordbruksverk). Muntligen.
Persson M, 2004. Fallstudie: Egen foderberedning till slaktsvin. Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:22. Sveriges lantbruksuniversitet.
Pethybridge S J, Esker P, Dixon P, Hay F, Groom T, Wilson C & Nutter F W, 2007. Quantifying loss caused by ray blight disease in Tasmanian pyrethrum fields. Plant disease 91(9), 1116–1121.
Pimentel D, 1993. Cultural controls for insect pest management. In: Pest Control and Sustainable Agriculture. (S Corey, D Dall & W Milne, eds), 35–38. CSIRO, East Melbourne.
Rathke G-W, Diepenbrock W, 2006. Energy balance of winter oilseed rape (Brassica napus L.) cropping as related to nitrogen supply and preceding crop. European Journal of Agronomy 24, 35–44.
Reimens M M, Groeneveld R M W, Lotz L A-P & Kropff M J, 2007. Effects of three management strategies on the seedbank emergence and the need for hand weeding in an organic arable cropping system. Weed Research 47, 442–451. Rundlöf M & Smith H G, 2006. The effect of organic farming on butterfly diversity depends on landscape context. Journal of Applied Ecology 43: 1121–1127.
Rundlöf M, Nilsson H & Smith H G, 2008. Interacting effects of farming practice and landscape context on bumblebees. Biol. Cons. 141: 417–426. Rundlöf M, Bengtsson J & Smith H G, 2008. Local and landscape effects of organic farming on butterfly species richness and abundance. J. Appl. Ecol. 45: 813–820.
SCB, 2007a. Jordbruksstatistisk årsbok 2007. SCB, Stockholm.
SCB, 2007b.Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2006. Statistiska Meddelanden MI 31 SM 0701 (korr version).
SLU, 2007. Förteckning över skördar av höstvete vid Alnarps Egendom. Solecki, 1999. Pesticide residues in food. WHO/FAO report (www.inchem.org). Sonesson U, 1993. Energianalyser av biobränslen från höstvete raps och salix. SLU, Dept Agric. Engineering, Report 174, 54 s.
Trewavas A, 2004. A critical assessment of organic farming-and-food assertions with particular respect to the UK and the potential environmental benefits of no-till agriculture. (Review). Crop Protection, 23, 757–781. Tzilivakis J, Warner D J, May M, Lewis K A & Jaggard K, 2005. An assessment of the energy inputs and greenhouse gas emissions in sugar beet (Beta vulgaris) production in the UK. Agricultural Systems, 85, 101–119. Törner L, 1999. Energibalans i ekologisk och anpassad-integrerad växtodling. Odling i Balans, Vallåkra, 43 s.
Vamling C, 2007. Genteknisk resistensförädling mot bladmögel i potatis. Regional växtskyddskonferens för södra Sverige i Växjö, dec. 2007. Medd. från Södra jordbruksförsöksdistriktet, Sveriges Lantbruksuniversitet nr 60, 19:1–2. Weibull A & Östman Ö, 2002. Biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – gårdens läge betyder mer än odlingssystemet. Fakta – Jordbruk nr 1 2002, SLU, Uppsala, 4 s.
Word Commission on Environment and Development, 1987. Our common future. Oxford University Press, Oxford.
Wretenberg J, Lindström Å, Svensson S, Thierfelder T & Pärt T, 2006. Population trends of farmland birds in Sweden and England – similar trends but different patterns of agricultural intensification. Journal of Applied Ecology 43: 1110–1120.
Wretenberg J, Lindström Å, Svensson S & Pärt T, 2007. Linking agricultural policies to population trends of Swedish farmland birds in different
agricultural regions. J. Appl. Ecol. 44: 933–941.
Zentner R P, Lafond G P, Derksen D A, Nagy C N, Wall D D & May W E, 2004. Effect of tillage and crop rotation on non-renewable energy use efficiency for a Black Chernozem in the Canadian Prairies. Soil and Tillage Research, 77, 125–136.
BILAGOR
Bilaga A
Naturvårdsverkets framtidsstudie över svenskt jordbruk ”Det framtida jord- bruket. Slutrapport från systemstudien för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk 2021”. Naturvårdsverket 1997. Det framtida jordbruket. Rapport 4755. Stockholm, 137 s.
sammanfattning av förutsättningar och slutsatser
Förutsättningar:
o Produktionen av livsmedel skall motsvara konsumtionsbehovet 2021, hänsyn tagen till en viss befolkningsökning. Import och export antas lika om man tar hänsyn till import av foder, frukt och grönsaker. o Jordbruket skall kunna producera bioenergi motsvarande 20 TWh
(720 000 TJ) för andra sektorer i samhället.
samtidigt skall miljö och uthållighetsmål vara uppfyllda
o Markens växtnäringsförråd och pH får inte sjunka under produktions behovet.
o Mullhalterna skall vara 4% på lerjordar och 3% på sand- och mojordar.
o Marken får inte förorenas av giftiga substanser som kan återfinnas i livsmedel (t ex kadmium) eller som kan försämra bördigheten. o Odlingslandskapets mångformighet och biologisk mångfald skall
vidmakthållas och stärkas.
o Emissioner till vatten och luft skall begränsas till nivåer som inte har ekologiska effekter (främst växtnäringsämnen och växtskyddsmedel). o Klimatgaserna skall minst balanseras av en lika stor bindning av
koldioxid.
o Hushållning med ändliga fossila energiresurser.
Strävan mot lokal produktion för regionala behov kunde inte uppfyllas i de modellberäkningar som man gjorde. De stora tätortsområdena i Mellansverige skapar en obalans mellan regionalt behov och regional produktionsförmåga.
Alla modeller har bearbetats med förutsättningen att lantbrukaren skall kunna få en godtagbar arbetsinkomst och dessutom ge utrymme för investe- ringar. Det har ju av naturliga skäl varit omöjligt att ta hänsyn till förhållandet mellan priset på livsmedelsprodukter från gården och priset på produktions- medel till gården i en situation av starkt ökande pris på fossil energi. En annan faktor som man bara delvis tagit hänsyn till är ändrade konsumtionsmönster.
arealfördelningen enligt modellen
Arealfördelningen bestäms av målbilden, men också av produktionssystemets uppbyggnad. Det finns i modellen drygt 2,6 milj. ha.
o 0,6 milj. ha reserveras för betesmark (landskapsbild och biologisk mångfald).
o 5% av slättbygdsåkern skall överföras i randzoner, våtmarker osv för att bygga upp landskapsbild och biologisk mångfald i dessa områden (70 000 ha).
o 5% av åkermarken skall brukas utan att använda kemiska växt- skyddsmedel för att bevara speciella ”ogräs”. Även andra museala skäl kan ligga till grund för hur denna areal sköts (140 000 ha) o Man får antagligen anta att detta är tjänster som samhället är beredd
att köpa.
vidare har följande begränsningar införts:
o 20 % av arealen i vall i alla produktionsområden. o Högst 10 % ärt i växtföljden.
o Högst 40 % höstsäd i slättbygderna och högst 30 % i Götalands och Svealands skogsbygder.
Bilaga B
höstveteskördar på alnarps egendom 1887 till 2007
Det finns en kontinuerlig statistik på Alnarps egendom över skörden av höst- vete per ha under perioden 1887 till idag, 2007. Diagrammet nedan visar dessa data. Materialet är inte korrigerat för under perioden förändrade vatten- haltsnormer. 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 År Sk ör d, k g/ ha
Figur 4. Skördar av höstvete på Alnarps Egendom 1887-2007. (SLU 2007).
Under perioden 1887 till 1942 steg skörden endast 2,8 kg per år och medel- talet låg på knappt 3,6 ton kärna/ha (standardavvikelse 582 kg). Stegringen är möjligen något större eftersom ett par år under början av 1940-talet var mycket dåliga, men i stort bör man kunna påstå att skörden varierade mellan 3 och 4 ton ha-1 . Under perioden 1943 till 1972 steg skörden med 15 kg ha och år.
Under denna tid ökade användningen av handelsgödsel, växtskyddspreparat började mer frekvent och sortmaterialet förbättrades. Under den sista perioden, mellan 1973 och 2007 steg däremot skördarna med nästan 64 kg ha och år. Det moderna industrijordbruket har nu nått sin utformning. Växtskyddsåtgärder är rutin, olönsamma arealer har tagits bort och kvävetillförseln dimensioneras efter marknadens priser. Skördeutfallet under de senaste 10 åren, från 1998 till 2007 har varit knappt 8,1 ton ha och år. Skördeökningen har nu upphört och medelförändringen är –75 kg/ha och år. Det kan noteras att årsvariationen bara minskat obetydligt (standardavvikelse 487 kg). Medelskörden fram till 1942 utgör 45 % av skörden under senaste 10 åren.
Bilaga C
ekologisk odling av höstvete, som exempel på areal användning och möjligheter för bioenergiproduktion.
Data i tabellen avser odling av höstvete i Sverige 2006 inom olika produk- tionsområden (SCB 2007a). Den ekologiska odlingen har förutsatts ingå i totalresultatet för varje produktionsområde. ”Arealbehov, om ekologisk odling” innebär den ytterligare areal som krävs för att upprätthålla dagens nationella produktion om all odling är ekologisk.
Prod omr Areal, ha % ekol odl Total skörd, ton % ekol odl Skörd, kg/ha % ekol odl Areal behov, om ekol. odling Gss 77 639 0,5 491 100 0,3 7 992 34 104 250 Gmb 32 383 1,9 145 000 10,7 6 582 53 9 046 Gns 92 701 4,8 560 400 3,2 5 794 56 80 262 Ss 93 286 6,0 491 000 0,5 5 079 51 94 837 Gsk 15 236 6,8 71 000 1,7 4 927 50 13 626 Ssk 6 138 7,8 30 500 4 804 2006 317 603 4,0 1 795 200 2,3 5 660 57 239 913 2005 295 325 4,3 1 957 000 2,2 6 630 52 273 570 2004 349 823 4,1 2 159 400 2,4 6 180 61 227 557
Bilaga D
energianvändning för framställning av pyretriner – ett försök till skattning.
Det finns inga bra data på energitätheten i pyretrumpreparat. Odlingen liknar till vissa delar vår vallodling, men drivs delvis med specialbyggda maskiner, vilket gör en beräkning av energianvändningen mycket vansklig. Anläggningen av grödan påminner dock mer om sockerbetor med samma slutliga planttäthet och samma gödslingsnivå. Därtill kommer extraktionen av pyretriner för att jämförbarhet med syntetiska pyretroider skall erhållas.
Energianvändningen i vall 1 i ett odlingssystemförsök på Bollerup i Skåne har beräknats av Törner (1999). Förstaårsvallen på en bra, lerhaltig jord, förbrukade totalt 2 900 MJ ha-1 i det ekologiska systemet (med kreatur) och
8 300 i motsvarande konventionella odling. Anläggningskostnaden ligger i dessa fall delvis i föregående stråsädeskostnad, vilket gör att värdena är väl låga.
Etablering av en sockerbetsgröda med konventionell teknik i västra Skåne kräver ca 10 000 MJ/ha, exklusive skörd (egna beräkningar 2006). En strängläggning har beräknats kosta 90 och en stor skördetröska 1 800 MJ/ha (Nilsson et al 2006). Det senare är ett ganska högt värde med tanke på de små volymer som hanteras i en pyretrumodling. Dessa egenkonstruerade tröskors vikt eller motorstyrka är inte känd, men ett värde på 800 MJ/ha borde inte vara totalt felaktigt. Detta skulle betyda att den konventionella pyretrum- odlingen skulle kunna behöva 10 000 MJ ha-1 fördelat på 3-4 år samt 800 MJ