På Hushållningssällskapets försöksgård Logården i Västergötland har ett eko- logiskt och ett konventionellt/integrerat odlingssystem drivits och utvärderats sedan början av 1990-talet. Växtföljden i det ekologiska systemet är 7-årig. Tabell 16 sammanfattar resultat och uppbyggnad (Fredriksson et al 2006). Växtföljden har skapats för att minimera problem med ogräs och växtsjuk- domar, förse grödorna med kväve och för att minimera behovet av jordbear- betning. Rotogräs bekämpas med avslagning av en gröngödslingsgröda som därmed inte skördas och genom upprepade vallskördar samt genom stubb- bearbetning. Örtogräsen bekämpas genom blindharvning i vårsäd, insådd av vallgröda i stråsäd och radhackning 1–2 gånger. Med den frekvens av dessa åtgärder som hittills förekommit har ogräsfröbanken ändå ökat betydligt, mest som en följd av misslyckade grödor orsakade av växtsjukdomar. De fak- tiska åtgärderna visas i Tabell 16. Antalet särskilda åtgärder mot växtskade- görare är få och inskränker sig till 3 ogräsharvningar eller radhackningar på en 7-årsperiod, samt en gröngödslingsgröda, som också fyller andra funktio- ner. Exemplet visar svårigheterna att jämföra ett konventionellt system, som har en hög flexibilitet i växtföljd och jordbearbetningsåtgärder genom en större grad av direkta åtgärder mot växtskadegörare, med ett system där växt- följd och jordbearbetning är mer eller mindre fixerade för att minimera beho- vet av direkta åtgärder. Jämförelser måste ske på odlingssystemnivå, där olika aspekter vägs samman.
tabell 16. växtföljd för ekologisk odling på lerjord i mellansverige, kreaturslös drift (logården). antal maskininsatser med betydelse för ogräsbekämpningen (Fredriksson et al 2006).
Jämförelsen med normskörden för området har tillfogats. Gröda
a) Disk + Stubberab + Plöjning + Sådd + Harvning Vältning Ogräs- harvning + Radhackn Avslagn +vall- skörd+ skörd. Skörd, kg ha-1. (% av normskörd 2006) (vall som ts) Höstvete 0+1+1 3,6+1+0,6 0,75+0,6 0+1 3 500 (62) Vall 0+0+0 0+1+0 0+0 0+3 6 000 Råg 0,38+0,75+1 3,6+1+0,5 0+0 0+1 3 200 (60) Åkerböna 0,5+0,88+1 3,5+1+1 0,4+0,6 0+1 2 400 Havre 0,13+0,25+1 2,5+1+0,5 0,5+0,2 0+1 3 200 (80) Gröngödsling 0+0+0 0+1+0 0+0 2+0 0 Höstraps 0,38+1,38+1 3,8+1+1,8 0+0 0+1 2 000 (69) Summa 1,38+3,25+5 17+7+4,4 1,65+1,4 2+3+5
Vall och gröngödsling insådd i föregående gröda.
Normskördar för åkerböna och vall finns inte. För vall kan skörden skattas till i storleksordningen 130 % av genomsnittet i området.
Växtskyddsåtgärderna är integrerade i växtföljd och maskinanvändning och kan därför bara genomföras under vissa, ofta korta, tidsintervall. Det är svårt att anpassa växtföljd och åtgärder till ett ökat behov utan att starkt påverka helheten. Systemets stelhet medför därför stora konsekvenser, långsiktiga såväl som kortsiktiga och ekonomiska, under år när väderleken inte tillåter att pro- grammet följs fullt ut.
Om vi ser på systemet ur växtskyddssynpunkt (Tabell 16) så måste vi för- utom de direkta åtgärderna såsom ogräsharvning, radhackning och avslagning också räkna stubbearbetningen och dess konsekvenser. Anläggning och övrig skötsel av gröngödslingsgrödan förutsätts motiveras av den strukturförbätt- rande effekten av grödan och därför inte kunna ersättas med kemisk bekämp- ning. Vallskördar från kreaturslösa gårdar förutsätts vara säljbara och har därför inte räknats som del av bekämpningen, även om de även fyller en sådan funktion. Effekterna av anpassning av såtidpunkten på skörden kan inte bedö- mas, men ger också ett bidrag till totala energikonsumtionen för växtskydd i form av lägre skörd.
”En effektiv ogräsovänlig växtföljd innehåller både ettåriga och fleråriga grödor och dessutom gärna en hackgröda som rensas noga. Växtföljden bör generellt innehålla minst 40 procent vall...” (KRAV:s hemsida 2007). Denna definition av en växtföljd i en ekologisk odling stämmer bra med den beskrivna växtföljden från Logården så när som på gröngödslingsgrödan. Företrädare för ekologisk växtodling menar att det i praktiken är få som idag använder grön- gödslingsgrödor. Fler år med vall i växtföljden tjänar samma syfte.
Effekten mot kvickrot av 2–3 stubbearbetningar och efterföljande höst- plöjning anges till 50–60 %. Dragkraftsbehovet och arbetsåtgången är bety- dande, jämfört med en glyfosatbehandling (Olofsson & Nilsson 1999). Detta ställer stora krav på maskinkapacitet och tillgång på arbetstid under den mest arbetsintensiva månaden på året. Kombinationen av två så energikrävande
åtgärder som stubbearbetning och plöjning urholkar i hög grad energieffek- tiviteten i det växtskyddsmedelsfria systemet. Stubbearbetning hindrar också etablering av en mellangröda och ökar därmed risken för kväveläckage, när mineraliseringen ökar genom jordbearbetningen. Stubbearbetningen måste följas av plöjning för att ha bra kvickrotseffekt.
Det konventionella jordbruket på Logården har förbrukat 1,8 hektardoser i genomsnitt per gröda. Ett parallellt integrerat system ligger på 0,8 hektar doser (Delin 2003). Det borde därför vara rimligt att räkna med 1,5 hektardoser i det konventionella systemet. Växtföljden inbjuder till hög kemikalieanvändning och hög energikonsumtion: Höstvete och havre i lika delar och en vårraps- gröda. Dosreduktionen har ansetts ligga i lika grad på alla preparat. I energi- beräkningen har två alternativ använts:
1. Moderna preparat används (100 MJ/behandling), 2 sprutningar per gröda, 7 år.
2. Moderna preparat och lågdosmedel i stråsäd, 2 sprutningar per gröda, 7 år.
tabell 17. uppskattning av energibehovet för växtskydd i det ekologiska och det konventionella odlingssystemen på logården, västergötland.
Moment Antal gånger MJ beh -1 Energibehov utan växtskyddsmedel, MJ/ha Energibehov konventionellt system, MJ/ha Stubbearbetning 3,25 498 1 619 Ogräsharvning 1,65 256 422 Radhackning 1,4 208 291 Avslagning 2 421 842 Sprutning alt 1 2 070 Sprutning alt 2 1 860 Mekanisk Logården 3 170 Mekanisk ej gröngödsl. 2 330
Man kan alltså konstatera att ur energianvändningssynpunkt för ogräs- bekämpning i ett ekologiskt och ett jämförbart konventionellt system är det inte någon stor skillnad mellan en strategi med eller utan kemiska växtskydds- medel. Om jämförelsen skulle ske genom en jämförelse av energianvändning per kg skörd och ha eller per kg skörd på den odlade arealen, skulle skillnaden bli betydligt större och till den konventionella odlingens fördel.
Detta fält behandlades mot rapsbagge bara i kanterna. Tanken var sannolikt att hejda rapsbaggarna att invadera hela fältet. Resultatet blev dock att knopparna åts upp av rapsbaggarna där det inte behandlades. Utan blommor blir det inga rapsfrön att skörda och göra olja och annat av. Copyright: Växtskyddscentralerna, SJV - Foto: Ingvar Björkman
Rapsbaggar som äter på blomknoppar av raps.
Bladlöss kan orsaka stora skördesänkningar och i detta fall blev det ingen skörd alls av höstraps på den rutan som inte behandlades mot bladlöss på hösten.
Foto: Christer Nilsson
Havrebladlusen kan vissa år föröka sig mycket snabbt. Den lever på att suga näring från plantorna och kan även sprida virussjukdomar till växten. Prognosverktyg har tagits fram för att lättare kunna bedöma när bladlössen blir många och skadan stor.