Hur används då leken?

Som jag nämnt så är det i huvudsak den styrda leken som används för ett uttalat pedagogiskt syfte. Den fria leken och lekar med fokus på rörelse har mest utrymme som pauslek. Det är också intressant att respondenterna antyder att idrott är lek. Idrott är ju ett ämne där eleverna förväntas nå olika mål på samma sätt som alla andra ämnen. Min uppfattning är att till exempel höjdhopp är långt ifrån en lek för många elever, men att leka affär under en matematiklektion anser jag vara mer lek.

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

51 av 55 

6 Diskussion

Mitt syfte är att se hur leken kan används som redskap för lärande. De frågeställningar som jag använde mig av för att få svar på detta var:

 Vad är lek?

 Hur är synen på lek kontra lärande?  Hur används leken?

Hur tillförlitligt är då resultatet? Med tanke på att detta är en mindre studie så blir det en viss osäkerhet kring hur leken används rent allmänt. Men jag tror fortfarande att genom att göra kvalitativa intervjuer istället för enkäter har lett till en mer verklig bild av leken. Just efetrsom man in enkät kan svara mer generellt men i en intervju så behöver respondenetn mer förklara och motivera sina svar. Som jag tidigare nämnt finns det en tendes till att prata om leken men sen att det inte blir så mycket genomförande. Intervjuer istället för enkäter tycker jag därför var en bättre metod. Sedan uppkom det att den lilla skolan inte var förbereda som den stora skolan var för intervjuerna. Hur det har påverkat resultatet är svårt att säga men jag fick ändå svar på mina frågor. Det kan hända att om den lilla skolan förberet sig mer så hade de också visat att leken har högre status än vad den fick nu. Det kan jag endast spekulera om.

Några av de interjuade menade att lek var allt som barn gör och att det är något naturligt. Om man ser till Winnicott(1995) så är lek är en universiell företeelse. Men att det inte är riktigt så enkelt som intevju personenrna beskriver det utan leken är något som måste arbetas med för att utvecklas. Det börjar redan mellan spädbarnet och vårdnadhavarna men det är en pågående process. Det är inte bara något som finns där utan att det måste upptäckas och utvecklas hela tiden OCH om man slutar efter ett tag leder det till mycket torftiga lekar och leken används fullt ut. Det kan då bli svårigheter att bearbeta känslor och göra kunskap till sin egen.

När det gäller lek och lärande blev det tydligt att den lek som användes mest var styrd lek, där läraren leder. En av anledningarna till detta kan vara den styrande kursplanen och att de flesta aktiviteter i skolans värld kopplas till tydliga mål. Berg(1992) skriver att om leken är till för att uppnå ett speciellt mål blir leken ett medel som kan anvädnas för att nå ett mål. Detta tycker inte Winnicott är den sanna leken för den förenar både mål och medel.

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

52 av 55  Öhman (1996) skriver att en av anledningarna till detta kan vara svårt att se nyttan med den fria leken och att termen fri lek missförstås till att barnen leker vind för våg och att man som pedagog då inte är delaktig. Hon ser mer fri lek som olika aktiviterter som barnen får välja själv. Vidare skriver hon att all lek egentligen kan skrivas som fri lek för om barnen inte vill leka så lär de protestera. Barnen kanske är med på leken men leker de verkligen? Om man ser till vad Berg (1992) skriver är att när någon leker så hänrycker leken en. Om detta tillstånd inte skulle infinna sig så anser han inte att det är fråga om någon lek. Detta tankesätt är även synligt hos Winnicott (1995) och Knutsdotter Olofssons (1992) med deras andra ord som koncentaration och hängivelse. Detta tycker jag är väldigt viktigt för det visar på exempel där pedagogen anser att lek förekommer men att barnen mer ser det som en uppgift. Och hur blir då lärandet och gör de verkligen kunskapen till sin egen då? Och använder man verkligen leken som man önskar och är det ett lärande verktyg? Jag menar inte att all styrd lek är fel eller att styrd lek inte ska ses som lek men man borde sträva efter att använda den fria leken till något mer än de som sker på raster eller för den delen i förskolan. Öhman (1996) skriver att pedagogen kan hjälpa barnen att utvidga och fördjupa leken. Men det kan såklart ibland vara svårt att balansera på linjen mellan att vara för ledande eller för tillbakadragen.

Winnicott(1995) Knutsdotter Olofson (1992) och Öhman(1996) är alla överns om att man som vuxen kan förstöra leken genom att bland annat kommentera den, moraliseraden eller att man som vuxne inte förstår lekreglerna. Det är bra för barnen att välja själv vad de vill göra men det bygger på att barnen är trygga och att de vet vad de behöver, annars så stärks inte den egna utvecklingen. Lekens utveckling stannar och det blir endast en maktkamp där starkast vinner.

En annan aspekt är om fri lek har förutsättnigar till att fungera i skolan? Öhman (1996) skriver att för att lek ska kunna äga rum så behöver barnen känna sig trygga, få utrymme och tid. Detta behövs för att de ska gå in i sin djupa koncentration utan att veta att de snart blir avbrutna med till exempel tystläsning. Med tanke på hur barnens schema kan se ut då det många gånger är uppsplittrat i många sektioner så kan det vara svårt att ge leken den tid som behövs. Detsamma gäller frågan om utrymme. Många klassrum är så små att det i sig

försvårar leken. När det gäller tryggheten var det några av de intervjude som poängterade just tryggheten innan det gick över till lärande situationer, att tryggheten var grunden och det var också en av anledningarna till att det förekomm så många samarbetes övningar i årskurs ett. Folkman och Svedin (2003) skriver om de barn som har svårt för att leka och vad de kan få för uttryck. För även om det skulle finnas lekmöjligtere i klassrummet så fins det ofta barn

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

53 av 55  som inte leker ändå. Dessa barn är ofta enligt mig orosmomnent i klassrummet. Pedagoger hänvisar ofta till diverse olika saker/anledningar till deras uppförande till exempel att de har det jobbigt hemma. Det är bra tycker jag att det finns en medvetenhet om hur

hemförhållanden påverkar barnet. Men här tror jag leken är ett redskap man kan använda sig mycket av. Vad barnen bland annat skulle behöva från den vuxne är att någon visar dem hur man leker så att de kan få tillgång till lekens värld där de kan bearbeta sina upplevelser och göra dem mer hanterbara och begripliga Jag tror att man då ofta kommer att bli varse att dessa barn har svårt med leksignaler och hur man egentligen gör när man leker, alternativ att de leker mycket torftiga lekar.

Öhman (1996) skriver att när barn leker provar det på olika sätt att hantera livet på och vad som passar dem. De provar också sina kunskaper i jakt på mer kunskap. Några av de förmågor som utvecklas med hjälp av leken är kommunikation, kreativitet, koncentration, känslor, kunskap och kompetens. Genom leken så stärker barnen sin självkänsla. Detta kan jag även koppla till Sandén (2005) som skriver att genom att använda sig av lek kan barnet lära sig hantera sin starka och mindre starka sidor och på så sätt på sikt stärka sin självkänsla. Men hon skriver även att om förskola/skola ställer för höga krav på barnen kan detta leda till att de känner sig misslyckade.

Knutsdotter Olofssons (1992) visar på att barns lek utvecklas. När barnen går i förskolan leker de med hela kroppen i olika rolllekar, för att sedan i skolåldern mer gå över till att leka genom saker/figurer. Leken har nu utvecklats till att mer likna fantasisamtal eller helt enkelt till att bli en inre tankeverksamhet. Mina intervjer visade just på det exemplet att när barnen först kommer i ettan så är det mycket spring för att sedan utvecklas till att bli mer

stillasittande lek med diverse figurer. Jag vill här igen återkoppla till hur viktigt det är att hela tiden utveckla leken. Vidare kan man även koppla det till några av intervjuerna som menade att lek är något som sker hela livet men i olika form det visar.

Man ser även en tendes till att lek sedan blir något som man gör på sin fritid, att det har inte så hög status. Jag anser dock att mycket lek döljer sig bakom orden kreativ, kreativitet och skapande och de har högre status än lek. Frågan är då: - Hur höjer vi egentligen statusen? Läraryrket i sig inte har så hög status så tror jag att vi kan få en bättre statushöjning på leken om statusen på lek höjs i samhället utanför. För många är lek något som endast barn sysslar med, som vuxen går man på sport eller någon kreativ kurs t.ex. keramik. Men min tro är den att de som trivs på sina arbeten själva verket leker mer eller mindre varje dag. Men man kallar

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

54 av 55 

det inte det för lek även om man ibland faktiskt kan höra någon säg: - Ja det är nästan pinsamt att jag får betalt för det jag gör!

Varför kan det kännas så? En anledning anser jag kan just vara att de tycker att det är så roligt och förknippar det med lek och då lek har så låg status eller är något man endast gör på fritiden så blir det just lite pinsamt att ta betalt. Ibland hör man också personer som säger jag vill hellre arbeta med något annat men att det är för lågtbetalt, men söker hellre ett bra betalt jobb där man har tråkigt varje dag på jobbet än ett arbete som man finner mer gäldjen i. Jag tror att till viss del går detta att koppla till skoltrötthet hos barn. Lek behövs helt enkelt både för barn och vuxan. Här kommer just lusten in som är så starkt förknippad med leken. Sen finns det givetvis dem som väljer det kanske mer lågbetalda arbetet just för att det är roligt och att man värdesätter det mer

Jag önskar att man använder leken ännu mer. Jag tror att det fortfarande finns mycket mer att vinna och jag vill se en utveckling av lekpedagogiken. Jag önskar också se en utveckling där man går från att mer prata om leken till att hur man kan använda den mer som en pedagogik. Alltför ofta blir leken bara en rolig paus i väntan på det riktiga arbetet.

Slutligen skulle jag vilja återkomma till diskussionen om styrd och fri lek. I vidare forskning hade jag gärna sett studier på hur egentligen förutsättningarna finns för fri lek och också diskutera om dessa förutsättningar faktiskt ska finnas i skolans värld? Är det genomförbart? Vad skulle krävas av skolan med allt från pedagogik, läroplan, lokaler osv?

    Lek och Lärande –Anne Merlöv   55 av 55 

7 Referenser

Bell, Judith (2007). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Berg, Lars-Erik (1992). Den lekande människan. Lund: Studentlitteratur

Bjurwill, Christer (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Folkman, Marie-Louise & Svedin Eva (2003). Barn som inte leker. Stockholm: Runa Förlag Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: AlmQvist och Wiksell Förlag AB

Lärarnas riksförbund (2007). Läroplaner, skollagen, policydokument, Lärarboken, 07/07. Stockholm: Lärarnas riksförbund

Sandén, Ingrid (2005). Lek, hälsa och lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Stockholm Myndigheten för skolutveckling Winnicott, D W (1995). Lek och verklighet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultu Öhman, Margareta (1996). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber AB 7.2 Internet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenomenografi, 6 november 2008