Skillnader mellan skolorna

Man kan se att på den stora skolan spelar tryggheten en större roll och den får en större betydelse. Detta kan bero på att barnen går på en större skola och eventuellt kan ha ett större behov av trygghet eller så visar de mer på Winicotts trygghets betydelse. Den stora skolan visar också mer på skillnaderna mellan lek i klassrummet kontra lek på skolgården.

Leken verkar ha en tillsynes högre status på den stora skolan, vilket också visar sig i att den stora skolan ger ett intryck av att använda sig av leka mer även efter ettan. En anledning till att leken har högre status kan även vara att lärarna på den stora skolan var mer förberedda på att svara på intervju frågorna i jämförelse med den lilla skolan. En annan anledning kan vara att de stora skolan värnar mer om leken för att de ser att den försvinner mer och mer sen . Eller att leken bara kort och gott har högre status.

Den lilla skolan kopplar leken mer till rörelse än vad den stora skolan gör. En anledning till det kan vara att den lilla skolan har procentuellt fler elever som är i större behov av att röra sig helt enkelt därför att eleverna är yngre. Man har ju bara elever upp till årskurs 3, inte upp till årskurs 9 som i den stora skolan. En annan bidragande faktor är att den lilla skolans profil är rörelse.

På den lilla skolan används leken mer som pausgympa eller som belöning eller som

förberedande för koncentration i jämförelse med den stora skolan. Därmed inte sagt att den inte användes som lärande verktyg för det gjorde den, fast dock inte i lika hög utsträckning. Överlag blev jag ändå positivt överaskad av hur stor påverkan leken har på undervisning, det var inte så min bild såg ut innan.

Vad man ändå tenderar att se tyckar jag är att leken används för att eleverna sedan ska kunna sitta still och eftersom eleverna sedan kan sitta still när de blir äldre så leker man inte lika mycket och då undrar jag om man verkligen har tagit till sig leken. Det var ju tänkt som ett lärande verktyg och inte som paus. Om det var ett lärande verktyg så anser jag att det borde användas mer. Detta gäller dock inte alla men man kan se en tendens. Lekandet blir mer ett sätt att förbereda själva lärandetet. Efter leken lär man sig eller så är det en form av belöning.

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

49 av 55  Jag tycker absolut inte det är fel men jag tror att leken hade kunnat användas mer och på ett annat sätt mer aktivt i själva lärandet. Man kan se att det används mycket i ettan för att sedan mer tunnas ut. Man kan nästan se det som om att om man som vuxen inte vidarutvecklar sin lek och ser det som något viktigt så stagnerar leken och för att sedan i värsta fall gå bakåt. Vilket lämnar oss utan ett verktyg för att hantera alla de olika händelser som livet innebär. Då den stora skolan förberet sina svar inför intervju tillskillnad från den lilla skolan som inte hade det finner jag det intressant och ställer mig frågan hur det kan komma sig att det

verkligen blev en sådan tydlig skillnad mellan skolorna i det avseendet. Intervjuerna som var förbereda blev mycket mindre uppehålls ord i men jag kände att jag ändå fick de svar som jag kunnat förvänta mig av båda skolorna. Svaren överaskade mig och inspirerade mig mycket. 5.3 Vad är då lek?

”Leken är ett fenomen liksom, språket, hoppet, kärleken. Ett fenomen är något som får själva livet att träda fram” (Rasmussen i Öhman, 1996, s 88)

Detta tycker jag är ett mycket talande uttryck som beskriver magin i leken och på samma gång visar hur svårdefinierad leken är.

Under mina litteraturstudier och arbetet med intervjuerna ser man att definitionen av lek i vissa fall stämmer överens i litteraturen . Som exempel kan nämnas Öhman (1996) som beskriver hur svårdefinierad leken är, som några av de intervjuade också påpekar. En skillnad jag märker är till exempel Winnicott (1995) som säger att lek är en universiell företeelse och Knutsdotter Olofsson(1992) som säger att leken är en mental inställning jämfört med några av de intervjuade som beskrev lek som:

Stora skolan Åk 2: ”Lek är allt som är lekfullt och roligt.” Lilla skolan Åk 3: ”Det är något som styrs av fantasin.”

Ur detta läser jag att författarna ger leken en mycket djupare betydelse. Om fler hade tänkt på leken som författarna gör så tror jag att leken hade haft en högre status. Men detta visar samtidigt på hur svårdefinierad leken är.

I litteraturen nämns det att lek har många olika definitoner och med detta arbete har jag inte funnit någon mer gemensam definition. Jag har inte heller haft det som målsättningen. Däremot att belysa hur synen på lek är, och lika splittrad som den kan verka i litteraturen kan man se i verkligheten. Själv tror jag att detta delvis beror på att leken som ett pedagogiskt

  Lek och Lärande –Anne Merlöv  

50 av 55  intstrument i skolan inte har tillräckligt hög status. Med högre status hade det forskats mer kring ämnet, det hade varit en mer tydlig del av skolans pedagogiska arbete och det hade i sin tur krävt en tydligare definition.