Apostlagärningarna som en berättelse genom tiden

4.4.1. Apostlagärningarnas tematik och Paulus roll i den

Schematiken för Mendelssohns Paulus stämmer överens med Pelikans indelning av Apg:s tematik i två; att kapitel 1-8 berättar om lärjungarna i Jerusalem och kapitel 9-28 om Paulus.²⁰⁶ Genom historien har Apg delats in som evangelium bland judar respektive icke-judar med en skiljelinje mellan kapitel 12 och 13.²⁰⁷ Det är dock för lite sagt. Berättelsen om Jesus och de lärjungar som bär hans namn vidare i världen tar vidgade uttryck. Både geografiskt där förföljelsen av de kristna i sig sprider berättelsen, men också genom de aktörer Apg berättar om. Paulus karaktär i två, på ett sätt vitt skilda skeenden, berättar något om Guds makt och förmåga att hålla världen i sin hand. Betydelsen av händelsen med Paulus på vägen till Damaskus berättas hela tre gångar i Apg (förutom 9:1-8 även 22:6-16 samt 26:12-18), vilket enligt Barrett understryker dess signifikans.208 Polhill ser istället att Apg har åtta temata; Världsuppdraget; att Gud sörjer för sin skapelse; andens kraft; det återupprättade Israel; ett inkluderande evangelium; vittnenas trofasthet och relationer till världen. Det sista, evangeliets triumf, sammanfattar hela Apg i och med att det berättar hur den tidiga kristna församlingen med andens kraft lät tillvaron uppfyllas av budskapet om Jesus Kristus som den som räddar världen.²⁰⁹ I relation till Polhills teman kan Bocks tematiska frågor ställas: Hur kan Guds frälsning tillskrivas Israels Gud om budskapet även gäller icke-judar? Hur kan berättelsen uppfylla Guds löfte när judarna beskrivs som motståndare till budskapet om Jesus Kristus som Messias? Samtidigt menar Bock att just vittnena har avgörande roller för att berätta om hur Guds frälsning når världen, och att det möjliggörs genom den uppståndne Jesus Kristus som även efter sin himmelsfärd är en verksam kraft på jorden, vilket blir gestaltat med tydlighet i

204 Fitzmyer, 422. 205 Larsson, 205. 206 Pelikan, 109. 207 Gasque, 15. 208 Barett, 439.

209 Polhill, 43-52. Resonemanget stödjer 1700-talets exegetiska forskningar av bl.a. Bengel och Paley som ville peka på Apostlagärningarnas nära relation med helig Ande. Se bl.a. Gasque, s. 15-20. Det är också litteratur som möjligen haft inverkan på Mendelssohn och de samtida teologer han arbetade tillsammans med. Bengels

36 det att Jesus själv omvänder Paulus.²¹⁰ Till resonemanget för jag Westerholms tankar om den gudomliga dikaioligheten där Gud råder över människornas frälsning. Guds förbund är i sammanhanget alltid mer omfattande än vad människan själv kan formulera, oavsett om hon följer lag och bud.²¹¹ De flyttar fokus från att låta frågan handla om en eventuell dom, till att handa om en inneboende möjlighet till befrielse, genom Guds nåd.

4.4.2. Om Mendelssohn och Paulus – släktskapet i Kristus

Trots Mendelssohns konvertering och hans popularitet som kompositör gav hans judiska ursprung att den nazistiskt styrda regimen reviderade bort Mendelssohn ur musikhistorien och förbjöd hans musik. Mycket av utraderandet har skett efter hans död, men också under sin levnad erfor han antisemitism. Kompositören Wagner var i sin ungdom en stor beundrare av Mendelssohn och skänkte honom bland annat sitt första oratorium. Med tiden kom dock ett antisemitiskt hat att växa fram i takt med den nationalromanticism som blomstrade i Tyskland. Mendelssohns blev i flera sammanhang en avskydd person vars musikaliska begåvning tonades ner, så också av Wagner.²¹² Detta trots hans konvertering till den lutherska kristendomen och tecken på hans personlig tro.²¹³ Dessutom kritiserades Mendelssohn för att vara alltför religiös i sin musik, i det att han använde sig av liturgiska gestaltningar i oratoriet Paulus med koralernas framskjutna plats.²¹⁴ Just koralförekomsten har varit föremål för kritik mot Mendelssohn som kompositör, men andra röster har lyft fram motsatsen. Bland annat menades vid tiden för uppförandet att koralerna i sig var så utsökta och religiöst hängivna, att de borde vinna mark också inom den anglikanska kyrkans liv.215 Efter andra världskriget återupprättades dock Mendelssohns namn i historien och på musikscenen.216 Gemensamt för Mendelssohn och Paulus är en judisk förankring där olika händelser lett fram till någon form av transformation och en växling i trosgrunden. Båda har på olika sätt betalat ett pris för det dubbla arvets skull, om vilka vi har kännedom om båda. I Paulus fall talar han om sitt livs olika skeden (Gal 1:1-11, Fil 3:6-8) och vi vet att han sedan fängslas och dödas i Rom. Paulus har, som Westerholm redogör för, lästs polariserat mellan det judiska och det icke-judiska. Men vare sig Paulus eller Mendelssohn verkar för en schism mellan det judiska och det kristna. Båda tycks snarare bygga broar mellan olika trosinriktningar och problematiserar inte hemvisten. Paulus bär bud om Jesus 210 Bock (2007), 6-7. 211 Westerholm, 320. 212 Langton, 3. 213 Botstein, 5. 214 Smither, 20.

215 Jeffrey S. Sposato, ”Saint Elsewhere. German and English Reactions to Mendelssohn´s Paulus.” 19th Century

Music 32, no 1 Summer (2008): 44.

37 Kristus till de icke-judiska och skriver till församlingarna i Galatien att ”ingen är jude eller grek”, och om Mendelssohn sägs att han umgicks med människor av olika trosinriktningar²¹⁷ och skrev musik därefter. Istället är det de uppgifter de är satta till i världen som får bära vittne. I det lämnar de båda efter sig en väl dokumenterad och berikande skatt av berättelser, bland annat om hur Guds nåd är större än vad människan förmår döma världen efter. Därför menar jag också att en fördjupad diskussion om den antisemitiska frågan, som kan och genom tiderna har applicerats på såväl Paulus och Mendelssohn, om än ur olika perspektiv, i den här uppsatsen inte ska få större fokus än att den pekar mot nya horisonter. Istället är syskonskapet, kyrkan, av mer intressant betydelse sett till hur oratoriet Paulus gestaltar personen Paulus, dels utifrån narrativet som sådant, men också i ljuset av den gudomliga dikaiolighet som Westerholm visar vara väsentlig del av Paulus teologi. Om utrymmet hade tillåtit hade oratoriets akt 2 kunnat belysa betydelsen av just aposteln Paulus och den unga kristna kyrkan.

38