Postludium

De tre skeden som uppsatsen utgått ifrån har inte som egenintresse att schematiskt dela upp Paulus, eller narrativet, i avgränsade delar. Skedena hör samman, liksom varje människas berättelse gör det i ett slags kontinuum. Avgörande händelser i levnaden får en tendens att bli brytpunkter där det finns ett ”före” och ett ”efter”, men val och handlingar kan, framför allt i efterhand, ses höra samman på fler plan än vad som först synes troligt. Med en gudstro finns dessutom fördjupade skäl att söka Guds mening med sig och de skeden en människa går igenom. Att också Paulus i Gal 1:15 talar om sitt öde berör kanske inte så mycket predestinationstanken med Guds regi, så mycket som en tro med ”ögon känsliga för Gud”.

42 Dessutom är också berättelsen om kyrkan, Guds folk och Guds frälsningsplan, envar för sig sammanhörande skeden, men också sammanvävda med varandra. Och så är det kanske också med Paulus och Mendelssohn.

För om Nathan Söderblom vill beskriva Bach som ”den femte evangelisten” vill jag drista mig till att kalla Mendelssohn för epistelförfattare - utan att på något sätt hävda en profetisk aspekt. Mendelssohn skapar med sitt oratorium Paulus möjlighet till ett möte mellan bibeltext och läsare genom att i ”musikalisk brevform” återberätta en ”story” som har förmåga att kommunicera mellan historia, samtid och vision. Med det intertextuella mötet mellan bibeltext och oratorium blir det möjligt att vidga tolkningen och upplevelsen av narrativet. Mötet, uppbyggt av markörens, sättets och effektens nivå, förmår bidra till personliga reflektioner, till allmänmänskliga och existentiella - på så vis att de teologiska idéer som narrativet bär med sig berättar något om en troende människas grundvillkor och hennes relation till andra och annat utanför sig själv. Jag menar att om vi accepterar den exegetiska analysen om att Gud, enligt Apg:s tematik, berättar om sig själv genom Apg med Paulus som aktör, kan vi se att hur Mendelssohn gör sig själv till aktör genom att återberätta ”storyn” i oratoriet Paulus. Det är i sig underlag för vidare diskussioner beroende på hur bibeln som sammanhållen textenhet tolkas stå i relation till omvärlden, och särskilt till den kristna kyrkan.

Uppsatsens ärende, att besvara frågan hur Mendelssohns oratorium Paulus gestaltar personen Paulus i relation till de i sammanhanget relevanta delarna av Nya Testamentets grundtext menar jag till del, men inte heltäckande, vara tillgodosett i och med dessa slutsatser. Det är min förhoppning att bibelvetenskapen fortsatt ska stå i relation till omvärlden och med det kunna tillämpas interdisciplinärt och kulturorienterat. För där mötet mellan bibeltext och kulturuttryck sker, finns möjlighet till vidgande tolkningar. Och bibel och kultur tycks oförändrat ha med varandra att göra.

43

Sammanfattning

Uppsatsen ärende är att besvara frågan hur Mendelssohns oratorium Paulus gestaltar personen Paulus i relation till de i sammanhanget relevanta delarna av Nya Testamentets grundtext. Detta i syfte att undersöka spänningsförhållandet mellan hur Paulus framställs i bibeltext och nämnda oratorium. Det görs utifrån arbetsfrågorna ”Hur gestaltas Paulus som förföljare av den kristustroende församlingen i textuell och musikalisk bemärkelse i relation till de i sammanhanget relevanta delarna av Nya Testamentets grundtext?”; ”Hur gestaltas Paulus omvändelse på vägen till Damaskus i textuell och musikalisk bemärkelse i relation till de i sammanhanget relevanta delarna av Nya Testamentets grundtext?”; ”Hur gestaltas Paulus som Kristi apostel i textuell och musikalisk bemärkelse i relation till de i sammanhanget relevanta delarna av Nya Testamentets grundtext?” Uppsatsområdet rör sig i den nytestamentliga exegetiken och är ett receptionshistoriskt studium som genom dialogorienterad intertextualitet använder en trefaldig metod där grundtexten bearbetas narratologiskt (1) i relation till musikdokumentet (2) för att undersöka spänningsförhållandet dem emellan (3), vilket görs med de tre skedena förföljare; omvändelse; apostel som struktur och utifrån mikro- (markör), meso-(sätt) och makronivå (effekt). Apg:s grundtext och oratoriets partitur utgör grunden för analys, diskussion samt slutsatser och kommentarer, exegetisk och teologisk litteratur dess hjälpmedel. Kapitel 2 utgör uppsatsens bakgrund med inblick i det tyska oratoriet, 1800-talets Tyskland, Felix Mendelssohn samt oratoriet Paulus som musikaliskt verk. I kapitel 3 analyseras relevanta avsnitt ur Apg, motsvarande avsnitt i oratoriets libretto och partitur samt spänningsförhållandet dem emellan. Kapitel 4 diskuterar analysen vilket fördjupar bilden av Paulus som person, narrativets händelser samt dess teologi. I kapitel 5 presenteras uppsatsens slutsatser.

Uppsatsens slutsatser utgår från den tredelade strukturen av Paulus tre skeden men dessa är beroende av varandra för att var för sig framträda tydligt, kunna kontrasteras mot varandra och därigenom nå sina fulla innebörder. Slutsatserna ger att; Skedet ”Paulus - Förföljare” beskriver personen Paulus och har allmänmänskligt perspektiv; ”Paulus - Omvändelse” berättar om Gud och Guds handlande med världen; ”Paulus - Apostel” berättar om kyrkan och det kristna syskonskapet genom Ananias, Paulus och dopet. I samtliga slutsatser ses hur markörer i grundtext och partitur ingår i stilistiska grepp vilka leder vidare till effekter. Resultatet av uppsatsen visar att en receptionshistorisk, narratologisk studie med intertextuell analys av spänningsförhållandet mellan bibeltext och oratorium berikar båda narrativen då de ömsesidigt ger till och tar emot av varandra, på mikro-, meso- och makronivå, i alla Paulus skeden och både när spänningsförhållandet innebär samstämmighet och diskrepans.

44

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Botstein, Leon. ”The Aesthetics of Assimilation and Affirmation: Reconstructing the career of Felix Mendelssohn.” In Mendelssohn and his world, edited by Larry Todd, 5-42. Princeton: Princeton University Press, 1991. E-bok.

Polhill, John B. Acts. An Exegetical and Theological Exposition of the Holy Scripture, vol 26. USA: Broadman and Holman Publishers, 1992. E-bok.

Sposato, Jeffrey S. ”Saint Elsewhere. German and English Reactions to Mendelssohn´s Paulus.” 19th Century Music 32, no 1 Summer (2008): 26-51. JSTOR,

http://www.jstor.org/stable/10.1525/ncm.2008.32.1.026 (Hämtad 2019-01-15). Tombs, Robert. ”Politics” in The Nineteenth Century: Europe. 1789-1913, ed T.C.W Blanning, 11-26. New York: Oxford University Press, 2000. E-bok.

Tryckta källor och litteratur

Barrett, Charles Kingsley. The Acts of the Apostles. A Critical and Exegetical Commentary, Vol 1: Preliminary Introduction and Commentary on Acts I-XIV. Norwich: T&T Clark, 1994. Bock, Darrell L. ”Opening Questions. Definition and Philosophy of Exegesis” in Interpreting the New Testament Text. Introduction to the Art and Science of Exegesis, edited by Darrell L. Bock and Buist M. Fanning, 23-32. USA: Crossway, 2006.

Bock, Darrell L. Acts. Baker exegetical commentary on the New Testament. Grand Rapids: Baker, 2007.

Burer, Michael H. ”Narrative Genre. Studying the Story.” In Interpreting the New Testament Text. Introduction to the Art and Science of Exegesis, edited by Darrell L. Bock and Buist M. Fanning, 197-219. Wheaton: Crossway, 2006.

Danker, Frederick William. The Concise Greek-English Lexicon of the New Testament. USA: University of Chicago Press, 2009.

Eppstein, Hans. “Felix Mendelssohn Bartholdy”, i Sohlmans lexikon vol 4: Kammar-Partial, 495-499. Stockholm: Sohlmans förlag AB, 1977.

Fitzmyer, Joseph. The Acts of the Apostles. A New Translation with Introduction and Commentary by Joseph A. Fitzmyer. USA: Doubleday, 1998.

Fulbrook, Mary. Tysklands historia. Lund: Cambridge University Press, 1998. Garratt, James. ”Mendelssohn and the rise of musical historicism” in The Cambridge

Companion to Mendelssohn, edited by Peter Mercer-Taylor, 55-70. Cambridge: Cambridge

University Press, 2004.

Gasque, W. Ward. A History of the Interpretation of the Acts of the Apostles. USA: Hendrickson Publishers, 1989.

Heikel, I. & Fridrichsen, A. Grekisk-Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de Apostoliska Fäderna. Bibelakademiförlaget, 2013.

Horell, David G. An Introduction to the Study of Paul. 3 ed. Great Britain: Bloomsbury, 2015. Langton, Daniel. ”Felix Mendelssohn´s oratorio St Paul and the question of jewish self-definition.” Journal of Jewish Identities, 1 January (2008): 1-15.

45 Larsson, Edvin. Apostlagärningarna 1-12. Kommentar till Nya Testamentet [KNT] 5A.

Stockholm: EFS-förlaget, 1983.

Larsson, Edvin. Apostlagärningarna 13-20. Kommentar till Nya Testamentet [KNT] 5B. Stockholm: EFS-förlaget, 1987.

Leahy, Thomas W. ”The Epistle of James”. In The New Jerome Biblical Commentary, edited by Raymond E. Brown, Jospeh A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. 2ed. India: Bloomsbury Publishing, 2000.

Mercer-Taylor, Peter. ”Rethinking Mendelssohn´s Historicism: A Lesson from St. Paul.” Journal of Musicology, 15 (1997): 208-229.

Nestle-Aland. Novum Testamentum Graece. 28ed. Stuttgart: Deutsche Bibelgeselschaft, 2015. Paulus op.36. Oratorium nach Worten der Heiligen Schrift. MWV A 14. Felix Mendelssohn Bartholdy. Stuttgarter Mendelssohn-Ausgaben. Urtext. Carus 40.129.04.

Paulus. Oratorium av F. Mendelssohn-Bartholdy. Text. 3 uppl., tillökad med Inledning. Upsala, W. Schultz/Ed. Berling, 1876. Broschyr.

Pelikan, Jaroslav. Acts. SCM Theological Commentary on the Bible. Great Britain: SCM Press, 2006.

Propp, William H. Exodus 1-18. A New Translation with Introduction and Commentary. USA: First Yale University Press, 1999.

Schleiermacher, Friedrich. On Religion: Speeches to Its Cultured Despisers. New York: Harper, 1958.

Senn, Frank C. Christian Liturgy. Catholic and Evangelical. USA: Fortress Press, 1997. Smither, Howard E. A History of the Oratorio. Volume 4: The Oratorio in the Nineteenth and Twentieth Centuries. University of North Carolina Press, 2000.

Sohlmans musiklexikon 4, 2 uppl. Stockholm: Sohlmans förlag, 1977.

Sjöberg, Lina. Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser. Hedemora: Gidlunds förlag, 2006.

Sposato, Jeffrey S. The Price of Assimilation: Felix Mendelssohn and the Nineteenth-Century Anti-Semitic Tradition. Oxford: Oxford University Press, 2006.

Steinberg, Michael. ”Mendelssohn and Judaism” The Cambridge Companion to Mendelssohn, edited by Peter Mercer-Taylor, 26-41. Cambridge: Cambridge University Press, 2004.

Stinson, Russell. The Reception of Bach´s Organ Works from Mendelssohn to Brahms. New York: Oxford University Press, 2006.

Todd, Larry R. (Foreword). Felix Mendelssohn Bartholdy. Paulus op.36. Oratorium nach Worten der Heiligen Schrift. MWV A 14. Stuttgarter Mendelssohn-Ausgaben. Carus 40.129.04.

Todd, Larry R. ”On Mendelssohn´s sacred music, real and imaginary”. In The Cambridge Companion to Mendelssohn, edited by Peter Mercer-Taylor, 167-188. Cambridge: Cambridge University Press, 2004.

Westerholm, Stephen. Perspectives Old and New on Paul. The ”Lutheran” Paul and his Critics. Cambridge: Eerdman Publishing, 2002.

Wrede, William. ”Paulus” i Religionshistoriska böcker. Stockholm: Kommanditbolaget Chelius & Co, 1905.

46