J: Jag skulle vilja börja med att du beskriver ett typiskt tillfälle när du arbetar i grupp i skolan, ett grupparbete under lektionstid, det kan va ungt företagande eller vilket annat grupparbete som helst.
S: Är det nåt särskilt du vill ha?
J: Du kan ta ungt företagande eftersom det är ganska aktuellt
S: Ja jag kan ta ungt företagande som ett exempel och vi har sagt att vi har, även på pappret, så har vi ordförande på alla våra möten, de protokollförs, vi har en ordförande och vi har en sekreterare och en justerare som står fast hela tiden på dom positionerarna men, vi har inte så att ordförande måste begära, ge någon ordet och så, utan att man (eh), har man nåt att säg så säger man det, men man får ändå låta dom andre tala till punkt. Och (eh), vi har väl sagt så att har vi saker vi vill ta upp, så ja, går vi liksom laget runt och visar upp eh, dom saker, problem och frågor vi har och så får vi diskutera det. Nu är vi ojämnt antal då så vi så är det viktiga saker så har vi skrivit sånt samarbetssamtal så då röstar vi om det. Då måste en majoritet vara för eller emot beslutet. Och, ja så det är rätt öppna möte, det kan va att, det behöver inte va bestämt att imorgon klockan tolv, vid mötet då, kan vi ta nåt spontant, ja vi tar ett möte nu om tio minuter, utan det faller som så när det passar oss bäst, det tycker jag.
J: När ni satte ihop just den här specifika gruppen, gjorde ni det själv eller var det läraren som delade upp alla grupperna?
S: Från början så var det, själva idén var, två personer som kom på i slutet på förra terminen, och dom frågade mig om jag ville va med i deras grupp och då sa jag ja, dom frågade en annan om den personen ville vara med och då svarade den personen också ja, så var vi fyra stycken, sen var det tänkt att vi skulle va fyra men sen var det så att nu under hösten så tillkom en medlem till och vi, vår tanke var att vi skulle klara det på fyra personer men nu i efterhand så är det bra att vi är en till, vi hade tatt oss vatten över huvudet annars, det hade blitt för mycket att göra, vi blev en till, det är bara positivt, så vi är, så gick rekryteringen till kan man säga.
J: Om du tänker på grupparbete generellt som ni har i klasserna, kan vara vilket ämne som helst, vad tycker du utmärker ett väl fungerande grupparbete?
S. Jag tycker att så behöver det inte tvunget va att man känner personerna jätteväl, att det är ens bästa kompisar, utan det kan va nån som man inte har pratat så mycket med eller undgåtts så mycket med i klassen och då kanske man lär känna den personen bättre men det kanske underlättar till en början om man känner personerna väl, och sen, jag tycker man måste ha en öppen diskussion kanske inte så jättestrikt alltså man säger egentligen vad man tycker och tänker, sen att alla ska ta lika mycket ansvar, göra lika mycket, oftast blir det inte så men själva iden, tanken är att det ska va så, att man gör ungefär lika mkt.
J: Har du råkat ut för det någon gång att det är någon som…(blir avbruten av informanten) S: Det är ofta det händer det, det är i stort sätt alla grupparbete alltså så på lektionstid när det är inlämningsarbete och så, att det är nån som halkar undan på nåt sätt, dom kanske inte är så
intresserade av ämnet, dom kanske blir sjuka och inte dyker upp, eller såna saker, och det leder till att dom gör nästan ingenting men halkar ändå med på ett bananskal, så dom andra får ta större ansvar och göra mer.
J: Brukar ni på nåt sätt ta upp det med dom personerna eller diskuterar ni det med lärarna? S: Jag hade ett arbete förra året då vi tog upp det med läraren för den personen uteblev från alla möten vi hade, i stort sätt, och då tog läraren upp det med den personen, men det var liksom inget, vi var inte arga på den personen, vi fortsatte ju att umgås och så, men personen där fick inte godkänt, på redovisningen fast vi fick ju, vi som var delaktiga, och så kan det ju bli, man får ju ta upp, alltså jag tycker först och främst att man ska ta upp det med den personen, sen kan man gå till läraren och snacka.
J: Om du tänker generellt på grupparbete som arbetsmetod, vilka tror du är de största fördelarna med den arbetsmetoden?
S: Man får se det på många olika sätt, om vi gör ett arbete, ett historie-grejs tex, jag kan väl tolka det på ett sätt, nån annan på ett annat sätt, man får liksom olika synvinklar, och man kan bolla idéer med varandra och, eh, gör du ett grupparbete så blir det oftast mycket större än vad ett enskilt arbete blir så då borde det leda till att det blir bättre också. Men så är det kanske inte alltid, ibland kanske det är bättre att köra sitt eget race men nästan alltid är det så att man, att det är bra att jobba i grupp.
J: Vad tror du nackdelarna är, de största nackdelarna?
S: ja det är framför allt att nån kanske smiter undan, och sen att, skolans värld är väldigt (paus) alltså, prestationsinriktad, så att, det kanske blir svårare att visa vad personen som individ har gjort i ett grupparbete än i enskilt arbete. Om jag lämnar in ett arbete med fyra fem andra så ser ju inte läraren (Informanten citerar en lärare) ” Oh..den och den personen har gjort det och det” utan att (eh), då är det bättre med ett enskilt arbete för då kan man bättre visa sina kunskaper.
J: När ni jobbar i grupp, är lärarna med under själva processen, sitter de med vid de här tillfällena och lyssnar eller är med och diskuterar, vid andra tillfällen än bara vid själva presentationen? Så att dom ser och får nån bild av hur ni jobbar tillsammans?
T: Om vi tar ungt företagande igen som ett exempel så har vi ett möte varje vecka där vi träffar vår lärare, och går igenom, och där skickar vi även in loggböcker vad vi har gjort, som individ då, hon ska ju betygsätta arbete i stort och vår egen prestation. Fast det är ju ett rätt stort arbete, är det ett mindre, då du har en månad på dig, då sitter läraren aldrig med, det har jag aldrig varit med om, att läraren är med. När det är ett sånt här stort, som vi har hållit på i tio månader, då sitter läraren med för att få en överblick över det och se så att det går rätt till och pusha på dom som behövs.
J: Hur ofta jobbar ni i grupp i skolan under en vecka, kan vara gruppdiskussion?
S: Det är ofta, de flesta lektioner är det nästan alltid, alltså, desto mer teoretiskt ämnet är desto mindre jobbar du i grupp, alltså i matte och så jobbar du aldrig i grupp men är det mer, alltså i vårt fall så är det ju idrott, där jobbar du alltid i grupp. Och när du laborerar i naturkunskapen då är du alltid med någon annan men det enda ämnet som egentligen, näst intill till 100
procent helt individuellt det är matten, men även där förekommer det grupparbete. Till exempel vi har gjort ett grupparbete den här terminen i matte, men det är ett grupparbete på ett halvår det är ju inte mycket om man jämför med dom andra dår det förekommer varje vecka.
J: Kan du generalisera hur det går till när grupperna delas upp? Får ni själva bestämma eller är det lärarna som delar upp grupperna?
S: Jag tycker så här: när det är mindre arbete när du kanske har en vecka på dig, då brukar lärarna helt enkelt säga så: grattis du fick nummer ett, då sätter du dig där, du fick nummer två, alltså den här klassiska. På så sätt är det ingen som kommer utanför, man särskiljer inte någon elev från nån annan, så den tanken är god men då kan det bli så att du hamnar med personer som är totalt omotiverade och det drar ju ner kanske den person som är motiverad men då har ju den personen som är motiverad kanske större sätt att visa sig i den gruppen så det är ju på både gott och ont men framför allt, jag tycker det är bra att man inte skiljer på elev till elev utan då är det samma för alla det tycker jag är bra, så att det inte blir som på idrotten, du vet: ”jag tar dig, jag tar dig” så står det en kvar det är ju hemskt, det får inte förekomma tycker jag. Men är det längre arbete, vi gjorde ett i tvåan då vi höll på i en månad kanske, då fick vi välja grupper själv. Inom rimliga gränser så att säga. Nu i UF så var där en grupp med bara killar t.ex., och det vill dom (lärarna, författarens anm.) ju helst inte ha, då fick dom ju dela på dom, sätta in nån tjej där och ta nån kille till nån annan grupp för att ha en mix. J: En följdfråga: Vilket av de här sätten föredrar du?
S: Jag tycker egentligen det här sättet att slumpa ut är det bästa men hade jag jobbat med ett projektarbete under så lång tid, då är man tvungen att kunna komma bra överens med dom i gruppen, då måste man få välja själv. Det är kanske inte det bästa, det kan ju vara så att någon hamnar utanför, det vill man ju inte varken som elev eller lärare.
J: När du säger att du vill välja själv, hur tänker du då?
S: Det är för att man vet att dom och dom arbetar jag bra med, dom jobbar jag dåligt med och den vet jag jobbar bra, vet vad den vill göra och satsar på ett bra betyg, det är så det ligger till på det viset.
J: Varför tror du att lärare använder grupparbete som arbetsform?
S: Det är ju ett bra sätt, man måste vara beredd på den sociala biten, man kan inte bara va, kunna en massa fakta, det är ingen idee med det när man kommer ut i arbetslivet utan man måste ha den sociala biten, man måste kunna kommunicera med andra människor på ett bra sätt och det lär man sig bra igenom grupparbete. Man lär känna sig själv också, samtidigt som man lär känna andra.
J: Hur motiveras grupparbete som arbetsform i undervisningen ( Har man förklarat på något sätt att nu arbetar ni i grupp pga av det och detta?)
S: Nån gång har dom sagt att; Nu får ni jobba i grupp för att det blir för mycket att göra själv. Men det är nog den enda anledningen jag har hört, och just det att man lär sig kommunicera och ta hänsyn till andra.
J: Vilken sorts handledning i att jobba i grupp har du fått under din skolgång? S: Jag förstår inte riktigt..
J: Har lärarna gett er idéer på hur man jobbar i grupp, t.ex. sagt att det är bra att ha mötesordförande som du nämnde tidigare? Eller pratat om grupp-processer eller grupp- psykologi?
S: Nej, inget alls som är psykologiskt, det där med ordf. Är något man har med sig från lågstadiet då man hade klassråd. Det är på det sättet man har lärt sig ha möte. Annars har vi inte fått någon direkt handledning.
J: Hur tycker du att uppdelningen av grupparbete respektive eget arbete bör fördelas i skolan? S: Jag tycker nog att det individuella arbetet skall ska vara i majoritet, det skall vara mer än grupparbete, för att det är så svårt att se hur mycket en person har gjort i ett grupparbete. Men det skall inte vara någon stor skillnad, säg 60-40 där 60 är individuellt. Det skall finnas mycket grupparbete, men inte en majoritet.
J: Hur är det nu då, om du kan göra en uppskattning, hur ser det ut i din utbildning så att säga? S: Det skiljer sig mycket från ämne till ämne, men det är mycket mer individuellt nu än vad kan tänka sig vad det borde vara. Större delen är individuellt och har du väl något grupparbete så är det rätt ofta stora saker man skall göra under lite längre tid. I alla fall nu på gymnasiet, sen på min högstadieskola då försökte vi få Samhällskunskap, Engelska, Svenska i samma projekt i samma arbete. På alla dom lektionerna jobbade vi med samma sak, en
ämnesövergripande historia. Det ser du inte alls av på gymnasiet, det är ändå ett bra sätt att få in alltihop.
J: Men det var på skolans initiativ, att ha det så?
S: Det var i grundskolan då, de arbetade på det viset. Det tyckte jag var jättebra och det tyckte nog alla. Man får lära sig mycket själv, man får söka info själv, man får lära sig vara
källkritisk och arbeta på det sättet.
J. När du jobbar i grupp, känner du att du får igenom dina egna idéer?
S: Jag är nog en rätt, eller jag är, en rätt drivande person. Det är jag medveten om. Har jag en ide som jag vet kommer att fungera, vilket jag för det mesta är övertygad om, mitt sätt är det bästa, men i slutändan kanske det inte är så (skratt) men jag kan vara mycket övertygad om att så skall det vara. Då försöker jag driva den idén till fullo, men sen om de andra i gruppen inte anser att det är rätt får man ju vika ner sig, tyvärr kanske, men det är nog bra i vissa fall. Jag är nog en sån som tar initiativ i grupper och får saker gjorda och ser till att andra får saker gjorda framförallt kanske, utkommenderar saker. Så fungerar jag.
J: Vi kom in på det lite här men, vilka sidor hos dig själv tror du påverkar grupparbete? S: Ja, jag kan nog vara rätt jobbig när det gäller grupparbete, för att jag vill att saker skall hända, det skall hända fort och det skall hända bra. Jag har hellre ett arbete klart en vecka i förväg än dan innan, för att sen skall vi kunna snacka om redovisningen, det tycker jag är
viktigt, och jag tror att jag är en sån som sätter igång andra, och mig själv. Jag kanske tar på mig lite mycket själv men då får jag försöka lämna över till andra.
J: På vilket sätt tycker du att man lär sig ämnet man studerar när man använder sig av grupparbete som metod?
S: Vad menar du?
J. Om vi tar tex språk, eller vilket ämne som helst, hur tror du man lär sig via grupparbete? S: Tyvärr kan det vara så, om vi tar tex ett arbete i tyska, skriver om tysk historia, då kanske det är någon i gruppen som har jätte bra koll på detta, som är duktiga på tyska, då kan det bli så att dom sitter och gör alltihopa. Och jag som är sämre på det här språket inte gör något alls, det är lätt att den som är mest intresserad och kan mest om saken tar över dom andras
uppgifter för att ”Ja men jag vet att det skall bli så”. Det är lätt hänt att det blir så. J: Tycker du då att du inte lär dig lika mycket själv?
S: Nä, nä då lär man sig ingenting själv, så det är upp till personen själv att ta tag i det och säga att: ” Nä, nu får vi också göra lite” eller ”stopp där”. Det är upp till individen att ta initiativ själv för gruppens bästa.
J: Vilka presentationsformer tycker du är lämpliga att använda vid grupparbeten?
S: Det som jag tycker är det bästa är att du lämnar in både en muntlig och skriftlig version, fullständig med innehållsförteckning, källförteckning och framsida, alltså riktigt snyggt och bra, så och så skall det se ut, man skall följa en mall. Allting skall vara samma, och sen är det viktigt med referenser att dom stämmer. Och samtidigt då skall man göra en muntlig
framställning av det, en muntlig presentation, och då är det power point som jag tycker funkar bra. Jag tror inte att det är många som haft det på högstadiet, det kommer på gymnasiet. Det använder man mer och mer och det tycker jag är ett bra sätt. Det blir snyggt och det är enkelt och det får folk mer uppmärksamma än om man har skrivit (för hand, författarens anm.) lite otydligt.
J: Är det några presentationsformer som är olämpliga att använda vid grupparbeten?
S: Overhead tycker jag är fruktansvärt tråkigt, lärare använder sig mycket av overhead. Dom kunde ju kört power point, för deras egen skull kanske det är lättare om varje klassrum har en projektor och en dator. Alltså, overhead, och så krånglar det, och så tar det tio minuter innan dom har hittat en ny, och så skall dom dra ner duken och så kanske inte den funkar. Jag tycker själv att det känns lite gammaldags. Skriva på tavlan är ju kanske bra på ett sätt, men
overhead tycker jag är kasst.
J: Det finns ju andra presentationsformer som dramatisering..
S: (avbryter mig)..Alltså, jag är ingen stor fan av sånt där, jag tycker att det är inget som jag vill, eller kommer att syssla med framöver. Jag avskyr rollspel, om två stycken vill ha det i klassen så säger de andra 28 ”Nä, fy fan”. Det känns som att man får titta på vilka typer av elever som går, rollspel hos Estetisk Teater gör dom kanske skitglada, men i vår klass på
Samhäll-ekonomi är det få som tycker det är kul, när läraren säger det är det ingen som bryr sig om det.
J: När det gäller grupparbete, får ni vara delaktiga i att bestämma presentationsform? S: Jo det får vi. Oftast är det upp till oss själva. Vi använder power point och vi har också spelat in filmer. Så det är oftast upp till gruppen själv att bestämma. Man får riktlinjer hos vissa (lärare) ”Ni skall ha power point, ni skall hålla på i fem minuter och ni får inte ha några stödanteckningar” men hur skall man då förhålla sig till power point? Får man ha
stödanteckningar på den då? Det är lite så här, dubbelt, om man får ha texten där? Det är ingen som har sagt att ”Du har för mycket text på din power point som du använder som stöd” Det är dubbelmoral, det stämmer inte överens.
J: Vad tycker du generellt sett om att jobba i grupp? Dina generella erfarenheter?
S: Jag tycker det är bra att jobba i grupp, man får se vad andra tycker och vad jag tycker, man kan bolla idéer.
J: Till sist undrar jag om det är något annat du vill tillägga, rörande detta, som vi inte har tagit upp?
S: Inget särskilt, jag önskar er lycka till (skratt) Efter att bandspelaren har stängts av:
J: Ibland kan man vilja tillägga något efter att bandspelaren har stängts av, så: Vill du tillägga något?