J: Beskriv ett typiskt tillfälle när ni arbetar i grupp under lektionstid.
T: När vi har projektarbete då är det ju grupparbete då vi jobbar fem till sju i varje grupp där vi träffas och har möte och går igenom vad vi skall göra och oftast så delar vi upp olika delar vi skall göra, det är mest mötena vi har gemensamt.
J: Har ni dagordning, vad har ni för struktur på mötena?
T: Vi har positioner inom företaget, vi har VD:n som ordförande, och ibland har vi dagordning men ibland tar man ett möte snabbt och då har man inte tid att göra en dagordning.
J: På vilket sätt för ni anteckningar, har ni struktur på det?
T: Vi brukar utse en sekreterare, det bästa är om vi för protokoll, men har vi ett snabbt möte så antecknar man bara, för ens egen skull så att man vet vad vi har pratat om.
J: Vad tycker du karakteriserar eller utmärker ett väl fungerande grupparbete?
T: Det skall innehålla olika personligheter, det fungerar bäst ifall någon har den ledande rollen, som kanske kan ta de här besluten och vågar säga till folk vad de skall göra, personen som tar på sig mycket och även såna som inte säger så mycket men gör det de blir tillsagda att göra, oftast är dom de bästa, tycker jag. För lika personligheter, t.ex. fyra ledarroller, då blir det lätt att man blir osams.
J: Vad tror du är fördelarna med att använda grupparbete som arbetsmetod?
T: Man lär sig att jobba med andra personer, andra personligheter, det blir en ny utmaning varje gång. Man kan ju inte gå igenom hela livet och köra sitt eget race, nån gång måste man ju faktiskt jobba ihop för att nå resultat. Och det är bra. Sen är det ett sätt att göra större uppgifter, man kan fördela arbete och det är bra.
J: När blir det som bäst, skulle du vilja säga?
T: När man får tid på sig, när alla gjort det dom ska och vi har kommit överens om att ”så här vill vi ha det” och man har jobbat bra tillsammans och fått en bra presentation.
J: Är det processen eller är det målet, presentationen som är viktigast?
T: I slutändan så är det presentationen som är viktigast eftersom det är den som bedöms, vi är i skolan för att lära men även för att bedömas, och oftast så syns ju kanske inte själva
processen, själva arbetet fram till grupparbetsdan, det finns ju såna som går ner och sätter sig i biblioteket som lärarna aldrig ser och det är ju resultatet som syns mest.
J: Vad tycker du om det, att vissa går iväg och att lärarna inte är med under själva processen? T: Det beror på hur man är som person, jag personligen tycker det är skönt att gå iväg och kunna jobba ostört eller va på ett ställe där man har böcker och Internet osv., och vi vet ju var
lärarna är, det är ju inte det att dom inte är tillgängliga utan behöver man läraren så hittar men läraren och självklart så springer dom ju runt och kollar hur det går, men det är inte så att de står och vakar över oss, det blir en frihet, skönare att jobba då.
J: Var tror du är nackdelen med att använda grupparbete som metod?
T: Tyvärr ser många grupparbete som en chans att slappna av lite, sitta och snacka skit, och det behövs ju ibland, och ibland sitter man ju bara och snackar, men vissa gör ju det kanske för mycket, eller sitter vid Internet och gör något annat, det kan vara nackdelen att vissa tar chansen att göra något annat.
J: Är det något du upplever händer ofta, om du tänker på grupper du jobbat i? Hur känner du inför det?
T: Kanske att ta i och säga med varje grupp men oftast är det nån i varje grupp, kanske inte vid varje tillfälle, som går in och gör något annat på datorn eller går nån annanstans. Jag är väldigt kontrollbenägen, jag vill veta vad alla gör för att jag vill att det skall gå så bra som möjligt och då kan det ju vara jobbigt ibland men då får man ta den diskussionen med den personen.
J: Så ni brukar lösa det genom att prata med varandra?
T: Ja, man delar upp arbetet oftast inom gruppen och det är ju så: Skall du göra detta så skall du ha gjort det, hur du använder din tid är upp till dig men det är ju gruppen som straffas om det går dåligt. Det har med betyd att göra och dom vill också ha bra betyg.
J: Hur ofta i veckan jobbar ni i grupp, tre personer eller flera?
T: Det är nästan varje dag. Oftast kör lärarna föreläsning en halvtimme sen får man göra uppgifter och då sitter man två och två eller tre och tre och det får man ju se som ett
grupparbete, sen är det ju vissa större grupparbete, som när vi gör vårt projektarbete. Det är också varje vecka, man får ta dom tillfällen man har, på raster o.s.v. Så det är nog varje dag faktiskt. Sen är det ju också vilket ämne man har, är det idrott jobbar man ju också i grupp. J: Hur delas grupperna upp? Är det så att läraren delar upp eller får ni själva bestämma? T: Skall lärarna bara över en lektion, skall vi bara göra ett grupparbete över en lektion, blir det smidigast om läraren kör nummer, som igår t.ex. skulle vi redovisa ett tal som vi skulle sätta ihop på tio minuter, då skulle vi jobba i grupper om tre, och då fick vi vara med alla andra sjuor. Men är det ett större grupparbete så brukar man få välja själv. Man är ju så pass gammal så att ingen blir utanför, det är ingen som aldrig får vara med i en grupp längre. Det blir bäst om man själv får välja vem man vill jobba med, för vissa jobbar man bättre med och andra jobbar man sämre med. Man kanske väljer någon som tar det på allvar och då blir det bäst om man får välja själv.
J: Vilket av dessa sätten föredrar du?
T: Båda sätten är ju bra, nu gör vi det inte så mycket i andra klasser, det är mest i vår egen klass vi delar upp så snabbt och vår klass har väldigt bra sammanhållning, man fungerar ihop
och tycker att alla är trevliga och då är ju det bra. Man kanske umgås mer med vissa personer och det är ju positivt. Och det när man själv får välja är bra för själva prestationen.
J: Hur menar du när du säger att det är bra för ”själva prestationen”?
T: För att då vet man var man har den personen, det blir bra när alla brukar allvar och själva resultatet blir då oftast bättre.
J: Varför tror du att lärarna väljer att använda grupparbete som arbetsform?
T: För att som samhället ser ut idag så är det att man jobbar mycket i grupp, så förbereda, och sen är det här med elevdemokrati. Många föredrar ju grupparbete, och vill majoriteten ha det så skall det vara så. Det kan ju vara skönt för läraren också att inte behöva stå och köra genomgång efter genomgång utan dom kan också relaxa lite.
J: Hur brukar lärarna motivera grupparbete som arbetsform? T: (lång tvekan)
J: Frågan kan vara också: Gör dom (lärarna) det, motiverar lärarna varför grupparbetsformen skall användas?
T: Nej, det är just det, när man började med grupparbete på låg- och mellanstadiet då behövde dom inte motivera det för att då tyckte man det var kul med grupparbete, alla var ned på det och dom behövde inte motivera det direkt, sen har man vant sig vid grupparbete, så det känns som det behövs ingen motivation till grupparbete för alla vet varför man gör det, så känns det, för det är ingen som säger ”nu skall vi göra grupparbete, för att det är bra, för då lär vi oss detta”. Så är det inte, så jag vet inte hur lärarna motiverar det.
J: Vilken sorts handledning i att jobba i grupp har du fått under din utbildning, ger lärarna stöd för olika sätt, eller hjälper er på olika sätt, om du tänker tillbaka på tidigare år också? T: Vissa lärare säger att viktigt att alla får vara med och bestämma, det är ett direktiv, och att alla ska få sin röst hörd. Inte riktigt lika mycket nu, för nu tar man det mer som en
självklarhet, men när man var mindre så var det viktigt att alla skulle få vara med och bestämma, och att man skulle lyssna på den och den.
J: Men ingen genomgång av teorier varför man jobbar med grupparbete, ingen grupp- psykologi eller nåt liknande?
T: Jo, jag har varit på en utbildning förra hösten, en konfliktslösningsutbildning. Där fick man lära sig om olika roller osv.
J: Vad tänkte du om den utbildningen, gav den något, om du tänker på grupparbete som du jobbat med senare, är det något man reflekterar över?
T: Det var väldigt bra, det var lätt att leva sig in i situationen hur man skall behandla en konflikt och det har man faktiskt tänkt på lite när man valt gruppmedlemmar, som vissa personligheter som kallades för ”lejon”, det var dom här som bestämde, och vill göra sig
hörda. Ibland blev det svårt när två lejon kom i samma grupp, och det har man tänkt på, ja- omedvetet har jag kanske tänkt på det när jag valt grupper t.ex.
J: Den här gruppen i UF, hur sattes den gruppen ihop?
T: Det var två tjejer som hade en ide, och de tog kontakt med XXX för att vi skall ha någon från varje inriktning, han går marknadsföring, och de tycker bra om honom. Sen frågade de mig om jag var intresserad och jag tyckte de hade en väldigt bra idé så jag hoppade på det och jag vet hur dom personerna är, de är målmedvetna och då kände jag att detta kommer att gå bra, det är ändå ett så pass stort arbete, vi skall jobba ihop ett år, så det kändes verkligen bra för mig. Men sen när arbetet kom igång för alla och företagsidéerna skulle kläckas så var det så att kompisar drogs till varandra och då var det vissa som inte kom med i nån grupp och så fick läraren styra upp det, och det tyckte jag att läraren gjorde lite fel. Vi var två färdiga grupper redan och vi fick gå ut och börja. Sen var det de grupperna som inte hade någon idé, och sen var det tre personer som inte hade någon grupp. De blev liksom utpekade inne i klassrummet. Det tyckte jag var fel, då var det mer eller mindre så att ”Vem kan ta henne?” Där tyckte jag läraren gjorde fel. Men där blev ju vissa grupper splittrade, och det var läraren som bestämde det, i och med att vi inte kunde komma till ett beslut.
J: Hur hade det fungerat bättre att göra, menar du?
T: Vår grupp blev ju drabbad, det skall jag kanske inte säga men, vi var fyra från början. Men av dom som var kvar skulle läraren ha sagt att ”när jag kommer tillbaka om tjugo minuter skall grupperna vara klara. Det var ju så att tre kom utanför, och det ät tre som inte säger ifrån så mycket.
J: Hur tycker du att uppdelningen av individuellt arbete resp. grupparbete bör fördelas i skolan?
T: Det är viktigt att lyssna på eleverna, vad dom vill. Många presterar bättre i grupparbete. Dom som inte har självdisciplinen att sätta sig ner och plugga, och skriva ett arbete på tio sidor syn ser och får ett bättre resultat i ett grupparbete. Det är helt beroende på hur klassen är. J: Om du ser det från din egen synpunkt, hur tycker du att du får visa din potential om du tänker på individuellt respektive grupparbete?
T: Jag är, som jag sa, en person som vill ha kontroll. Jag tycker inte om att vara beroende av en person, för att jag tar skolan på allvar och jag vill ha så bra betyg som möjligt och så gott det går vill jag gärna påverka det själv mest och då är individuella arbeten lättare. I
grupparbete blir det lätt, om nån inte gör sitt, då påverkar det gruppens resultat. Och även mitt resultat i längden. Men ibland är det ju väldigt kul, att driva ett företag själv hade ju inte gått i längden. Så i såna här fall tycker jag det är kul men ibland blir det så att, ”nä nu blir man galen, du måste göra detta, det är inte så att vi skäller på dig men du måste göra detta för gruppens resultat. Men om jag skulle välja så skulle jag nog ta ett individuellt arbete. J: När du jobbar i grupp rent generellt, det behöver inte vara just det här (arbetet), känner du att du brukar få igenom dina idéer som du har?
T: Ja, (skratt), jag blir ju den som tar ledarrollen på mig, automatiskt känns det som. För allting jag gör vill jag göra seriöst. Som nu när vi jobbar med företaget. Jag tycker det är väldigt intressant och jag anser att jag har mycket kunskaper om ekonomi och företag och
oftast har jag många bra idéer och oftast kan jag motivera varför det är bra idéer. Andra har kanske inte tänkt igenom den lika mycket och då brukar kanske mina idéer gå igenom för att jag verkar säker på min sak och kan förklara varför det skulle vara så. Jag säger inte att det är det bästa sättet men jag kan motivera… Men sen är det inte så att jag styr med järnhand utan jag lyssnar på andra idéer. Det kan vara så att man tar någon ide och gör den bättre med min ide.
J: På vilket sätt tycker du att man lär sig ämnet man studerar, utgå ifrån ert U:F eller vilket ämne som helst(genom grupparbete)?
T: Det beror på vilket ämne man läser, läser jag religion så är det bästa sättet om jag får sitta ner och läsa igenom sidorna, det är ju fakta, den måste man kunna utantill. Men när det är t.ex.… vad ska man säga…(paus)
J: Om du tänker språk…
T: det lär man sig kanske bäst när man kommer i kontakt med språket mer, inte bara glosorna, utan kanske får se en text där meningarna hänger ihop. När det gäller företag och man är ute och träffar kunder så lär man sig av erfarenhet. Varje situation är unik men man kan ändå jämföra lite.
J: Vilka presentationsformer tycker du är lämpliga att använda vid grupparbete? Vilken erfarenhet har du av vilka som är bra?
T: Det beror vad man har för mål för publiken, vill man göra en skämtsam presentation, så man fångar intresset, så kanske man skall göra en film och lägga upp lite fakta då och då när man pratar. Skall man göra en riktigt tråkig presentation skall man sitta och lära sig allt utantill och prata om det. Den bästa presentationen kombinerar fakta med power point så att de som tittar har någonting att se på och har en röst som berättar om det. Det är tråkigt att sitta och lyssna på någon som bara pratar utan man vill ha något att fokusera på.
J: Har du någon erfarenhet av dramatisering?
T: Ja, kursen med M, där fick vi redovisa lite saker genom att spela upp en pjäs, nån dialog. Men det var inga fakta man spelar upp där utan det är mer hur personer är. Och det är kul, det är nåt annorlunda för dom ämnena som jag läser så kanske det inte är det bästa, det kan vara kul att titta på men man kanske inte lär sig så mycket av det.
J: Så att dramatisera ert projektarbete i presentationen…?
T: (skratt) Vi gjorde ett grupparbete som hette (Patén… svårt att höra) ett Case, i tvåan, där vi hypotetiskt skulle lansera ett schampo, i Sverige, som redan fanns. Då höll vi på med det i flera månader och sedan skulle vi redovisa det. Då var där en grupp som gjorde det kul, klädde upp sig i kostym, precis som om de var företagsledare som skulle göra en presentation i ett konferensrum och det var kul, det var en liten dramatisering. Det gjorde dom inte för att visa hur deras resultat hade blivit, utan för att det skulle vara lite roligt vid sidan av all fakta. Den kombinationen var väldigt bra.
T: Folk som läser rätt av. Självklart skall man ha läst igenom det man skall redovisa så att man kan det i huvudet men det låter bäst när man redovisar det i vardagligt tal, vi hade en tjej i ettan som hade lärt sig en hel text utantill och kunde rabbla den, men det lät så dåligt för det var precis som om hon läste utantill från ett papper, det tycker jag är dåligt om man säger precis som det står. Det är inte mycket inlevelse i det
J: Vilka sidor hos dig själv tror du påverkar när du jobbar i grupp?
T: Det är väl att jag är den här ledarrollen, att jag vill ha kontroll på allting. Det kan vara både negativt och positivt. Det kan vara jobbigt för dom jag jobbar ihop med ibland om jag blir för kontrollbenägen. Och det förstår jag. Jag försöker inte göra det så mycket. Ibland kan vissa tycka att det är skönt att någon tar den rollen, som tar tag i det, och det kan vara positivt. J: har du någon generell känsla av att jobba i grupp, tycker du om grupparbete? Tycker du att det är en fungerande arbetsform?
T: Ja, det är det. Samhället är ju styrt av grupparbete, folk som jobbar ihop. Så det är effektivt när det är som bäst. Likadant kan det ju gå käpprätt åt helvete så… Men visst, grupparbete är bra, det är det, i sin bästa form.
J: För att du tycker att mål uppnås, eller hur tänker du?
T: Ja alltså, två huvuden är ju bättre än ett, om man kan få flera åsikter till ett bra resultat så finns det ingenting som kan jämföras med det. Då är det bästa, för alla är bra på sitt.
J: Är det något annat du vill tillägga rörande det här ämnet som jag inte har tagit upp eller som du tycker skulle vara intressant att prata om?
T: Nej, jag tycker vi har täckt det mesta. Efter att bandspelaren har stängts av:
J: Ibland kan man vilja tillägga något efter att bandspelaren har stängt av, så: Vill du tillägga något?
T: (skratt) Nä, som sagt, jag tror att vi har täckt det mesta.