Primärdata
Strategier Fastighetsmäklare
- Har du någon gång observerat ditt eget beteende? Hur isåfall? Varför inte?
Det är blandade resultat bland respondenterna huruvida observering sker aktivt eller per automatik. Respondenterna påstår oavsett aktiv eller automatisk observering, att de vet om sina styrkor och svagheter. Där de skiljer dem åt, är mer över hur de väljer att aktivt jobba med observationen. Nils väljer att anteckna i anteckningsblock om sitt eget beteende efter en handling. Nils berättar, “går det jävligt bra, så skriver jag i den vad jag gör just nu. Om jag har en tuffare period, så skriver jag vad jag gör just då”. Han förklarar att detta för att kunna ha möjligheten att gå tillbaka under perioder då det antingen går bra eller dåligt, för att kunna reflektera vad det var han gjorde specifikt just då. Ifall han skriver ner behöver han inte komma ihåg allt i huvudet, utan då kan han läsa i anteckningarna.
Pelle arbetar också mer aktivt med observation av sitt beteende, däremot sker det genom utbildningar eller säljträningar. Utifrån utbildningar och säljträningar menar han att man behöver bygga vidare på det självständigt. En annan aktivitet Pelle arbetar med är att spela in vissa samtal, för att sedan lyssna och anmärka vilka ord som fungerar mer eller mindre bra.
Ali är en av fem fastighetsmäklare som inte arbetar aktivt med att observera sitt beteende utan har med åren fått en bra självkännedom i sin yrkesroll. Ali berättar, “Jag har väl egentligen aldrig testat att göra det. Men jag har ju arbetat med detta i 15 år så jag har lärt mig hur jag är under alla åren. Jag vet vad mina styrkor och svagheter är i min yrkesroll”.
De övriga fyra gör inte heller något aktivt åt sin observation, men att det sker mer per
automatik och gör självreflektioner där de vet med sig sina styrkor och svagheter. De vet med sig om hur de fungerar och beter sig i vardagen.
- Brukar du sätta dina egna personliga mål?
- Vad gör du för att komma ihåg varför du vill nå ditt uppsatta mål?
Det gemensamma svaret för alla respondenter, är att de personliga mål de har är utifrån deras budget. Dessa sätts tillsammans med sin ledare och är något som de arbetar mot under året.
Lisa och Ali nämner att de måste sätta en budget, men att de inte har några direkt egna personliga mål. Vidare berättar Ali att han haft ungefär liknande målsättning de senaste åren.
Karl-Johan berättar att han stämmer av sitt mål dagligen, detta gör han via systemet. För Pelle, Kevin, Karl-Johan och Tina delar upp och bryter ner sina mål. Detta kan vara att deras årsbudget delas in månadsvis eller veckovis, men även mer detaljerat som hur många affärer eller kalla samtal som behöver göras för att nå sitt mål.
Lisa arbetar inte likt som de andra, hon citerar “Jag tror att jag är mer än sån här som bara tar det lite som det kommer, men ofta har det blivit bra. Men hade jag blivit lite mer konkret så tror jag att det hade kunnat bli ännu bättre. Just nu så, dels så vill jag inte vara sist provisionsmässigt. Då pratar vi helåret, för månad till månad kan vara lite upp och ner, men om man ser det hela året så är det klart att jag ser ju, jag kollar ju väldigt mycket på vad mina kollegor omsätter. Och att jag ändå håller mig inom någon hyfsad nivå”
Tina och Pelle är dem enda som skriver ned sina hel- och delmål på papper, där resterande använder sig av ett affärssystem där de får påminnelser över hur de ligger till mot
målet/budget. Pelle lyfter att de har en tavla där de skriver ner sitt mål för månaden över hur många intag, omsättning osv, och fungerar som en ständig påminnelse varje gång han besöker köket.
Kevin berättar att han använder sig av bilder som i dagsläget är på en bil som han strävar emot. Innan hade han ett hus, vilket var hans tidigare målbild, vilket handlade om att han önskade bygga sitt eget hus. Kevin berättar angående att upprätthålla sin prestation kontinuerligt genom att citera följande, “Säg att jag vet att jag ska göra 25 intagsförsök under en månad. Så givetvis kollar jag på hur hur många besök har gjort den här veckan och att man heller inte riktigt frångår det, utan det får inte vara en vecka som jag inte är ute på kundbesök för då vet jag att det kommer bli ohållbart att kunna få till det där under de resterande tre eller två eller en vecka. Så att hålla budget det måste man göra, och måste göra vill jag också säga att det är ju också för att kunna nå slutresultatet. Vill du prestera och och nå den här provisionen under ett år. Då gäller det egentligen att börja från vecka ett så man inte faller efter.”
- Efter ett avklarat mål, har du belönat dig själv? Hur belönar du dig själv?
Det som är gemensamt för respondenterna bortsett från Kevin och Ali, är att belöningar sker mestadels genom något materiellt. Det som är gemensamt för dessa respondenter är att belöning ofta berör shopping, äta något gott, bo på hotell samt champagne. Lisa nämner att
för hennes del blir belöningarna att köpa något dyrare när hon har uppnått ett mål. Detta förklarar hon att det blir en stor morot till att fortsätta prestera bra. Lisa nämner att dessa belöningar ger henne motivation, ”Jag behöver nästan ha det för att annars så är jag inte riktigt lika effektiv. Men om man ser till exempel att vi har gemensamma tävlingar på kontoret, om det inte finns någonting i potten, varför ska jag tävla då?”. För Nils handlar belöningen om att kunna känna friheten att göra det man vill, sen att det är oftast materiellt är det som brukar bli belöningen. Pelle uttrycker sig att han oftast belönar sig genom materiella saker, och gärna tillsammans med sin sambo i form av staycation. Men det han betonar är just att det är viktigt med belöningar för att kunna stanna upp och ge sig själv en klapp på axeln och känna sig nöjd över sin prestation. Dock är detta något han tycker han är dålig på och att han mer eller mindre tvingar sig själv att göra det.
Kevin och Ali berättar istället att deras belöning är att hitta på någon aktivitet med familjen, detta kan t.ex vara restaurangbesök eller en hotellövernattning. Vidare berättar Ali att, “Det långsiktiga är ju ändå att man ska kunna göra något med familjen. Det är det som är det långsiktiga målet hela tiden, att man kan genom att uppnå de här målen ska man kunna göra eller bidra med något till familjelivet”.
- Vad gör du ifall du inte når dina mål eller misslyckats med något?
Alla respondenter förutom Lisa nämner att det handlar om att reflektera över vad som är anledningen till varför man inte klar av målet. Lisa nämner att hon önskar att vara mer av den reflekterande typen, men att det inte är fallet, “jag är väldigt duktig på att trycka ner mig själv, att gör jag något dåligt så är jag väldigt duktig på att ha dåliga tankar om mig själv eller om det jag gör och varför. Och liksom ifrågasätter varför vi håller på med till exempel det här yrket”. Nils går tillbaka och kikar i sin anteckningsbok över vad han gjorde när det gick bra som han inte gör nu. Han betonar att han brukar sätta sig ner och ringa kallt för att ta igen försäljningar och jobbar ännu mer ifall han inte nått sitt mål.
Något som Ali brukar göra är att lyfta det på sitt kontor och höra vad det beror på och vad han skulle kunna förändra. Han tar hjälp av sina kollegor och ledaren för att höra vad de tycker, likt Pelle och Kevin lyfter frågan med sin ledare. Där önskar alla de tre att få olika inputs över vad man skulle kunna ha gjort istället.
Alla respondenter utom Lisa är överens att de behöver självreflektera över vad som gick fel, att gå in i detalj över man skulle gjort annorlunda. Likt som Pelle nämner att “se vart skon klämmer”, exemplet han lyfter är att ifall man inte har tillräckligt med möten är det kanske sin aktivitet som är grunden till problemet.
- Har du någon gång upplevt en uppgift som tråkig? Hur gjorde du för att genomföra den?
Ali är den enda som anser att han inte har någon tråkig arbetsuppgift, han berättar att de får den hjälp som behövs men samtidigt finns det ingen av assistentuppgifterna som han inte hade kunnat tänka sig göra. Ett arbetssätt som Ali berättar om är “Jag försöker fokusera kontorstid och försöker styra kundmöten osv till att inte hamna på obekväma arbetstider”
Tina, Lisa, Pelle, Karl-Johan samt Nils är överens om att det handlar om att “ta tjuren i hornen” och ser tråkiga arbetsuppgifter som ett nödvändigt ont. Lisa och Nils nämner att de bägge brukar kunna skjuta upp dessa arbetsuppgifter till sista sekund. Att ringa kalla samtal är något som är överensstämmande som en tråkig uppgift, både Lisa samt Pelle brukar anordna tävlingar på kontoret för att göra det roligare och mer motiverande. Finns inte den möjligheten brukar båda byta platser på kontoret till annan bänk eller rum för att göra uppgiften där istället för sin traditionella plats.
För att ta sig igenom en tråkig arbetsuppgift nämner Tina att hon ger sig själv någon typ av belöning, exempelvis att äta ute efter att hon ringt kallt under kvällstid. Hon lyfter även att hon ibland kan välja att göra dessa arbetsuppgifter hemma.
Karl-Johan berättar att han inte tycker om att deklarera men använder drivkraften i form av att han vinner någonting på det genom att göra en kund nöjd. Karl-Johan berättar även att han ibland har förändrat arbetssättet genom att “Jag ringer upp kunden och pratar med kunden, då kan jag även passa på att ställa andra frågor som till exempel om dem har någon i närheten som vill sälja, eller om de var nöjda med mitt arbete. Så jag skapar en personlig relation med kunden som jag gör en tråkig uppgift åt”
Att planera tid för uppgifterna är en del av det Kevin väljer att göra för att ta sig igenom uppgifterna. Planeringen är till för att han ej ska känna sig stressad vid utförandet av
uppgiften. Fortsättningsvis nämner han att han även har köpt tjänster att för att slippa utföra
de tråkiga uppgifterna. Ett exempel han berättar om är att han hämtar inspiration från andra annonser vid skrivande av objektsbeskrivningar, vilket är en tråkig uppgift enligt honom.
Kevin lyfter att han skriver objektsbeskrivningar hemma ibland då han ej är stressad, exempelvis en fredagkväll när han är tillfreds efter en middag med familjen.
- Tror du att du påverkas av dina uppfattningar och tro innan du genomför en handling?
Det som är gemensamt för respondenterna är att alla förutom Nils och Kevin tror att man mer eller mindre kan påverkas, men att det skiljer sig till vilken grad man blir påverkad.
Både Pelle och Karl-Johan berättar att det handlar om att behandla alla möten likadant för att inte påverkas av sin uppfattning eller tro. Båda tror att de påverkas, men att de försöker undvika det. Nils är även inne på det spåret, och att han inte förbereder sig för mycket inför mötet, och kan därmed vara flexibel och inte övertänka och påverkas av en uppfattning, Nils citerar ”mina sämsta möten då har jag varit för förberedd, för då har jag varit nervös för att jag måste säga det på rätt sätt”. Ali är lik Nils att vara fri från uppfattningar och tro innan möten genom att ha inställningen att man inte alltid gör “by the book” till hur ett
standardmöte kan se ut, och därmed vara mer flexibel. Lisa anser att hon påverkas väldigt mycket, ett exempel som Lisa berättar om är, “Man möter de här som tycker att man är helt dum i huvudet som ringer till dem, och det är klart att det kan liksom påverka hur jag blir i telefonen nästa gång jag ringer”
Nils och Kevin tror inte att de påverkas av sin uppfattning eller tro, Kevin berättar att han anser att detta försvinner med erfarenhet och kan vara ett problem tidigare i karriären. Kevin citerar, “Jag har gjort detta. Men ju mer man jobbar med, ju fler intag man gör och ju mer varm i kläderna man blir, desto mer försvinner det där”.
- När du ställs inför en svår/utmanande uppgift, ser du det som ett hinder eller en möjlighet?
Det gemensamma svaret för respondenterna är att möjligheter är bättre än att ständigt bara se hinder, men att det fungerar mer eller mindre olika bra att se möjligheterna i olika uppgifter.
Alla respondenterna, utom Karl-Johan, Ali och Kevin, tenderar att först se det som ett hinder, men försöker sedan snabbt vända det till en möjlighet, Pelle citerar “Inställningen är så himla viktig, det gör en jättestor skillnad hur man tar sig an den där uppgiften”
Karl-Johan och Kevin blir taggade av svårare och utmanande uppgifter, Karl-Johan gillar att bli ställd mot väggen och fungerar som en drivkraft för honom. Kevin berättar att han mår bra av det och blir triggad, trots att det kanske är svårt för stunden. Även Ali är inne på samma spår då han vet att han har kapaciteten till att klara av en svår uppgift.
Nils berättar att han det handlar om vad uppgiften är, han berättar om en försäljning han har svårt att se möjligheter med, ”Jag säljer ett hus nu med sjötomt i Handen. På andra sidan sjön, 100 meter bort ligger pendeltåget, skittråkigt läge, så är det östläge så det är ingen sol på tomten, du har ingen byggrätt och du har inget VA. Det är jävligt struligt. Möjligheter? Ja det är klart att man kan försöka se det men det är jävligt svårt att se möjligheterna med tomten. Det är ett problem, men i andra fall så kanske man kan se möjligheter“.
- Pratar du med dig själv för att ta dig igenom svåra och utmanande uppgifter?
Karl-Johan, Nils samt Kevin pratar högt med sig själva i bilen innan ett möte, och
argumenterar med sig själv och försöker besvara svårigheter som kan uppkomma. Där pratar de högt om problemet, och svara själv på frågeställningen eller argumentet. Pelle använder sig självprat mer för peptalk, för att tagga till inför ett möte eller uppgift. Resterande respondenter nämner att de inte brukar prata med sig själv för att ta sig igenom svåra eller utmanande uppgifter.
Kontorets självledarskap för fastighetsmäklarna
- Anser du att du personligen utövar självledarskap? Hur påverkar det dig?
Alla respondenter förutom Lisa och Ali säger att de personligen utövar självledarskap. Nils definierar självledarskap i fastighetsmäklarbranschen enligt följande, “För mig är
självledarskap att hitta inre drivkraft och jobba mot den, man har sina inre motivationer och yttre motivationer. Jag tror det är väldigt svårt att vara framgångsrik om man bara drivs av yttre motivationer. Det måste finnas en inre drivkraft, en inre motivation, och det är det som är självledarskap. Hitta den och jobba mot den, att va sin egen chef. Det spelar ingen roll om jag har en chef som säger till mig att jag har gjort ett bra eller dåligt, det är jag själv. Det är klart det kan vara en morot eller piska i vissa fall, men innerst inne är det jag som vet i vilken riktning jag tar mig. Har man inte det i ett sånt jobb som mäkleriet, som är så otroligt
beroende att man har eget eget driv och egen vilja att prestera, då tror jag det blir svårt att bli långsiktig eller framgångsrik i branschen”.
Lisa citerar,“Jag skulle nog säga att jag är rätt dålig på det, för att jag behöver nästan ha någon som säger, inte säger åt mig men att ha någonting att sträva emot”
- Har du möjlighet till att själv bestämma över din arbetsdag? Till vilken?
Det som är gemensamt för fastighetsmäklarna är att de själva får bestämma över sin arbetsdag till många delar, men att det finns vissa moment som kan påverka. Det kan vara obligatoriska aktiviteter med kontoret likt måndagsmöten och säljträningar. Men likt det Pelle lyfter är att kunderna är duktiga på att styra över hur hans arbetsdag ska se ut, och att han själv inte får styra den helt och hållet. Ali berättar att det handlar om frihet under ansvar när det kommer till självbestämmande av sin arbetsdag, men även när och hur man tar semester.
- Använder du din chef som inspiration? På vilket sätt är hen din inspiration?
Alla respondenter inspireras av sin ledare på något sätt förutom Lisa, där de ser upp på sina ledare på olika sätt. Karl-Johan beskriver att “Jag hämtar inspiration kring hans eller hennes erfarenheter, liksom från deras arbeten, så gör jag det till mitt eget”. Detta är likt det Nils och Pelle beskriver inspirationen av sin ledare. Nils och Pelle lyfter att man kan ta del av deras erfarenheter och kunskaper, och därmed bli mer motiverad, då deras ledare är antingen 1:a i Sverige eller erfarenhet med 9 år i branschen. Ali nämner också “Chefen ger oss
instrumenten sen är det upp till oss att använda dem”
Lisa nämner att hon inte ser sin ledare som inspiration, men att hon kan se andra kollegor som mer inspirerande som har jobbat under en längre tid.
- Hjälper din/dina chefer dig att skapa positiva tankar?
Respondenterna säger gemensamt att deras ledare/ledarna hjälper dem att skapa positiva tankar, Lisa betonar att det sker för sällan och hade önskat att det sker dagligen. Hur ledare/ledarna hjälper dem att ta fram dessa positiva tankar är olika. Det kan vara från
lugnande kommentarer för att bli mindre stressad, klapp på ryggen, sporrar och pressar en lite för att prestera ännu mer, men även att vara allmänt positiva i sitt beteende.
Alla är överens om att de önskar positiva och konstruktiva kommentarer, negativa kommentarer är något som inte behövs. Pelle och Lisa berättar att man troligtvis behöver höra mer beröm och positiva kommentarer i början av karriären, än vad man behöver senare
när man väl är etablerad. Idag skapar Pelle sina egna positiva tankar och behöver inte höra positiva kommentarer lika ofta, nu vill han mer höra det konstruktiva kommentarerna.
- Skulle du anse att det finns någon typ av belöningssystem på ditt kontor?
En gemensam nämnare är att belöningssystem förekommer på alla arbetsplatserna och att alla vet om vad belöningssystemet är. Det kan vara allt från bonusar, en flaska champagne till en gemensam resa till Karibien med kontoret. På alla kontor finns det belöningssystem för både individuella prestationer som lagmässiga prestationer, vanligast att uppnå ett mål. Belöningar kan även förekomma vid andra tävlingar som ring stugor, månadens mäklare eller mest
En gemensam nämnare är att belöningssystem förekommer på alla arbetsplatserna och att alla vet om vad belöningssystemet är. Det kan vara allt från bonusar, en flaska champagne till en gemensam resa till Karibien med kontoret. På alla kontor finns det belöningssystem för både individuella prestationer som lagmässiga prestationer, vanligast att uppnå ett mål. Belöningar kan även förekomma vid andra tävlingar som ring stugor, månadens mäklare eller mest